Inridning av sprattelyngling

Sv: Inridning av sprattelyngling

Fin häst!:love:
Men hur vågar du sitta upp första gången utan hjälm?

Tack, han är ju rätt skranglig än, men jag tror han blir fin :love:

Tja, jag hade ju inte tänkt sitta från början, bara hänga lite. Därav avsaknad av hjälm. Sedan, när det nu kändes så bra, så bedömde jag att jag kunde fortsätta så länge han kändes 100%, minsta antydan till problem så var jag beredd att glida av. Som där i slutet, när han får för sig att han ska upp på däcket :p

Annars har jag hjälm när jag rider, man vet aldrig vad som kan hända, även om hästen är snäll.
 
Sv: Inridning av sprattelyngling

Jag har hjälm när jag bedömer att jag behöver det, ska man alltid vara 100% säker ska man väl jämt ha hjälm.
Jag har nog oftare varit nära att spräcka skallen när man halkat när man varit ute och gått helt ensam, än när jag jobbat med mina hästar...
Så, jag anpassar mig.
 
Sv: Inridning av sprattelyngling

Jag har också en sprattelgubbe :) Jag har tagit lååång tid på mig med honom utan att det egentligen var planerat så har det i efterhand varit enbart positivt. Vi har flyttat ett par gånger, jag har enkronisk värksjukdom och så går han på fribetäckning om somrarna och faller ur så pass att jag inte vill rida då också.

Mycket kortfattat har jag gjort så här:
Eftersom han var sadel- och tränsvan när jag fick hem honom så började jag med arbete från marken. Tömkörning, arbete vid hand (träns och tygeln över halsen) och lite annat liknande. Därefter fick han stå en period medan vi letade ny bostad.

Period två blev uppsittning och vänja sig vid att stå stilla när man sitter upp och av, ha ryttare på ryggen och bara gå runt med ryttare...bockade och brallade så gott som varje gång. Svänga, stanna och gå fram i skritt. Ny viloperiod då han växte mycket samt tappade tänder.

Period tre. Igångsättning igen med tömkörning, lite lalla-runt-ridning i skritt och trav rakt fram, lära sig kommandon och hjälper, gå över enstaka bommar i skritt och trav. Bockade fortfarande, men jag kunde i alla fall sitta kvar. Ny viloperiod i samband med flytt igen och betäckningssäsong.

Igångsättning med tömkörning, arbete vid hand och fortsatt inridning och inkörning - här är vi nu och än så länge *peppar peppar* har han inte bockat med mig i sadeln än :)
Jag arbetar alltid en stund med honom från marken innan jag sitter upp, det kan vara tömkörning, vid hand, lösjobb, problemlösning som presenningar eller broar, skogspromenad etc. Jag har märkt att han är mer uppmärksam och fokuserad på mig och vad vi ska göra om han har fått använda hjärnan en stund innan, snarare än att bara longera honom "lagom trött i kroppen".

Kan också tillägga att den här gossen bockar nästan uteslutande från stillastående och då rakt upp i luften, stört omöjligt för mig med min knasiga kropp att sitta kvar trodde jag :)

Bilderna är från förra året.

willybocka1.jpg


willybocka2.jpg


willybocka3.jpg


bocka_klart.jpg
 
Sv: Inridning av sprattelyngling

jepp, det tog lite tid och teknik, men jag lärde mig sitta kvar och sedan dess har han inte bockat... än så länge i alla fall, det kommer väl på kursen nästa helg då :o
 
Sv: Inridning av sprattelyngling

Mitt lilla bryderi är således hur jag rent fysiskt ska lyckas förflytta mig från marken och upp, utan att han har försvunnit...
:rofl::rofl::rofl: Ursäkta att jag skrattar, men det lät så himla roligt :D

Låter som en knepig nöt. Vi har själv en avkomma efter Ronaldinho, -09, som är en rätt intressant tös. Fördelen med henne är den att hon kan vara dödligt rädd för en sak, men så snart hon har bekantat sig med den/det bryr hon sig aldrig mer, så på det viset är hon ju tuff.

