Introducera medryttare...

[Lobelia]

Sv: Introducera medryttare...

Min första medryttarhäst provred jag en gång och var med ägaren i stallet ytterliggare en gång. Sedan fixade jag ´det mesta själv och hade mest kontakt via telefon. Ägaren var gravid.

Häst nummer två stannade jag bara en kort tid med, jag ansåg att ägaren krävde hutlöst betalt. Jag red hästen på ridskola, han lånades in en gång i veckan och vi funkade bra ihop. Jag började rida honom på hästskötarens/ridlärarens rekommendationer. Introduktionen var typ här är hans grejor . Jag såg även till att ha sällskap när jag red ut första gången.

Sedan skaffade jag egen häst.

Häst tre blev jag medryttare på lite hastigt. Min häst var sjuk (har tagit bort henne nu) och ägaren behövde hjälp. Vi stod utan för stallet och pratade, en kvart senare hade vi kommit överens och jag sadlade kusen och red ut en sväng (med sällskap). Någon introduktion i stallrutinerna behöves knappast. De behövde någon hyfsat kunnig då hästen är ung och langat av kompisar till ägaren. Tilläggas kan att jag var ny i stallet och knappast jag hade träffat människorna tidigare. Stallägaren var egentligen den som parade ihop oss.

Min egen medryttare provred tre gånger, första gången var jag med, andra gången hade hon en annan i stallet som övervakade och den tredje red hon ut medan jag var kvar i stallet och bet på naglarna. Mderyttaren stannade i två och ett halft år eller så. Därefter ville hon ha en häst hon fick rida mer på samtidigt som jag ville ha mer tid med min, en omöjlig kombination. Jag hittade min medryttare genom hennes egen annons, men bor man i stockholmstrakten är det lite lättare att hitta folk vad jag förståt.

Angående stallrutiner så var det liksom inga bekymmer, det var knappast något kompliserat, mest ta hand om kusen och ev mocka och fixa mat, och båda hade mobil om det skulle vara något särskillt. Det har gällt både som ägare och medryttare.

 

[chrysler]

Sv: Introducera medryttare...

Kolla hur ryttaren sköter sig stallet å hur h*n hanterar hästen samt när medryttaren rider.Sen får man skriva lista på allt som ska göras, tex väga hö, mocka mm samt att du visar runt var allt är mm.

 

[Zoraya]

Sv: Introducera medryttare...

Jag tror man ska lita mycket på sin egen magkännsla när det gäller medryttare, för det är så personligt att dela med sig av sin häst + att det är väldigt personligt att vara med som medryttare också. Men, det är jag som är noga med att det blir personligt också när jag letat medryttarhästar, för jag är inte ute efter att bara rida, utan jag vill ha hela umgänget med hästen och möjligheten att "prata häst" med ägaren och de flesta ägarna är väldigt tacksam för att ha någon att bolla ideer om hästen med en.

Men, sedan har jag bara varit betalande medryttare en gång, fast då gjorde vi det till halvfodervärd istället med halva kostnaden och halva bestämmandet också i vardagen (stora saker som att hon ville byta stall trots att det blev till min nackdel lade jag mig inte i, även om jag var med henne ut och kollade in och hade åsikter om vilket stall hon skulle välja)

Sedan kan det väl också tilläggas att jag alltid varit den av ägarna och mig som varit mest kunnig om ridning, även om ägarna ibland hållt på med hästar fler år än jag. Och jag har varit medryttare på 6 olika hästar under det senaste 10 åren, varav två har varat i 2-3 år och övriga ett år var. Och jag har alltid bara åkt dit och provridit en gång då jag direkt fick erbjudande och jag alltid tackat ja direkt. Men, då har jag sållat mycket per telefon och inte brytt mig om att åka till hästar där jag inte fått bra kontakt med ägaren. För kommer man bra överrens med ägaren och har samma åsikter om hästar och ridning, så är det stor sannorlikhet att hästen också passar. Jag har aldrig heller varit nervös att rida för andra, jag kör mitt race och då märker man om det passar det häst och ryttare, för det är ju det viktigaste. Sedan har jag ofta fått kort introduktion, men sedan skött mig själv, dock har hästen ofta varit hemma på ägarens gård eller att hon haft fler hästar i stallet. Så det har aldrig varit problem att fråga om man undrar något, men jag har aldrig kännt mig "uppkollad".

Den mest mysko provridningen var dock när jag för första gången red islandshäst... den ägaren fick jag tag på per kontakt och trodde egentligen inte det var något för mig (hade mycket fördommar mot islandshästar), men åkte dit ändå... och jag blev satt på ägarens gamla turridningshäst först och vi red ut i skogen. Fick lite grundläggande tips om hur man skulle få tölt... (fast det blev ju bara grisepass...) men efter halva turen bytte vi till den hästen hon hade problem att hitta medryttare till, ett nervöst och osäkert sto som blivit illa behandlad tidigare i livet och hade åren innan haft vanan att skena hem till stallet med sin ägare titt som tätt... och ägaren hade fått reda på att jag var van vid nervösa och heta hästar även om jag inte var van med islandshästar... och jag satte mig upp och blev kär i henne direkt, redan innan vi genomförde en klockren tölt repa på en härlig skogsväg!!! Hos dem var jag i tre år, men var alltid där med ägaren, då det var hennes stall och hon hade fyra hästar till där. Hon behövde sällskap i stallet lika mycket som en medryttare och det passade också mig jättebra och där stannade jag i 3 år, tills jag flyttade från den staden.

Så jag tycker att det viktigaste är om du kommer överrens med medryttaren och ni har samma åsikter om hästar och ridning, inte nödvändningsvist hur mycket h*n kan innan, för kommer ni bara överrens, så kommer ni att utvecklas tillsammans med hästen. Och jag tror på tillit och respekt mellan ägaren och medryttaren, det är klart att ägaren ska bestämma, men inte genom att inte lyssna på medryttaren. Det finns många saker där målet blir det samma, vägen dit kan dock vara olika per person och handlar det om andra saker än ridning, så spelar vägen oftast ingen roll. (t.ex. hur en box mockas, bara resultatet blir som ägaren vill) Och står hästen i kollektivstall, så tror jag det är viktigare att ha lite introduktion och vara med medryttaren de första gångerna för att det inte ska bli gnissel med stallgrannarna, bor ägaren vid stallet, så är det ju lättare. Sedan tycker jag det är bra med en anteckningsbok eller kalender där man skriver vad man gjort och vad som har hänt med hästen och då vill jag att ägaren också skriver, så jag vet vad hästen gjorde dagen innan och kan anpassa mig. Givetvis så ska jag ha alla ägarens nummer så jag alltid kan få tag på henne eller någon i hennes familj om det händer något.

Och orkar du läsa igenom allt jag skrivit, så är jag imponerad!

 

[unki]

Sv: Introducera medryttare...

Har hittat en bra tjej nu tror jag. Jag känner henne lite och hon har ridit Surprise lite förut.
Vet inte än hur ofta hon kan rida dock men det visar sig.

Tack allihopa för era svar!