Monkie
Trådstartare
Symtomen som smugit sig på sedan några år tillbaka är trötthet, orkeslöshet, koncentrationssvårigheter, ledsmärta som flyttar sig (kan ha ont i en axel en kväll för att på morgonen vakna upp med stela fötter), känsla av att vara matt i kroppen-inte ha full styrka, tappar mer hår än vanligt, lite nere men skulle inte säga att jag är direkt deppig, låg ämnesomsättning, blir inte med barn, frusen, lättirriterad. Haft problem med ätstörningar i perioder från och till som nu är under kontroll, men det ser jag som ett "självstående problem".
Jag sover bra, går och lägger mig i tid, äter bra, tränar regelbundet, är ute mycket, har ett bra jobb, relation som jag får säga är bra utifrån hur jag själv är just nu (- inte så glad över något). Jag har inget i livet som jag känner stressar mig utöver vad som är normalt.
Alla prover har alltid varit bra, jag är enligt alla prover kärnfrisk!
Jag har bokat en tid till ny läkare på en ny vårdcentral men har inget jättehopp om att få hjälp. Jag har alltid fått känslan av att läkarna tycker jag är gnällig och inte har "något riktigt" att komma med, deras svar är alltid att vi ska kolla med prover och sedan att jag ska återkomma om det inte går över. Vilket jag gjort någon gång i halvåret/året men då får jag samma svar. Jag har varit på vårdcentralen, på reumatologen, på kvinnoklinik med samma svar, inget är fel.
Min fråga är om ni kloka har några bra idéer om hur jag ska lägga fram det här? Att bara lägga fram det som jag gjort här har jag provat flera gånger. Får jag samma svar igen så känns det meningslöst att fortsätta tjata. Inget av symtomen sticker ut så mycket att det ensamt är ett jätteproblem, men snart tror jag att jag är så less på att aldrig må riktigt bra att jag kommer bli deppig och i så fall får jag säkert medicin mot det eftersom det är ett "riktigt" problem.
Jag sover bra, går och lägger mig i tid, äter bra, tränar regelbundet, är ute mycket, har ett bra jobb, relation som jag får säga är bra utifrån hur jag själv är just nu (- inte så glad över något). Jag har inget i livet som jag känner stressar mig utöver vad som är normalt.
Alla prover har alltid varit bra, jag är enligt alla prover kärnfrisk!
Jag har bokat en tid till ny läkare på en ny vårdcentral men har inget jättehopp om att få hjälp. Jag har alltid fått känslan av att läkarna tycker jag är gnällig och inte har "något riktigt" att komma med, deras svar är alltid att vi ska kolla med prover och sedan att jag ska återkomma om det inte går över. Vilket jag gjort någon gång i halvåret/året men då får jag samma svar. Jag har varit på vårdcentralen, på reumatologen, på kvinnoklinik med samma svar, inget är fel.
Min fråga är om ni kloka har några bra idéer om hur jag ska lägga fram det här? Att bara lägga fram det som jag gjort här har jag provat flera gånger. Får jag samma svar igen så känns det meningslöst att fortsätta tjata. Inget av symtomen sticker ut så mycket att det ensamt är ett jätteproblem, men snart tror jag att jag är så less på att aldrig må riktigt bra att jag kommer bli deppig och i så fall får jag säkert medicin mot det eftersom det är ett "riktigt" problem.