Sv: "intensiv-insittning"
Jag har ridit in hästar på en vecka.. Då har vi varit två människor per häst, en ledare och en ryttare. Ledaren går alltid bredvid hästen och första dagarna håller i hästen (grimma och grimskaft under tränset). Vi hade alltid halsring på hästarna som vi höll i mer än i tyglarna. Skulle någon häst få ett ryck vill man inte rycka den i munnen. Då är det ledarens uppgift att få stopp på hästen.
Dessa hästar hade vad jag vet inte haft sadel och träns på sig innan vi red in dom. Inte speciellt mycket hanterade heller, uppväxta på lösdrift.
Dag 1: Sadel och träns på, hänga på hästen, en fot i stigbygeln alltid, skritta några steg
Dag 2: Hänga på hästen, skritta, prova att resa sig lite med överlivet över hästen
Dag 3: Hänga på hästen, lägga benet över, sitta i sadeln, skritta
Dag 4: Sitta upp från marken med foten i stigbygeln, sätta sig i sadeln, skritta längre bit, vända, skritta tillbaka
Dag 5: Sitta upp, skritta, trava några steg, sakta av, vända, trava tillbaka..
Dag 6: Skritta och trava utan ledare (ledaren går en bit ifrån hästen eller bakom, inget grimskaft).
Dag 7: En ryttare på en äldre häst följer med som ledarhäst och man tar en längre tur, skritt, trav och galopp utan ledare.
Dag 8 eller 9 fick någon av unghästarna oftast följa med och gå längst bak i en grupp på 10-12 stycken ridlägerelever som var ute och red (med en ansvarig ledare längst fram såklart, uteritterna gick i alla gångarter)
All inridning sker på skogsväg, aldrig på ridbana.
Efter detta får hästarna ett par veckors vila och när vi hämtat hem dom igen har vi börjat om från början, hänga, sitta upp, skritta och trava men oftast på 1-2 dagar detta.
Sedan har de fått trava över bommar på ridbanan lösa, som löshoppning fast bommarna på marken.
Efter det ridning på ridbanan och försöka befästa lite mer hjälper och kommandon. I skogen var det bara invänjning av ryttare på ryggen i alla gångarter rakt fram.
Vi var aldrig med om någon olycka när vi gjorde dessa inridningar, ca 20 ponnyer totalt kanske som jag var med på. Vi hade mycket bra hjälp av hon som var ansvarig för ponnyerna som talade om de olika stegen och hur vi skulle göra och vilka varningstecken hästarna visade och vad vi skulle göra för att avbryta något som vi såg "snart kommer det".
Det gäller att den som är ledare och går på marken alltid har koll på hästens ögon och öron, det säger ALLT om vad en unghäst tänker på just i ögonblicket. Vi blev riktigt duktiga på att läsa hästars signaler på kuppen