Inte en dagbok

Alltid lika svårt att komma på en passande rubrik. Men jag får inte riktigt se detta som en dagbok helt och hållet för det blir inte bra.
Men jag vill ändå dela med mig av mina framsteg. Inom flera områden i livet. Sakta men säkert går det.

 

[tott]

Edit: från att ha kallat mig lögnare. Oetiskt graviditet och att jag inte ska kontakta henne.
Jag blir inte ens glad. Mest förvirrad. VAD VILL HON???

Hon vill att precis allting ska gå enligt hennes plan, humör och vilja.

 

[Tantan]

Hon vill att precis allting ska gå enligt hennes plan, humör och vilja.

Kanske det, men jag tror mina föräldrar också skulle kunna uppvisa en initial förtvivlan om omständigheterna var liknande. Inte av elakhet utan omsorg och oro. Nu har jag en väldigt bra relation till mina föräldrar men jag vet att de blev ledsna av båda mina graviditeter. Inte på grund av barnen, utan fadern. De sade dock inget då men vi har pratst om det i efterhand.

 

[karamelldrottningen]

Igår kväll var det första gången någon utomstående verkligen granskade min mage. Alltså fastnade med blicken på den. Hade klänning och en kavaj/kofta utanpå. Så inte enbart klänningen.
Det kändes lite konstigt. Jag upplever inte att jag är så stor än. Och med ytterkläder syns det absolut ingenting alls.

 

[Palermo]

Kanske det, men jag tror mina föräldrar också skulle kunna uppvisa en initial förtvivlan om omständigheterna var liknande. Inte av elakhet utan omsorg och oro. Nu har jag en väldigt bra relation till mina föräldrar men jag vet att de blev ledsna av båda mina graviditeter. Inte på grund av barnen, utan fadern. De sade dock inget då men vi har pratst om det i efterhand.

Jag tänker något liknande om mina föräldrar, och vi har alltid haft en bra och lugn relation. Jag tror också att om jag själv hade haft en dotter i samma situation som karamellen, så hade jag varit orolig över en graviditet. Sen hade jag troligen uttryckt den oron väldigt annorlunda än karamellens mamma, men det handlar ju delvis om att man helt enkelt kommunicerar olika i olika familjer.

Här talar vi om en gott och väl vuxen dotter. För mig är det lite märkligt att tänka sig att en mamma till en vuxen dotter ska vara enbart peppande och helt dölja sina egna tankar och känslor. Det är ju knappast vägen till en bra vuxenrelation mellan generationerna.

 

[karamelldrottningen]

Jag tänker något liknande om mina föräldrar, och vi har alltid haft en bra och lugn relation. Jag tror också att jag själv hade haft en dotter i samma situation som karamellen, så hade jag varit orolig över en graviditet. Sen hade jag troligen uttryckt den oron väldigt annorlunda än karamellens mamma, men det handlar ju delvis om att man helt enkelt kommunicerar olika i olika familjer.

Här talar vi om en gott och väl vuxen dotter. För mig är det lite märkligt att tänka sig att en mamma till en vuxen dotter ska vara enbart peppande och helt dölja sina egna tankar och känslor. Det är ju knappast vägen till en bra vuxenrelation mellan generationerna.

Jag har full förståelse att hon inte tycker att allt jag gör är bra. Jag tycker kanske inte att allt hon gör eller inte gör är bra heller.
Förväntade mig inte världens glädjeyttringar eller så. Men hade inte heller förväntat mig den reaktionen som hon visade. Den var orättvis.
Jag har gett henne utrymme. Inte kontaktat henne utan det är hela tiden hon som har kontaktat mig. Jag har svarat på vissa frågor men inte alla. Inte de jag dels inte kan svara på och de jag inte tycker hon riktigt har att göra med.
Är rätt övertygad om att hon saknar mig nu. Jag finns alltid där för henne när hon behöver något och kollar i princip varje dag hur hon mår och så. Vilket jag inte gjort nu de senaste veckorna.
Tänker att vi får se vart det hela slutar. Det är helt upp till henne. Jag tänker inte svansa runt henne nu mer. Jag har mitt.

 

[tott]

Jag har full förståelse att hon inte tycker att allt jag gör är bra. Jag tycker kanske inte att allt hon gör eller inte gör är bra heller.
Förväntade mig inte världens glädjeyttringar eller så. Men hade inte heller förväntat mig den reaktionen som hon visade. Den var orättvis.
Jag har gett henne utrymme. Inte kontaktat henne utan det är hela tiden hon som har kontaktat mig. Jag har svarat på vissa frågor men inte alla. Inte de jag dels inte kan svara på och de jag inte tycker hon riktigt har att göra med.
Är rätt övertygad om att hon saknar mig nu. Jag finns alltid där för henne när hon behöver något och kollar i princip varje dag hur hon mår och så. Vilket jag inte gjort nu de senaste veckorna.
Tänker att vi får se vart det hela slutar. Det är helt upp till henne. Jag tänker inte svansa runt henne nu mer. Jag har mitt.

Precis. Klart att din mamma får tycka och känna vad hon vill, men det är det gränslösa sättet hon har mot dig som inte är ok.
...och du har helt rätt - hon behöver verkligen inte få svar på alla sina frågor. Utgår ifrån några exempel du skrivit om i tråden...

Heja dig

 

[Palermo]

Jag har full förståelse att hon inte tycker att allt jag gör är bra. Jag tycker kanske inte att allt hon gör eller inte gör är bra heller.
Förväntade mig inte världens glädjeyttringar eller så. Men hade inte heller förväntat mig den reaktionen som hon visade. Den var orättvis.
Jag har gett henne utrymme. Inte kontaktat henne utan det är hela tiden hon som har kontaktat mig. Jag har svarat på vissa frågor men inte alla. Inte de jag dels inte kan svara på och de jag inte tycker hon riktigt har att göra med.
Är rätt övertygad om att hon saknar mig nu. Jag finns alltid där för henne när hon behöver något och kollar i princip varje dag hur hon mår och så. Vilket jag inte gjort nu de senaste veckorna.
Tänker att vi får se vart det hela slutar. Det är helt upp till henne. Jag tänker inte svansa runt henne nu mer. Jag har mitt.

Ja, jag vet ju inget om er relation över tid och ännu mindre om henne. Du har ditt, hon har väl sitt. En del av hennes, är ju väldigt sannolikt en ganska stor oro för dig och graviditeten.

 

[vemsomhelst123]

Jag tänker något liknande om mina föräldrar, och vi har alltid haft en bra och lugn relation. Jag tror också att om jag själv hade haft en dotter i samma situation som karamellen, så hade jag varit orolig över en graviditet. Sen hade jag troligen uttryckt den oron väldigt annorlunda än karamellens mamma, men det handlar ju delvis om att man helt enkelt kommunicerar olika i olika familjer.

Här talar vi om en gott och väl vuxen dotter. För mig är det lite märkligt att tänka sig att en mamma till en vuxen dotter ska vara enbart peppande och helt dölja sina egna tankar och känslor. Det är ju knappast vägen till en bra vuxenrelation mellan generationerna.

Det är stor skillnad på att vara enbart peppande och att kalla någons graviditet för oetisk och att kalla någon lögnare. En sådan vuxen människa, oavsett vem det hade varit hade faktiskt behövt be om ursäkt för att få finnas i mitt liv, oro eller ej. Man behöver inte alls ventilera alla tankar och känslor direkt med den det berör alltid.

 

[Palermo]

Det är stor skillnad på att vara enbart peppande och att kalla någons graviditet för oetisk och att kalla någon lögnare. En sådan vuxen människa, oavsett vem det hade varit hade faktiskt behövt be om ursäkt för att få finnas i mitt liv, oro eller ej. Man behöver inte alls ventilera alla tankar och känslor direkt med den det berör alltid.

Naturligtvis inte. Det tror jag inte heller att jag har uttryckt.

 

[karamelldrottningen]

Den där känslan av upprymdhet och värme. Känslan av att klara allt och samtidigt inte bry sig.
Här och nu och ändå inte.
Lämna alla måsten. Alla tankar. Tankarna flyter ihop. De finns inte. Har aldrig funnits.
Känslan av att inte känna. Alla synintryck blir suddiga. Kroppen känns lättare. Som en fjäder.
Kroppen och sinnet svävar.
Allt är så enkelt. Allt är så lätt.
Här och nu och ingenting.

 

[tott]

Den där känslan av upprymdhet och värme. Känslan av att klara allt och samtidigt inte bry sig.
Här och nu och ändå inte.
Lämna alla måsten. Alla tankar. Tankarna flyter ihop. De finns inte. Har aldrig funnits.
Känslan av att inte känna. Alla synintryck blir suddiga. Kroppen känns lättare. Som en fjäder.
Kroppen och sinnet svävar.
Allt är så enkelt. Allt är så lätt.
Här och nu och ingenting.

Vad händer @karamelldrottningen ?

 

[karamelldrottningen]

Vad händer @karamelldrottningen ?

För mycket av allt händer.

 

[Thaliaste]

För mycket av allt händer.

Kan du prata med någon om det?

 

[karamelldrottningen]

Kan du prata med någon om det?

Jo absolut. Bara att denna vecka känns lite mastig. Men också att det varit en köldknäpp så mycket tar mer ork och tid. Mår ändå bättre idag än igår.
Somnade tidigt och vaknade sen på natten. Drömde att jag hade en dotter som var gravid och osäker. Jag var väldigt stöttande och sa att allt kommer att bli bra oavsett hur det blir.
Nej jag har ingen dotter
Men i drömmen då sen massa andra konstigheter.

Är nervös för ska träffa min mamma senare i veckan.
Sen nästa vecka är det rutin ultraljud. Gjorde ju nyss ultraljud men men. Vill få reda på så mycket som möjligt. Ju mer desto bättre!

 

[Thaliaste]

Jo absolut. Bara att denna vecka känns lite mastig. Men också att det varit en köldknäpp så mycket tar mer ork och tid. Mår ändå bättre idag än igår.
Somnade tidigt och vaknade sen på natten. Drömde att jag hade en dotter som var gravid och osäker. Jag var väldigt stöttande och sa att allt kommer att bli bra oavsett hur det blir.
Nej jag har ingen dotter
Men i drömmen då sen massa andra konstigheter.

Är nervös för ska träffa min mamma senare i veckan.
Sen nästa vecka är det rutin ultraljud. Gjorde ju nyss ultraljud men men. Vill få reda på så mycket som möjligt. Ju mer desto bättre!

Jag förstår att det känns jobbigt att träffa din mamma när hon bemöter dig som hon gör. Går du fortfarande hos psykolog och får hjälp med hur du kan hitta verktyg för att navigera bland alla känslor?

 

[karamelldrottningen]

Jag förstår att det känns jobbigt att träffa din mamma när hon bemöter dig som hon gör. Går du fortfarande hos psykolog och får hjälp med hur du kan hitta verktyg för att navigera bland alla känslor?

Går hos psykolog varannan vecka. Fortfarande partner som betalar det så känner att jag vet inte hur länge jag vågar fortsätta gå där. Men känner att jag verkligen fått stöd och ifrågasatt vissa av mina (automatiska) tankar.
Uppmärksamma min negativa tankegång och kritik mot mig själv.

Bara som idag som exempel. Kände att jag var i fas men skulle sedan göra några enkla modifieringar eftersom jag vet kund vill ha större antal än jag har i lagret. (Skriver inte exakt vad det gäller för vill inte att det ska bli nån diskussion om det eftersom många i branschen känner varandra och jag vet ju inte vem som läser här).
Hur som helst blev jag först inte nöjd. Sen sjukt irriterad på att jag tog sån tid på mig. Sen igen för miljonte gången irriterad på att jag inte har bättre ordning. Alltså bara negativitet. Känner helt ärligt bara för att gråta fortfarande. Samtidigt som jag känner mig löjlig. Lös problemet bara!!
Men så tiden. Den där jävla tiden. Nu försvann min rast och jag behöver verkligen den för att orka så sket i det sista och gick in ändå. Fast jag borde löst allt bättre.
Så nu är jag bara så trött på mig själv för det känns som att hur jag än gör eller inte gör och avsett vad jag gör så gör jag fel.
Smågrejer egentligen men som blir som ringar på vattnet och förstör hela min (och i värsta fall andras) dag

 

[karamelldrottningen]

Det jag inte förstår är hur 17 jag hann dricka så mycket förut?
Eller kanske var det just därför? Jag hann med mer eftersom jag drack
Har ett sug efter whiskey. Inte egentligen smaken utan mer att få bli varm och lite lullig.
Har inget sug öht att bli redlös utan just några glas whisky en sån här dag i februari.

Och givetvis kommer jag inte att göra det. Varken nu eller sen oavsett anledning. Men så här resonerar min hjärna med mig just nu. Den ser att dricka ”lite” som en lösning på problemet.

 

[karamelldrottningen]

Det jag inte förstår är hur 17 jag hann dricka så mycket förut?
Eller kanske var det just därför? Jag hann med mer eftersom jag drack
Har ett sug efter whiskey. Inte egentligen smaken utan mer att få bli varm och lite lullig.
Har inget sug öht att bli redlös utan just några glas whisky en sån här dag i februari.

Och givetvis kommer jag inte att göra det. Varken nu eller sen oavsett anledning. Men så här resonerar min hjärna med mig just nu. Den ser att dricka ”lite” som en lösning på problemet.

Sådana här tankar är jag så trött på. Samtidigt är det kanske bra att uppmärksamma dem när de kommer.
Just nu känner jag noll sug för något som ens stavas i närheten av alkohol.
Försöker komma underfund med i vilka sammanhang suget kommer. Som tur sker det inte ofta men idag gjorde det det.
Känslan av att det är synd om mig. Vilket det ju verkligen inte är men i stunden känns det så. Och då är tex whiskey en ”enkel lösning”.
Vilket jag vet är ingen lösning öht utan skulle snarare förvärra mindre problem till att verkligen bli större problem.
Sen gör det mig extra irriterad på mig själv som tänker så nu framförallt när det inte ens bara skulle vara jag som drabbas utan ett liv till som i sin tur är helt beroende av att jag gör vettiga beslut.
Det hade varit oförlåtligt och därför känns det som att jag inte ens borde tänka så. Men vissa tankar måste jag jobba på.
Tankar som leder till känslor. Eller om det är tvärtom.
Oavsett så agerar jag inte på dessa. Jag vet bättre. Mycket mycket bättre.

 

[tott]

Sådana här tankar är jag så trött på. Samtidigt är det kanske bra att uppmärksamma dem när de kommer.
Just nu känner jag noll sug för något som ens stavas i närheten av alkohol.
Försöker komma underfund med i vilka sammanhang suget kommer. Som tur sker det inte ofta men idag gjorde det det.
Känslan av att det är synd om mig. Vilket det ju verkligen inte är men i stunden känns det så. Och då är tex whiskey en ”enkel lösning”.
Vilket jag vet är ingen lösning öht utan skulle snarare förvärra mindre problem till att verkligen bli större problem.
Sen gör det mig extra irriterad på mig själv som tänker så nu framförallt när det inte ens bara skulle vara jag som drabbas utan ett liv till som i sin tur är helt beroende av att jag gör vettiga beslut.
Det hade varit oförlåtligt och därför känns det som att jag inte ens borde tänka så. Men vissa tankar måste jag jobba på.
Tankar som leder till känslor. Eller om det är tvärtom.
Oavsett så agerar jag inte på dessa. Jag vet bättre. Mycket mycket bättre.

Var inte så hård mot dig själv. Du kämpar ju på så jäkla bra!

Sjukdomen kommer att se sina chanser att försöka påverka dig massor med gånger ännu i ditt liv. Varje gång du inte gör som sjukdomen tycker att du borde göra så är du en vinnare!
Tankar är i sig inte farliga, utan det är först om du agerar på dem som det blir tokigt.

 

[pepp]

Sådana här tankar är jag så trött på. Samtidigt är det kanske bra att uppmärksamma dem när de kommer.
Just nu känner jag noll sug för något som ens stavas i närheten av alkohol.
Försöker komma underfund med i vilka sammanhang suget kommer. Som tur sker det inte ofta men idag gjorde det det.
Känslan av att det är synd om mig. Vilket det ju verkligen inte är men i stunden känns det så. Och då är tex whiskey en ”enkel lösning”.
Vilket jag vet är ingen lösning öht utan skulle snarare förvärra mindre problem till att verkligen bli större problem.
Sen gör det mig extra irriterad på mig själv som tänker så nu framförallt när det inte ens bara skulle vara jag som drabbas utan ett liv till som i sin tur är helt beroende av att jag gör vettiga beslut.
Det hade varit oförlåtligt och därför känns det som att jag inte ens borde tänka så. Men vissa tankar måste jag jobba på.
Tankar som leder till känslor. Eller om det är tvärtom.
Oavsett så agerar jag inte på dessa. Jag vet bättre. Mycket mycket bättre.

Det är jättebra att du uppmärksammar dom och försöker se ett sammanhang!
Är så himla glad för det är en helt annan karamell som skriver nu, du har vuxit så himla mycket