Tycker att det finns lite olika sätt att tänka. Alla har fel-källor så det, tillsammans med allt annat (exempelvis övertaganderätten i 22 § SamboL och att den inflyttande sambon inte gör en bostadskarriär) gör att man alltid ska vara noga med förutsättningarna när man flyttar ihop.
Är det förresten ngn som har koll på vilket 'besittningsskydd' sambon får? Spontant, går det knappast att jämföra med en inneboende så det kan kanske bli svårt att bli av med en sambo som sätter sig på backen och nekar flytta... men, men åter till ämnet.
a) Ett sätt är att jämföra med en alternativinvestering, definiera alla kostnader och inkomster samt fundera på vilka av dessa som sambon tar och ska ta del av.
- amortering: sparande
- värdeökning: kapitalvinst
- värdeminskning: investeringens risk
- ränta: kapitalkostnad för gjord investering
- boendet: löpande avkastning
- slitage: brukskostnad / löpande kostnad
- månadsavgift: brukskostnad / löpande kostnad
I månadsavgiften ingår visserligen föreningens kapitalkostnad, men det är inte något som innehavaren direkt kan styra över å därför, enligt mig, inte riktigt jämförbar med innehavarens kapitalkostnad)
Bostadsrättsinnehavaren har gjort en investering som denne kommer bära frukten av och sambon ska inte behöva berika innehavaren. Om man jämför med att bostadsrättsinnehavaren istället valt att investera i fonder eller värdepapper hade sambon inte betalat förvaltarkostnader och hade innehavaren valt att ta lån för att göra investeringen hade sambon rimligen inte betalat räntan på det lånet. Dessutom är mängden lån och räntan en faktor som innehavaren själv styr över.
Å andra sidan hade sambon vid en alternativinvestering inte heller fått ta del av den löpande avkastningen (räntan, aktieutdelning, med flera) och här får ju sambon definitivt del av bostadsförmånen. Vilket gör att sambon i vart fall bör ta del av de löpande kostnaderna (halva månadsavgiften samt en slitagekompensation).
Detta kan dock slå fel på så vis att sambon antagligen hade haft en högre kostnad om denne bott själv eller om de varit sambos i en hyresrätt - det betyder att sambon har en inkomst (genom mindre utgifter/sparade pengar) på grund av bostadsrättsinnehavarens risktagande.
b) Vad hade det kostat att hyra ett liknande boende - sambon betalar halva den kostnaden. Viktigt är att tydliggöra om man ska jämföra med en hyresvärd som är näringsidkare med brukshyra eller hyresvärd som är privatperson och hyr ut enligt privatbostadslagen.
Detta kan slå fel på så vis att sambon inte har valt vilken lgh/typ av bostad som innehavaren skulle köpa och hade kanske prioriterat annorlunda. Jag hade själv inte velat betala halva "hyran" för att bo i en 12 rummare på Strandgatan (för jag lägger hellre pengarna på annat) samtidigt som jag inte hade haft något emot ett sådant boende.
c) Hur hade sambon bott om de varit särbos, sambon betalar det som hyra. Detta slår fel på så vis att det enbart är bostadsrättsinnehavaren som gör en besparing av att flytta ihop.
d) En variant för att undvika felkällan i c. är att sambon betalar hälften av besparingen till innehavaren, möjligen med ett avdrag för vad det kostar att stå i bostadskön. Ytterligare ett problem med c och d är att man ska veta hur sambon skulle ha bott, ngt som på Stockholms andrahandsmarknad kan vara ett jättebekymmer.
