Inridning/insittning

[Alexandra_W]

Min är rejält räfflad på stegen och har aldrig blivi hal. Är det riktigt skitväder tar jag in den i stallet mellan ridturerna dock.

Nu har jag inte sett just din, men när man har snö under skorna blev även min räfflade hal. Det var dock mer en passus ang att det är svårt att utpeka något som garanterat säkert i och kring hästar =)

 

[Alexandra_W]

Jag hittade det här i arkiven. Kass kvalitet (den är från 2005) men en av ytterst få gånger jag haft fotograf i närheten. Klicka så ska en film spelas om allt funkar som det ska.

Såhär brukar det se ut (förutom att ingen brukar se det då *s*) första gången för mina.
Hästen är en 2,5 åring som har ryttare för första eller ev andra gången.

https://www.facebook.com/video.php?v=758094480953194

 

[the_connemara]

@Ridinglady
Vi har nog rätt likt tänk i grunden men jag gissar ändå att du har vissa moment som du gör på ett visst vis kanske utan att tänka på det? Tänker på det du skrev att det inte är viktigt exakt hur man gör.

Jag vill tex inte se den där långa linan i ena videon (+ @skuggi s video) oavsett hur safe hästen är. Jag vill att man direkt ska få fysisk kontakt med hästen om något händer, jag vill inte att den ska riskera att göra ett skutt och ryttaren hamnar på sned, hästen flyger i väg ännu värre för att den blir rädd och DÅ först får man mer kontakt med den. Det tycker jag är ojuste, man lämnar den lite åt sitt öde utan livlina OM något händer. Precis som det såklart är lika illa med en ryttare som inte är följsam och som rycker/dunsar o skrämmer den om den far i väg.

Men jag erkänner att jag är väldigt inne i "vanlig" hantering där hästen lärt sig att den är trygg hos matte och är trygg med att "hållas" (vill inte skriva "hållas fast" för det är inte poängen, utan att hästen ska vara trygg med att det blir tryck och att den ger efter och stannar kvar för att den INTE får panik och känner sig fasthållen). Det kommer liksom ALLTID reaktioner mer eller mindre och om hästen agerar större än man tänk/är beredd på så vill jag att man ska ha uteslutit så många möjliga felscenarion som möjligt. Det anser jag inte att man har gjort om man har repet som i de två videosarna.

@skuggi Nu blev det ju svar på din video också typ ovan Hoppas du inte tar illa upp! Du får gärna förklara lite hur tanken är och vad som händer om något händer sas. I övrigt så tycker jag ni verkar vara ett supermysigt par

@lil-sis Tiger reagerade också väldigt starkt på att man klev upp på en pall bredvid. Och i början även att man typ rörde sig snabbare än lusfort rnt honom när man borstade Men med det jobbet gjort så var man ju 99 % klar när man väl skulle upp på ryggen Jag förstår inte alls varför man hoppar över sådana steg?

@Ridinglady Min Tiger blev inkörd samma vinter (blivande 3 åring) som jag red in honom. Vi hade visserligen tokproblem med tömkörningen (jag är så hopplös med tömmar, han är känslig och dessutom hade veterinärhelvetet som skulle vara tandspecialist lämnat rester kvar av vargtänderna på båda sidorna....) som släppte först när jag ridit lite mera men den inkörningsgrunden som vi fick av en gammal hästkarl den vintern var verkligen guld värd! Jag har visserligen alltid haft tänket (och fått fixa till hos andra hästar) att hästen ska gå på min linje, inte dra iväg och inte backa oavsett vad som händer och helt plötsligt fick man ju mycket nytta av det - med vagn kan man inte hålla på o trassla. Dessutom var ju körningen ett superbra komplement till en unghäst som behövde många mil i benen men med låg belastning.

 

[Pilot]

Jag föredrar att rida in hästen på egen hand, om jag kan ha någon hos mig är jag tacksam med det är inget måste. Det handlar mest OM jag skulle trilla av så vet någon om det.
Egentligen börjar uppsittningsarbetet långt innan själva uppsittningen, det är en massa små saker där jag hela tiden har i åtanken vilken typ av häst jag vill ha i slutet.
Att lägga ut hö i med IKEA kassar brukar resultera i att den ibland hoppar upp på ryggen eller flyger under magen, allting sker successivt men jag försöker testa gränserna (och har fickan full av pellets).

Jag gör rätt mycket förarbete, hästen måste kunna stå still och ställa upp vid pall.
Vara van vid att få sadeln uppslängd samt padd och inte tycka det är obehagligt om det skulle råka åka i backen. Ett rep som kan hamna lite överallt (det är oftast det jag har som första åtstramning runt magen innan gjorden spänns).
Vänjer hästen vid att borsta där jag kan hänga över ryggen (utan tyngd) men vara väldigt på, har hästen i repgrimma samt ledrep och aldrig fastbunden.
Jag vill även att den ska veta att ställs den med halsen åt sidan ska den stanna samt slappna av (ska funka åt båda sidorna) och så lär jag den att stanna vid arbete på volt genom att korsa bakbenen med ställning och titta på mig.

När den kan det återgår vi till pallen där jag vänjer hästen med att ligga över mage med tyngd och där hästen är lite ställd mot mig hela tiden. När den är trygg med det får den godis från motsatt sida jag hänger på. Jag gör allt på BÅDA sidorna.
Kunna klappa överallt, även på rumpan och klia den med foten uppe på korset. Hästen måste med andra ord vara van vid att jag rör mig lite överallt, hoppar upp och ner på pallen.
Om hästen spänner sig och jag måste hoppa ner vill jag inte att den ska bli överrumplad av det för att det är en ovan rörelse.

Sedan är det dags att slänga över benet och göra samma sak där. Har alltid en tanke att jag ska kunna ta mig av snabbt. Vill gärna ha ett traktordäck eller ordentlig pall mot en vägg för att minska risken att hästen skadar sig (och mig).
Sitter gärna upp barbacka första gångerna och ställer hästen åt båda sidorna och flyttar rumpan. Men det viktiga är att hästen är ställd in mot mig, blir den rädd så är det större chans att man kan hoppa ner där man hoppade upp och mindre risk att få hästen över sig. Man kan dessutom, eftersom man har tränat på det, flytta hästens rumpa om man ber den föra huvudet mot sig. Men då gäller det att man har gjort det mycket.

Gör likadant men nu hänger jag i stigbygeln i stället, den ska kunna ta att jag hoppar upp och ner vid sidan om, att jag kan klappa på sadeln och dra sadeln åt sidan. Mycket godis går åt, men jag är ändå väldigt konsekvent.
Sitter upp, skrittar, oftast på större volt där jag försöker ha hästen lite ställd inåt om jag måste böja och stanna. Känns det bra travar vi, vid galopp vill jag gärna vara i en mindre inhägnad (och gärna under hela processen om det går) typ en volt.
Rider ut relativt omgående, i regel vid tredje "ordentliga" uppsittningen, rider då gärna på upptrampade stigar/ där vi ridit tidigare, upplever att det underlättar för hästen att förstå vad jag vill. Gärna med sällskap om det går.

För mig är det säkerhet att vara själv och kunna kontrollera hästen om det behövs. Att flytta hästens bakdel till att börja med om det skulle vara så att den blir spänd med tyngd över ryggen. Eftersom jag lär in hästen att vara avslappnad vid böjning så om spänner den sig när det börjar röra sig är det enkelt (oftast) att få den att slappna av igen.
Om den inte går framåt så så uppmanar jag den (med tygeln och vikten) att ta ett steg till höger, ett till vänster och så fortsätter vi så tills den förstår/ vågar bjuda fram.
Vill inte "tvinga" fram den de första stegen, tycker den ska ha en chans att landa emellan. (Eftersom vi jobbat med rep+ ledrep tidigare på volt (och med böjningar) så vet hästen att den ska följa ledrepet så det är en bra början för att förstå vad jag vill.)
Och definitivt inte klämma åt med båda benen samtidigt då det känns som bäddat att provocera fram sadeltvång/ bockningar.

Samma när jag börjar hänga/ luta över/ slänger på padd eller sadel, i början är jag väldigt snabb med att ta bort sagda sak. För att hästen inte ska ha en chans att stressa upp sig och kan få mycket beröm.
Vill inte att hästen ska behöva gå in i försvar och bocka, även om vissa hästar verkar vilja se så småningom om sadeln sitter där den sitter.

När den väl förstår framåt så lär jag den stanna genom att böja den, vill att den ska ha bra bjudning och att handen ska betyda mycket- inte bara broms.
Jag använder inte ledrepet konstant när jag ber hästen vara ställd mot mig, men jag har det hellre kortare och rakare arm själv än att jag ska behöva hala in en halv meter rep om hästen skuttar i väg.

Vi spenderar dessutom en stor del med att bara stå still och slappna av, med mig lite rörlig där uppe på eller bara avslappnad sittandes. Det ska vara trevligt med en ryttare på ryggen och skönt att stå och vila emellanåt.

Det är nog inte alls så här omständligt och komplicerat som det låter. Men har glömt hälften och samtidigt velat få mer så mycket som möjligt. Det är mycket som sitter i ryggmärgen och massor jag lär mig var gång jag rider in en häst. Men tycker helt enkelt att unghästar är det roligaste som finns. Vill ha en trygg individ i slutändan som vågar och litar på mig.

 

[Alexandra_W]

Nu vet jag inte vad som hänt med min video. Men...

@the_connemara Det du skrev om alltid reaktioner - menar du vid insittningen då? I så fall har vi olika syn där. Det ska inte bli några reaktioner, då har man missat något i grunden eller i läsningenav hästen.

 

[Ridinglady]

Jag läste en artikel i ngn av de större hästtidningarna för ett tag sedan där man frågade några kända unghästutbildare om hur de ville att en häst skulle vara hanterad när de fick den för inridning. Det var ingen vetenskaplig artikel givetvis. Det intressanta som jag minns var att man vill att hästen skulle vara lugn och tygg med människor, men åtminstone en av de intervjuade var inte alls förtjust i hästar som han menade var 'övertränade' - han menade att de snarast var avtrubbade och reagerade för lite på nyheter, med risken att de helt plötsligt 'vaknade till' och fick frispel.

 

[nullo-modo]

Jag läste en artikel i ngn av de större hästtidningarna för ett tag sedan där man frågade några kända unghästutbildare om hur de ville att en häst skulle vara hanterad när de fick den för inridning. Det var ingen vetenskaplig artikel givetvis. Det intressanta som jag minns var att man vill att hästen skulle vara lugn och tygg med människor, men åtminstone en av de intervjuade var inte alls förtjust i hästar som han menade var 'övertränade' - han menade att de snarast var avtrubbade och reagerade för lite på nyheter, med risken att de helt plötsligt 'vaknade till' och fick frispel.

Där kan jag hålla med mycket häller en ohanterad än fel hanterad fast föredrar väl hanterad.

 

[Pilot]

Jag läste en artikel i ngn av de större hästtidningarna för ett tag sedan där man frågade några kända unghästutbildare om hur de ville att en häst skulle vara hanterad när de fick den för inridning. Det var ingen vetenskaplig artikel givetvis. Det intressanta som jag minns var att man vill att hästen skulle vara lugn och tygg med människor, men åtminstone en av de intervjuade var inte alls förtjust i hästar som han menade var 'övertränade' - han menade att de snarast var avtrubbade och reagerade för lite på nyheter, med risken att de helt plötsligt 'vaknade till' och fick frispel.

Fast det kräver bara annan träning och att man är uppmärksam på det. Jag vill att mina hästar ska ha fokus på mig, har de inte det påminner jag dem/ kräver det. Ibland kan de behöva ett uppvaknande att jag är inte bara nån "nisse" som råkar vara på samma plats som dem.

Där kan jag hålla med mycket häller en ohanterad än fel hanterad fast föredrar väl hanterad.

Är de inte så gamla, vilket de oftast inte är i inridningsfas så är det oftast ganska enkelt åtgärdat, så länge de är inte väldigt felhanterade.

knapp
Har haft turen med duktiga tränare som har ett sådant (vältränat) öga för hästar. Att se dem "pusha" hästarna och plocka fram olika sidor hos hästarna är helt fantastiskt.

 

[skuggi]

Skuggi. Din häst ser lugn och avslappnad ut och ni har uppenbarligen ett fint samspel. Det du gör tycker jag dock är en stor säkerhetsrisk. Din häst hade kunnat bli skrämd eller uppjagad av något utanför ridbanan -t ex om hästarna i hagen bredvid börjat fara runt -och du hade då kunnat skada dig rejält. Du borde åtminstone ha bett den som håller kameran att hålla din häst medan du gick och hämtade en hjälm.

Absolut, jag håller helt med.

 

[skuggi]

Jag föredrar att rida in hästen på egen hand, om jag kan ha någon hos mig är jag tacksam med det är inget måste. Det handlar mest OM jag skulle trilla av så vet någon om det.
Egentligen börjar uppsittningsarbetet långt innan själva uppsittningen, det är en massa små saker där jag hela tiden har i åtanken vilken typ av häst jag vill ha i slutet.
Att lägga ut hö i med IKEA kassar brukar resultera i att den ibland hoppar upp på ryggen eller flyger under magen, allting sker successivt men jag försöker testa gränserna (och har fickan full av pellets).

Jag gör rätt mycket förarbete, hästen måste kunna stå still och ställa upp vid pall.
Vara van vid att få sadeln uppslängd samt padd och inte tycka det är obehagligt om det skulle råka åka i backen. Ett rep som kan hamna lite överallt (det är oftast det jag har som första åtstramning runt magen innan gjorden spänns).
Vänjer hästen vid att borsta där jag kan hänga över ryggen (utan tyngd) men vara väldigt på, har hästen i repgrimma samt ledrep och aldrig fastbunden.
Jag vill även att den ska veta att ställs den med halsen åt sidan ska den stanna samt slappna av (ska funka åt båda sidorna) och så lär jag den att stanna vid arbete på volt genom att korsa bakbenen med ställning och titta på mig.

När den kan det återgår vi till pallen där jag vänjer hästen med att ligga över mage med tyngd och där hästen är lite ställd mot mig hela tiden. När den är trygg med det får den godis från motsatt sida jag hänger på. Jag gör allt på BÅDA sidorna.
Kunna klappa överallt, även på rumpan och klia den med foten uppe på korset. Hästen måste med andra ord vara van vid att jag rör mig lite överallt, hoppar upp och ner på pallen.
Om hästen spänner sig och jag måste hoppa ner vill jag inte att den ska bli överrumplad av det för att det är en ovan rörelse.

Sedan är det dags att slänga över benet och göra samma sak där. Har alltid en tanke att jag ska kunna ta mig av snabbt. Vill gärna ha ett traktordäck eller ordentlig pall mot en vägg för att minska risken att hästen skadar sig (och mig).
Sitter gärna upp barbacka första gångerna och ställer hästen åt båda sidorna och flyttar rumpan. Men det viktiga är att hästen är ställd in mot mig, blir den rädd så är det större chans att man kan hoppa ner där man hoppade upp och mindre risk att få hästen över sig. Man kan dessutom, eftersom man har tränat på det, flytta hästens rumpa om man ber den föra huvudet mot sig. Men då gäller det att man har gjort det mycket.

Gör likadant men nu hänger jag i stigbygeln i stället, den ska kunna ta att jag hoppar upp och ner vid sidan om, att jag kan klappa på sadeln och dra sadeln åt sidan. Mycket godis går åt, men jag är ändå väldigt konsekvent.
Sitter upp, skrittar, oftast på större volt där jag försöker ha hästen lite ställd inåt om jag måste böja och stanna. Känns det bra travar vi, vid galopp vill jag gärna vara i en mindre inhägnad (och gärna under hela processen om det går) typ en volt.
Rider ut relativt omgående, i regel vid tredje "ordentliga" uppsittningen, rider då gärna på upptrampade stigar/ där vi ridit tidigare, upplever att det underlättar för hästen att förstå vad jag vill. Gärna med sällskap om det går.

För mig är det säkerhet att vara själv och kunna kontrollera hästen om det behövs. Att flytta hästens bakdel till att börja med om det skulle vara så att den blir spänd med tyngd över ryggen. Eftersom jag lär in hästen att vara avslappnad vid böjning så om spänner den sig när det börjar röra sig är det enkelt (oftast) att få den att slappna av igen.
Om den inte går framåt så så uppmanar jag den (med tygeln och vikten) att ta ett steg till höger, ett till vänster och så fortsätter vi så tills den förstår/ vågar bjuda fram.
Vill inte "tvinga" fram den de första stegen, tycker den ska ha en chans att landa emellan. (Eftersom vi jobbat med rep+ ledrep tidigare på volt (och med böjningar) så vet hästen att den ska följa ledrepet så det är en bra början för att förstå vad jag vill.)
Och definitivt inte klämma åt med båda benen samtidigt då det känns som bäddat att provocera fram sadeltvång/ bockningar.

Samma när jag börjar hänga/ luta över/ slänger på padd eller sadel, i början är jag väldigt snabb med att ta bort sagda sak. För att hästen inte ska ha en chans att stressa upp sig och kan få mycket beröm.
Vill inte att hästen ska behöva gå in i försvar och bocka, även om vissa hästar verkar vilja se så småningom om sadeln sitter där den sitter.

När den väl förstår framåt så lär jag den stanna genom att böja den, vill att den ska ha bra bjudning och att handen ska betyda mycket- inte bara broms.
Jag använder inte ledrepet konstant när jag ber hästen vara ställd mot mig, men jag har det hellre kortare och rakare arm själv än att jag ska behöva hala in en halv meter rep om hästen skuttar i väg.

Vi spenderar dessutom en stor del med att bara stå still och slappna av, med mig lite rörlig där uppe på eller bara avslappnad sittandes. Det ska vara trevligt med en ryttare på ryggen och skönt att stå och vila emellanåt.

Det är nog inte alls så här omständligt och komplicerat som det låter. Men har glömt hälften och samtidigt velat få mer så mycket som möjligt. Det är mycket som sitter i ryggmärgen och massor jag lär mig var gång jag rider in en häst. Men tycker helt enkelt att unghästar är det roligaste som finns. Vill ha en trygg individ i slutändan som vågar och litar på mig.

Oj vad bra, du skrev allt åt mig
Då skriver jag bara: exakt sådär tänker/gör jag med.

 

[skuggi]

@Ridinglady

Jag vill tex inte se den där långa linan i ena videon (+ @skuggi s video) oavsett hur safe hästen är. Jag vill att man direkt ska få fysisk kontakt med hästen om något händer, jag vill inte att den ska riskera att göra ett skutt och ryttaren hamnar på sned, hästen flyger i väg ännu värre för att den blir rädd och DÅ först får man mer kontakt med den. Det tycker jag är ojuste, man lämnar den lite åt sitt öde utan livlina OM något händer. Precis som det såklart är lika illa med en ryttare som inte är följsam och som rycker/dunsar o skrämmer den om den far i väg.
...

@skuggi Nu blev det ju svar på din video också typ ovan Hoppas du inte tar illa upp! Du får gärna förklara lite hur tanken är och vad som händer om något händer sas. I övrigt så tycker jag ni verkar vara ett supermysigt par

Tack! Det är en supermysig häst haft honom sen han var ett år.

Jag förstår hur du tänker med den långa linan, det beror nog på hur man använder den kanske.
För det första är den tung och som du ser så känner han tydligt när jag "håller honom tillbaka" utan att jag behöver sträcka linan. Sedan, OM han skulle göra något skutt/ryck iväg så väljer jag iaf att inte försöka stoppa honom. Det är ju så lätt att de känner sig trängda, och om de är trygga med att jag inte tvingar dem så brukar det bli väldigt lite skutt.
Jag tror jag har det lite som kvitto också, om jag måste leda honom till pallen och ställa honom där betyder det (kanske) att han inte vill/är riktigt redo, och då vill jag inte gå vidare. Om jag istället förklarar vad jag önskar(att han ska komma till mig med sidan när jag står där uppe) så kan han göra det när han är redo, och då behöver jag inte heller hålla honom.

En annan grej med den långa linan är just att jag kan låta den glida genom händerna och kommunicera "kom tillbaka" utan att tvärstoppa och hindra hästen från att röra sig. Den känner min signal, men har utrymme att sprattla lite ändå tills den kan slappna av igen. Till skillnad mot ett kort snöre där det antingen måste ta tvärstopp ganska omgående, eller att det blir ett ryck-släpp om man inte lyckas hålla.

Vet inte om jag lyckas förklara riktigt.. försökte iaf

Nu är jag lååååångt ifrån någon inridningsexpert, har ridit in bara tre hästar och hela tiden med stöd av tränare, men det är så jag jobbat iaf.

 

[the_connemara]

Nu vet jag inte vad som hänt med min video. Men...

@the_connemara Det du skrev om alltid reaktioner - menar du vid insittningen då? I så fall har vi olika syn där. Det ska inte bli några reaktioner, då har man missat något i grunden eller i läsningenav hästen.

Sorry, nej det menade jag ju inte! Där syftade jag på lite längre fram men att man alltid ska vara beredd på en reaktion så att man scystast möjligt kan guida hästen rätt så att det inte blir något av det. Att hästen bara "jaha, det var ju inget" och släpper det helt o går vidare.

 

[Alexandra_W]

Sorry, nej det menade jag ju inte! Där syftade jag på lite längre fram men att man alltid ska vara beredd på en reaktion så att man scystast möjligt kan guida hästen rätt så att det inte blir något av det. Att hästen bara "jaha, det var ju inget" och släpper det helt o går vidare.

Då är jag med, och ense med dig. Även om vi inte ser lika på "hålla i". Jag har inga problem med att man gör det - men ser inte som problem om man inte gör det. Beror mycket på hur man gör i övrigt kan jag tycka.

Jag har egentligen inte gjort det medvetet från början, men insett att jag lär mina hästar dels att "om du är osäker - sök hjälp hos matte" och också att "stå stilla är aldrig fel val". Så oftast när mina blir rädd för något (när jag är på marken, i daglig hantering) så kan de hoppa till eller fara iväg några steg - men sen endera står de still och tittar, eller vill hålla handen. Jag tycks hittills utan att egentligen jobbat på det fått med mig det upp.

Så jag har aldrig sett behovet av någon som håller rent så. Jag har för all del varit "hållare" när en kompis unghäst skulle sittas in. Den fick en tokflipp och tja jag var ju inte mycket hjälp, den hade katapultat av henne så hon bröt armen innan jag knappt reagerat. Det krävdes ett språng rakt upp - inom grimskaftet. Den minnesbilden sitter nog kvar för mig och påverkar mig när jag inte ser det som så stor skillnad om man har kort eller lång lina?

Jag är nog generellt en vän av "lös problemet, eller kom och be om hjälp" även annars. Har lång lina när jag promenerat småttingar. Dels för att inte riskera att tappa dem såklart, men ännu mer för att ge dem manöver- och reaktionsutrymme. Vill de få ett mindre mentalt sammanbrott över fåren så går det bra och utan att jag behöver ta i dem. Jag behöver inte nåt, utan kan gå vidare som inget hänt medan de avreagerar sig i andra änden av linan. Jag har aldrig sett det som att lämna dem i sticket..
*funderar*

 

[the_connemara]

Meningen med kort lina är alltså inte "hålla fast" utan snarare hästen blir rädd - hoppar till/iväg lite grann och linan säger stopp om hästen inte hunnit kommit på det innan. Detta handlar alltså enbart om de där riskfyllda momenten när hästen upptäcker att "det är något på min rygg!!", vilket kan ske första gången man sitter på dem (där håller jag dock med om att det SKA inte bli en grej, då har man inte förberett ordentligt) eller kanske första gången man fattar galopp, hästen hoppar till, man skrapar i hjälmen eller what so ever. Men jag tror ALLA hästar reagerar någon/några gånger (antingen på ryttare eller på gjord eller både och), det behöver dock inte vara mycket. Det handlar inte om att de drar iväg i ren panik, gör värsta bockserien eller liknande. Poängen för mig är att man enkelt direkt kan bryta något som kan skapa mer onödig rädsla.

Jag skrittar tex väldigt tidigt på hellång tygel men jag håller gärna en hand i sadeln (min balans... ) och håller tyglarna på ett sådant sätt att jag kan korta dem snabbt o lätt. i 99 fall av 100 så gör hästen inte mer än ett litet skutt där jag behåller balansen och inte kortar tyglarna och hästen fortsätter som vanligt. Men INNAN jag skrittar på hellång tygel så har jag sett till att ha haft några sådana "moments" så att jag vet hur hästen reagerar, att den inte reagerar stort och att det är hyfsat befäst dels att den inte löser problem genom att dra i väg och framförallt att jag har känt att den även i sådana situationer accepterar att ha mig på ryggen och inte blir panikrädd helt plötsligt.

Det ovan handlar om någon ynklig liten tur ute i skogen ensam för att ha kollat av o sedan går hästen tryggt i alla 3 gångarter inom typ 10 pass.

Ang fåren håller jag helt med och vill inte alls hålla i dem/stötta dem/tvinga dem att gå intill mig och jag tillämpar också lång lina i typ alla andra moment och vill inte vara där o "peta" en massa!

Hmm, nu kände jag att det blev lite flummigt, min poäng var att just när man sitter på djuret första gångerna vill jag vara väldigt beredd på att hålla i dem så att man ser att de tycker allt är ok och att de får känna efter ordentligt men snabbt kan halas in till tryggheten om de mot förmodan inte skulle tycka att tidigare arbete räckt. Typ

 

[the_connemara]

@Pilot
Tyckte ditt inlägg var klart o tydligt Och bra!

Intressant det där med att böja dem. När jag hanterar hästar vill jag alltid ha en insida och jag vill såklart stå på insidan som ett resultat av hästens fokus på mig. Hade jag hängt och suttit in min häst helt själv (hade hjälp typ 2 gånger tror jag, eller kanske 1?) hade jag velat ha det som du att hästen är lite ställd runt mig pga att fokuset är rätt. När jag bara hänger/sitter o har ledare är det helt ledaren som har hand om det.

När hästen ska ta sina första steg vill jag dock att de ska ha det enkelt o bara följa med ledaren rakt fram, det är nog egentligen mest där jag känner att jag inte vill vara själv om jag tänker efter Jag gillade inte alls så som det visades i filmen med den gråa hästen som inte ville (och sedan inte fick?) gå fram, att man flyttar hit o dit. Följer hästen och responsen är rätt direkt så är det ju kalasbra, men fattar den inte eller känner obehag så tyckte jag inte alls det såg ut som en trevlig lösning. En människa på marken o så går vi lite rakt fram för balansens skull gillar jag tusen gånger bättre

 

[the_connemara]

@skuggi

Tack så jättemycket för ditt svar!! Hade alla filmer sett ut som din hade jag inte blivit lika rädd för långa linor, det syns tydligt att ditt tänk funkar i verkligheten i denna filmen. Dessvärre ser det sällan ut så i alla lägen Och då är det ju linan ut tills den tar stopp som sker och på den lilla biten känns det som att mycket onödigt kan hända. Det är ju ett faktum att ryttaren har lättare att hålla balansen om hästen bara kommer ett spänt steg än om den far iväg i ett bocksprång. Även om det senare självkalrt kan hända det också på plats utan att man har en chans (tänk sadeltvång). De flesta unghästar reagerar nog dock snarare med att fara iväg framåt lite och kan man då hindra dem direkt så hinner de inte skrämma sig själva så mycket. Jag tänker alltså fortfarande bara på situationen när man sitter upp första gången o när hästen reagerar, i vanliga situationer är jag också helt med om att det är bättre att inte hålla på o ta i dem en massa

Återkommer på PM

 

[Pilot]

@Pilot
Tyckte ditt inlägg var klart o tydligt Och bra!

Intressant det där med att böja dem. När jag hanterar hästar vill jag alltid ha en insida och jag vill såklart stå på insidan som ett resultat av hästens fokus på mig. Hade jag hängt och suttit in min häst helt själv (hade hjälp typ 2 gånger tror jag, eller kanske 1?) hade jag velat ha det som du att hästen är lite ställd runt mig pga att fokuset är rätt. När jag bara hänger/sitter o har ledare är det helt ledaren som har hand om det.

När hästen ska ta sina första steg vill jag dock att de ska ha det enkelt o bara följa med ledaren rakt fram, det är nog egentligen mest där jag känner att jag inte vill vara själv om jag tänker efter Jag gillade inte alls så som det visades i filmen med den gråa hästen som inte ville (och sedan inte fick?) gå fram, att man flyttar hit o dit. Följer hästen och responsen är rätt direkt så är det ju kalasbra, men fattar den inte eller känner obehag så tyckte jag inte alls det såg ut som en trevlig lösning. En människa på marken o så går vi lite rakt fram för balansens skull gillar jag tusen gånger bättre

Tack!

Nej jag gillade inte riktigt den grå i heller. Tyckte piloten gav en massa mixade signaler som verkade svårtydda för både hästen (och mig).
Det svåra att om man lämnar över hållandet till någon annan så gäller det att de är tillräckligt duktiga. Men jag som sitter på tycker samtidigt att det blir svårt med fokus, då ska man behöva ha ett öga på den som står på marken dessutom. Eftersom jag har en väldigt tydlig röd linje (i.a.f. för mig själv) så blir jag väldigt frustrerad om den som står på marken inte följer anvisningarna till punkt och pricka.
Däremot så upplever jag att vissa hästar tycker att tryggheten försvinner när ryttaren sitter på ryggen och då kan det underlätta med en mänsklig draghjälp/ eller att där är en häst.

 

[the_connemara]

Ja, ledaren är ju den som ska vara trygg och kunnig, det skrev jag ju inte (återigen sådant jag bara tar för självklart utan att ens reflektera över det ), sorry! Det är liksom inte inhyrd kompis för dagen. Den "sämsta" får snarare hänga på hästen, för den ska just göra ingenting utan hästens fokus ska vara på ledaren

 

[Pilot]

Ja, ledaren är ju den som ska vara trygg och kunnig, det skrev jag ju inte (återigen sådant jag bara tar för självklart utan att ens reflektera över det ), sorry! Det är liksom inte inhyrd kompis för dagen. Den "sämsta" får snarare hänga på hästen, för den ska just göra ingenting utan hästens fokus ska vara på ledaren

Nej, det kanske är en självklarhet för de flesta.
Tyvärr tror jag att det ofta blir just inhyrd kompis när man inte jobbar med det professionellt. Fast samtidigt har jag jobbat i olika stall och tycker att nu så här i efterhand, hur överlevde vi? Det är många som inte har kunskapen/ känslan för de olika momenten i hästhanteringen och är ibland alltför specialiserade.

 

[lil-sis]

Det är tur att ingen såg när husse höll, han kan inget och tror jag ska ramla av och dö

Men å andra sidan gillar ponnyn husse bättre än mig