Det bästa rådet är väl egentligen att inte stressa, vilket jag ju inte tror att du gör. Ta det varligt, som någon skrev: under de värsta dagarna, gör bara sånt som han inte bryr sig om och som han är trygg med.
Något jag brukar göra med liknande individer och som jag tycker är bra mental stimulans är att flytta delar av kroppen. Bakben, framben, höger och vänster, backa ett steg, fram ett steg osv. Det gör att de får lite att tänka på och många brukar varva ner. Det är ju även lite av en ledarskapsövning vilket i sin tur leder till att hästen blir tryggare.

Jag har även brukat kunna ta med de yngre som handhästar på korta turer, inbillar mig att de lugnar sig av den mer erfarna hästen.
 
Sv: Inridning av sprattelyngling

:rofl::rofl::rofl: Ursäkta att jag skrattar, men det lät så himla roligt :D

Haha, skratta på - allt blir så mkt lättare om man lyckas se humorn i det hela ;)

Låter som en knepig nöt. Vi har själv en avkomma efter Ronaldinho, -09, som är en rätt intressant tös. Fördelen med henne är den att hon kan vara dödligt rädd för en sak, men så snart hon har bekantat sig med den/det bryr hon sig aldrig mer, så på det viset är hon ju tuff.

Precis så är den här också! Det han har accepterat är han kolugn med! Det mesta går ganska fort att "komma över", dock är det här med att släppa upp den sabeltandade människan lite svårare att acceptera. Det går som sagt framåt och vi tränar så gott som varje dag. Ibland blir det bara en promenad och att jag hoppar lite bredvid, tar på honom överallt etc. Andra dagar lite longering och att jag står på en pall och hänger över, ger godis (första gången sedan jag var tonåring som jag har jobbat aktivt med godisbelöning) från alla möjliga håll och kanter "uppifrån hängande position" (bra beskrivet va?!:D), med fokus på att det bara ska vara lugnt och positivt. Ibland har jag en medhjälpare som får ha linan och hiva upp mig lite halvt. Vi har kommit så långt att jag har kunnat komma upp såpass att jag har haft sadeln i höfthöjd. Jag har även, när jag har varit själv (han är som sagt mkt lugnare då), en gång kunnat "sitta upp" med stigbygeln, så att jag har stått upp med sadeln även då i höfthöjd. Den springande punkten lär ju dock komma den dag jag ska försöka få över benet för första gången...:angel:

Grejen är ju dock att han reagerar, säg var 5e gång, o då reagerar han så himla mycket! Så, jag får helt enkelt se till att traggla tills att han inte finner någon anledning att hiva sig iväg med massa kraft... Vill inte riskera att trilla av/fastna etc när jag försöker sitta upp, o skrämma honom så att vi åker 25 steg bakåt i utvecklingen. Sen har han ju såklart även lärt sig att det funkar att kliva/hoppa undan om det är minsta lilla obehagligt... o det är nästan det som är det mest frustrerande just nu! Detta då man inte har något för att bli arg på honom vid dessa tillfällen, eftersom han då stressar upp sig en massa.


Det bästa rådet är väl egentligen att inte stressa, vilket jag ju inte tror att du gör. Ta det varligt, som någon skrev: under de värsta dagarna, gör bara sånt som han inte bryr sig om och som han är trygg med.

Ja, förnuftet vet ju egentligen det... Det känns bara så frustrerande och otåligt emellanåt. Men det känns skönt att ni skriver det, så får förnuftet sig en boost att trycka ner frustrationen!;)

Något jag brukar göra med liknande individer och som jag tycker är bra mental stimulans är att flytta delar av kroppen. Bakben, framben, höger och vänster, backa ett steg, fram ett steg osv. Det gör att de får lite att tänka på och många brukar varva ner. Det är ju även lite av en ledarskapsövning vilket i sin tur leder till att hästen blir tryggare.

Ja, jag brukar ju alltid försöka göra NÅGOT med honom innan jag ger mig på att klänga och hoppa. Nu senaste veckorna har jag även börjat göra lite som du beskriver, dvs flytta på honom lite hit och dit när han inte vill stå still. Det verkar funka hyfsat :)
 
Sv: Inridning av sprattelyngling

Japp :)


kl
Idag kunde jag faktiskt nästan hänga på honom på riktigt! Nästa steg blir nu att komma upp lite till, så att medhjälparen faktiskt kan släppa mitt ben också;)
 
Sv: Inridning av sprattelyngling

Min gosse, alltså han på bilderna, är precis likadan! Kraftig reaktion på något nytt helt plötsligt och när han väl undersökt så reagerar han aldrig mer. Samma med nya saker han får lära sig.. han får stå en dag eller två beroende på hur mycket nytt, och sedan är det som om han alltid vetat precis hur jag menar.

Ang den farliga sabeltandade ryttaren som försöker klämma fast sig på ryggen - jag hade även det problemet i början. Kan tyvärr inte komma med nåt annat råd än att skutta upp och ner brevid hästen överallt. I boxen, i hagen, på promenad osv som du redan gör. Stå på en pall brevid och borsta, kliv upp och ner på pallen osv. Jag var dock noga med att göra det från båda sidor så han skulle få se med båda ögonen så att säga. För min del gick det nog relativt snabbt - efter ett par veckor gick det bra att jag satt upp från pall.
 
Sv: Inridning av sprattelyngling

Haha, skratta på - allt blir så mkt lättare om man lyckas se humorn i det hela

Så sant, allt känns lite lättare med ett skratt :D

Precis så är den här också! Det han har accepterat är han kolugn med!

Vi får skylla på att våra avkommor råkade bli lite väl smarta :angel:;):D

Jag tycker ändå det låter som att du tragglar på, på rätt sätt. Jag tror att det bara är att fortsätta som du gör och låta det ta tid, och som sagt: försöka avhålla sig från att försöka sitta upp innan man är 110% säker på att det kommer gå.

Idag kunde jag faktiskt nästan hänga på honom på riktigt! Nästa steg blir nu att komma upp lite till, så att medhjälparen faktiskt kan släppa mitt ben också

Grattis :banana: Trägen vinner! ;)
 
Sv: Inridning av sprattelyngling

Sen har han ju såklart även lärt sig att det funkar att kliva/hoppa undan om det är minsta lilla obehagligt... o det är nästan det som är det mest frustrerande just nu! Detta då man inte har något för att bli arg på honom vid dessa tillfällen, eftersom han då stressar upp sig en massa.

Se det såhär istället:

Han har lärt sig att han kan flytta sig undan om det "blir för jobbigt".
Och det är ju toppen!
Då ser du ju det tydligt, kan vänta ut honom, och belöna med godis när han kommer tillbaka och erbjuder dig ryggen/sadeln.

Bättre det än att han biter ihop och sedan tillslut exploderar när du väl lyckats kravla dig upp :idea:
 
Sv: Inridning av sprattelyngling

kl

Jag har suttit på honom! TVÅ gånger till och med!:banana::bump: Det enda han sa var "ge mig mer godis":D Stod som ett ljus, tom när jag hoppade av!

Jag var helt själv i ridhuset, vilket kanske på ett sätt inte var så smart (dock var det folk i ridhuset bredvid, o de sitter ihop så att man hör varandra lätt emellan), men han blir så himla mycket lugnare när jag är själv med honom. O det gick som sagt jättebra! Han rörde inte en fena! Wiho! Mycket bra fredag!
 
Sv: Inridning av sprattelyngling

...precis hemkommen från sjukhuset. Han hivade av mig, mot sargkanten så att jag liksom veks över den på sidan, med revbenen som gånggjärn. Resultat: Flera revben brutna på flera ställen + blod i lungan. Hästskrälle ;)

...o självklart hade jag ingen väst på mig.... Så, nu har jag gjort skäl för hårfärgen så att det räcker för ett år framöver.
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Det satte rejäl fart under sensommaren 2007. Jag skulle fotografera på min väns bröllop. När jag kommer dit börjar jag fumla med min...
Svar
0
· Visningar
1 733
Senast: cassiopeja
·
Fälttävlan Ni verkar ju ha ganska god koll på varandra här på fälttävlan, medan jag är nykomling (känner dock igen vissa av er från andra forum:))...
2
Svar
23
· Visningar
4 673
Senast: aprilia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp