Inte en dagbok

Alltid lika svårt att komma på en passande rubrik. Men jag får inte riktigt se detta som en dagbok helt och hållet för det blir inte bra.
Men jag vill ändå dela med mig av mina framsteg. Inom flera områden i livet. Sakta men säkert går det.
 

Jag har tänkt oerhört mycket på framtiden och detta året. Vilket inte är så konstigt. Det hör till när det blir ett nytt år.
Men detta med att kunna ta ett vettigt beslut vad gäller barnet har varit och är oerhört tufft.
Det som kändes så självklart i början (abort) känns så svårt nu. Jag har verkligen målat upp en bild om hur det skulle kunna bli.
Samtidigt känner jag mig ensam i detta. Att jag måste vara så fruktansvärt stark. Och det är jag rädd för. Tänk om allt bara skiter sig.
Ännu finns tid och snart får jag äntligen prata med en expert. Men är nervös för det också. Vad hon ska säga och så. Och hur jag kommer att reagera. Tänk om jag tappar det helt eller något ännu värre. Stänger av kanske.

Bara ett litet foster men ändå så oändligt mycket mer än så.
Detta känns som ett av mina absoluta svåraste beslut någonsin.
 
Jag har tänkt oerhört mycket på framtiden och detta året. Vilket inte är så konstigt. Det hör till när det blir ett nytt år.
Men detta med att kunna ta ett vettigt beslut vad gäller barnet har varit och är oerhört tufft.
Det som kändes så självklart i början (abort) känns så svårt nu. Jag har verkligen målat upp en bild om hur det skulle kunna bli.
Samtidigt känner jag mig ensam i detta. Att jag måste vara så fruktansvärt stark. Och det är jag rädd för. Tänk om allt bara skiter sig.
Ännu finns tid och snart får jag äntligen prata med en expert. Men är nervös för det också. Vad hon ska säga och så. Och hur jag kommer att reagera. Tänk om jag tappar det helt eller något ännu värre. Stänger av kanske.

Bara ett litet foster men ändå så oändligt mycket mer än så.
Detta känns som ett av mina absoluta svåraste beslut någonsin.
Först och främst; Gott nytt år! hoppas du hade en fin kväll igår :) <3. Bra att du har tid att ventilera med en expert, kan nog vara bra för att lättare komma till ett beslut. Risken är ju att du får räkna med att stå ensam om du väljer att behålla, och det måste du klara av. Samtidigt förstår jag att det är ett svårt beslut för dig- det var det för mig med och jag vände och vred med på alla håll och kanter. Innan sa jag att en abort är plättlätt, ett självklart val- när jag väl var i situationen var jag som du- inte alls lika säker, ibland tror man så mycket innan man ens är i en situation. Som sagt är det ju ditt beslut och något som finns med dig i livet och det är viktigt att du tar beslutet själv, utan att vara påverkad av andras infallsvinklar- där kanske den utomstående experten kan vara till hjälp för dig istället för folk som tycker hit och dit om saker och ting.
 
Jag har tänkt oerhört mycket på framtiden och detta året. Vilket inte är så konstigt. Det hör till när det blir ett nytt år.
Men detta med att kunna ta ett vettigt beslut vad gäller barnet har varit och är oerhört tufft.
Det som kändes så självklart i början (abort) känns så svårt nu. Jag har verkligen målat upp en bild om hur det skulle kunna bli.
Samtidigt känner jag mig ensam i detta. Att jag måste vara så fruktansvärt stark. Och det är jag rädd för. Tänk om allt bara skiter sig.
Ännu finns tid och snart får jag äntligen prata med en expert. Men är nervös för det också. Vad hon ska säga och så. Och hur jag kommer att reagera. Tänk om jag tappar det helt eller något ännu värre. Stänger av kanske.

Bara ett litet foster men ändå så oändligt mycket mer än så.
Detta känns som ett av mina absoluta svåraste beslut någonsin.

Nu vet jag inte vilken profession den du ska gå till har, men när jag velade mellan abort och inte abort fick jag träffa en kurator.
Den rådde mig inte åt något håll alls utan lyssnade mest.
Bara en tanke, att den du möter kanske inte kommer kunna råda dig.

Men kanske kan hjälpa till att sortera i tankarna 😊
 
Känner mig förvirrad angående ekonomin. Ju mer jag läst på ju mer förvirrad 🙈
Hade tänkt jobba på i så fall så länge som bara möjligt men i min branch blir det svårt. Vecka 20 verkar vara en vanlig vecka att folk slutar jobba i och med tungt och riskfyllt. Vilket i mitt fall då skulle innebära ännu lägre SGI. Jag kommer fortfarande jobba men inte med min själva huvudsyssla. Och knappast kunna ta ut enorma mängder i lön just den perioden. Och till vecka 20 är det inte massa tid :cautious:
Men att förutsätta att jag ska kunna jobba på som vanligt fram till vecka 30 är nog önsketänkande.
 
Känner mig så ledsen. Jag får inte klaga på nånting. Helst ska jag väl vara en robot utan känslor alls. Som orkar med och klarar av vad som helst.
För klagar jag lite så får jag sen höra om hur otillräcklig jag är. Att jag absolut inte borde behålla barnet.
Ska komma en ny häst snart och jag känner att jag orkar inte riktigt just nu ännu mer anpassningar, ansvar och träningar. Fast den verkar väldigt trevlig så det är inte det men det är alltid mer pyssel med ny häst på vintern än det är under resten av året.
Och just nu orkar jag inte riktigt med något extra alls.
Men nej jag får inte klaga eller yttra mig för det är mitt fel att jag är gravid och fullständigt misslyckad.
 
Känner mig så ledsen. Jag får inte klaga på nånting. Helst ska jag väl vara en robot utan känslor alls. Som orkar med och klarar av vad som helst.
För klagar jag lite så får jag sen höra om hur otillräcklig jag är. Att jag absolut inte borde behålla barnet.
Ska komma en ny häst snart och jag känner att jag orkar inte riktigt just nu ännu mer anpassningar, ansvar och träningar. Fast den verkar väldigt trevlig så det är inte det men det är alltid mer pyssel med ny häst på vintern än det är under resten av året.
Och just nu orkar jag inte riktigt med något extra alls.
Men nej jag får inte klaga eller yttra mig för det är mitt fel att jag är gravid och fullständigt misslyckad.

Du får klaga och yttra dig hur mycket du vill ❤️ herregud, man är inte mer än människa!
 
Känner mig så ledsen. Jag får inte klaga på nånting. Helst ska jag väl vara en robot utan känslor alls. Som orkar med och klarar av vad som helst.
För klagar jag lite så får jag sen höra om hur otillräcklig jag är. Att jag absolut inte borde behålla barnet.
Ska komma en ny häst snart och jag känner att jag orkar inte riktigt just nu ännu mer anpassningar, ansvar och träningar. Fast den verkar väldigt trevlig så det är inte det men det är alltid mer pyssel med ny häst på vintern än det är under resten av året.
Och just nu orkar jag inte riktigt med något extra alls.
Men nej jag får inte klaga eller yttra mig för det är mitt fel att jag är gravid och fullständigt misslyckad.
Är det din partner som säger så...? Jag kan förstå att det här kanske inte är vad han vill, men han borde isf vara ärlig med det snarare än att göra sitt bästa för att få dig att känna dig otillräcklig.
 
Ja det är han. Inte ordagrant men det är andemeningen. Däremot ordagrant att ”du måste tänka till nu att du måste göra abort” och liknande.
Jag vet vad han tycker. Jag behöver inte ha det upptryckt i ansiktet varje gång. Speciellt när vi pratar om något helt annat. Det är som att det är graviditeten som är hela stora problemet. Och så länge mitt liv inte är perfekt i övrigt får jag inte föda något barn. Vilket kommer bli aldrig. Eftersom livet aldrig kommer att vara perfekt någonsin.
 
Ja det är han. Inte ordagrant men det är andemeningen. Däremot ordagrant att ”du måste tänka till nu att du måste göra abort” och liknande.
Jag vet vad han tycker. Jag behöver inte ha det upptryckt i ansiktet varje gång. Speciellt när vi pratar om något helt annat. Det är som att det är graviditeten som är hela stora problemet. Och så länge mitt liv inte är perfekt i övrigt får jag inte föda något barn. Vilket kommer bli aldrig. Eftersom livet aldrig kommer att vara perfekt någonsin.
Jag är rätt säker på att det stora problemet för honom är att det inte är hans barn.
 
Jag känner nästan inte av någonting kroppsligt. Inget illamående eller så. Var mer illamående innan än nu.
Mer hungrig kanske det är väl det enda. Och drömmer betydligt mer nu.
Så jag har lite svårt att tro att det ens är något där inne. Och skulle det visa sig vara något fel så måste jag ta bort av den anledningen. Kan inte ta hand om ett barn med stora avvikelser.
 
Ja det är han. Inte ordagrant men det är andemeningen. Däremot ordagrant att ”du måste tänka till nu att du måste göra abort” och liknande.
Jag vet vad han tycker. Jag behöver inte ha det upptryckt i ansiktet varje gång. Speciellt när vi pratar om något helt annat. Det är som att det är graviditeten som är hela stora problemet. Och så länge mitt liv inte är perfekt i övrigt får jag inte föda något barn. Vilket kommer bli aldrig. Eftersom livet aldrig kommer att vara perfekt någonsin.
Ingens liv är perfekt. Sedan så undrar jag fortfarande om han hade resonerat likadant om det var 100% säkert att det var han som gjort dig gravid. Och om han inte hade gjort det, så är det väldigt fult av honom att komma med hintar om andra skäl till att du borde göra abort snarare än att vara uppriktig. Det är liksom inte hållbart.
 
Säg till honom hur han passiva aggressivitet påverkar dig. "När du säger sådär blir jag ledsen och känner mig misslyckad, är det det din mening?" Och kanske går det även att säga till honom att "Jag behöver ditt stöd nu," när du känner att du behöver det. Jag hade också blivit ledsen och känt mig nedtryckt. Kram 🫂
 
Karamellen, jag hoppas att du förstår att det inte under några omständigheter är OK för partnern att säga sådant (det ordagranna). Det är extremt fult och elakt, allt skuldbelägga och underminera någon för att liksom kontrollera dem.
 

Liknande trådar

R
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har ingen aning om jag ihuvud taget får skriva en ny dagboks tråd men den blir väl bort tagen annars då an tar jag 🙃 Jag kommer...
2 3
Svar
47
· Visningar
4 551
R
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok An tagligen så tycker nån att jag inte borde skriva en dagbok "bara för att skriva av mig". Men det är ju fritt att inte läsa och jag...
Svar
6
· Visningar
2 182
Senast: Raderad medlem 149524
·
R
  • Artikel Artikel
Dagbok Dethär är värt en ny dagboks tråd tycker jag. För att idag har det hänt en väldigt stor sak som är att jag har blivit häst ägare idag...
2
Svar
30
· Visningar
2 960
Senast: Rosett
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Är i någon slags fas. Det är egentligen bra och absolut livsnödvändigt men också ibland superjobbigt. Drabbas av insikter som verkligen...
Svar
0
· Visningar
408
Senast: miumiu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp