Inkallning - hjälp!!!

[Lona]

Charlie är ju en omplacering, han var drygt 2 år när han kom till mig i maj så han har varit här i ungefär ett halvår. En väldigt go och glad hund som funkar i de flesta lägen (eller så är vi på god väg att lösa det) men vi har ett stort aber - inkallning!
Jag kan leva med att han får gå med långlina i skog och mark, i alla fall i överskådlig framtid, men vill kunna ha honom lös vid träning på appellplan och även på vår inhägnade tomt.
Han sticker helt enkelt när han är lös, inte långt, men det går f-n inte att få tag på honom om han inte vill. Han har dessutom smitit ett par gånger och han är ju såpass smart att det funkade att lura in honom i trädgården en gång, den grejen går han inte på igen. Dessutom jagar han katter, bilar, vilt och förmodligen även hästar om inte jag är där och har tummen i ögat på honom.

I början försökte jag såklart med att vara rolig och ha jädrigt gott godis och det funkar så länge han känner för det, sen struntar han i det. Har även försökt att han skall se mig som en resurs, att bygga på vår kontakt och samarbete och så vidare - samma sak där, funkar så länge han vill.
Vi har också stramat upp allmänlydnaden men nä, ingen effekt på inkallningsträningen.
Han är grymt självständig i den här biten, det hjälper till exempel inte att gå därifrån eller att gå in och stänga ytterdörren.
Han lattjar med mig, helt enkelt och jag vet fasen inte hur jag skall "komma åt" honom. Vete sjutton om man törs skriva detta på internet men jag tror helt enkelt inte att det går med enbart positiva metoder (om jag inte skall ha tålamod tills han fyller 10, möjligen) utan han behöver helt enkelt inse att det där är inte ok.
Just nu sliter jag mitt hår och förbannar terriers för att de är så nedrans smarta, labbarna är inte i närheten av en cairns slutledningsförmåga.
Så - bra inkallningstips för vuxna, självständiga hundar, någon?

 

[Och_Aye]

Jag hade ändrat hela mitt kroppsspråk och helt enkelt gått efter honom och muttrat på honom, om han drar iväg och flamsar. Men jag är inte heller helt positiv.

Ofta kan dom ju bli rätt förvånade om man börjar bli lite upprörd och klampar efter dom, & beroende på hundens reaktion då har man ju alla möjligheter i världen att belöna/göra om osv.

 

[Monstermom]

Nu är ju inte jag överens om problemuppställningen (att det skulle krävas tuffare metoder), så du får ta mitt tips eller låta bli helt enkelt.

Med en terrier hade jag satsat rätt rejält på frustrerad inkallning, lek som attan (så han är rejält taggad), lämna över kopplet till någon annan, gå ut en bit och få honom frustrerad som attan att han inte kan komma till dig (utan att ropa på honom!), och när han är hispig kallar du in och springer ifrån honom (medhjälparen släpper i samma ögonblick hen hör dig ropa). Lättnaden att äntligen få springa till dig (belöna med lek när han "fångar" dig), utloppet för driften att jaga flyende "byte", det laddar inkallningen suveränt. Börja på små avstånd och öka eftersom det funkar bra.

Utöver det hade jag städat upp inkallningen rätt rejält. Använd aldrig inkallningen när du ändå vet att han inte kommer (är han upptagen med något, försök inte ens - gå och ta honom), se till att en stor majoritet av inkallningarna är ren övning, fundera på din signal (är den tydlig, unik, ren? eller är det läge att byta innan du börjar träna om). Kalla in ofta bara för att ge honom något han vill ha (leksak, kort lek, godbit, frihet, visa på ett spår, vad han nu gillar) och skicka ut honom i tråkiga friheten igen direkt.

Det största misstagen man gör att tjata, och lasta inkallningen med för mycket tråkigheter. Du vill träna en automatisk respons som startar hunden i 300 och direkt fokuserad på dig utan att det ens passerar hjärnan.

 

[Red_Chili]

Tycker att @Monstermom har jättebra tips. Utöver det, när du går vanliga koppelpromenader eller har honom i långlina, gör du någon typ av "vara lös-träning" då eller litar du helt på att du har kopplet? Även när jag har mina i koppel (jag är ju storfantast av flexi istället för långlina, det är mitt standardkoppel på Aysu) så kör jag med många "vara lös-kommandon". Dels kör jag inkallningar, men också att de ska vänta, att de ska gå åt sidan och lite annat som jag ser som praktiskt. Det har varit en oerhörd hjälp! Framförallt när jag kunnat göra sådana grejer när de går i flexi.

Förutom det som redan nämnts så är jag också noga med att en inkallning inte alltid betyder att hunden blir kopplad. Jag kallar in när jag känner mig säker på att hunden kommer, sedan leker vi, har liten mysstund eller äter godis (ja, hunden då ). Därefter låter jag hunden springa igen. Jag kan också koppla hunden, låta den gå i koppel några meter så att den känner att den är fast och därefter släppa igen.

Jag försöker verkligen hålla det så att inkallningen aldrig blir "nu är det slut på det roliga". Om jag någon gång måste göra så, tex för att vi möter vilt i skogen och jag inte vill släppa hundarna lösa så länge viltet är nära och de tänker på dess existens, då försöker jag att någon gång innan promenaden är avslutad att släppa igen. Just för att de "allvarliga" situationerna inte ska vara de som avslutar promenaden. Avslutet på promenaden försöker jag få till när hunden är nöjd och vi fått till en okomplicerad inkallning utan störning, även om de i dagsläget klarar även svår störning bra.

 

[fejt]

Jag är mitt uppe i en process där jag försöker ta mig in i min terriers huvud. Kollar på saker och ting ur hans synvinkel sas. Inkallning är en jätteutmaning för mig också. Det går bättre och bättre men det går låångsamt. Lös på någon appellplan skulle jag aldrig våga.

Det jag vet om min hund är följande:

Han vet att jag vill att han ska komma.

Han kommer bara om han är nyfiken på vad jag ska hitta på för skoj den här gången.

Om jag är sträng kopplar han bort mig totalt. Jag kan inte vinna honom med annat än positiva metoder (jag vet eftersom jag misslyckas för ofta).

Om jag latar mig och bara går långpromenader med honom i lina i för många dagar är chanserna minimala att han ska komma på inkallning.

Hans uppmärkssamhetsspann är kort, Jag måste sätta in mina stötar vid exakt rätt tillfälle. Och jag får aldrig använda samma leksak eller samma godis för många gånger på raken.

Jag måste påminna mig själv ofta om varför i hela friden jag älskar terriers så mycket.

 

[Kilauea]

Jag tror min labbe är en terrier
Det som fungerar bäst för oss är faktiskt att säga till när det blir fel, muttrar några väl valda toner - men även att belöna järnet när det blir rätt.

 

[Wingates]

Nu är ju inte jag överens om problemuppställningen (att det skulle krävas tuffare metoder), så du får ta mitt tips eller låta bli helt enkelt.

Med en terrier hade jag satsat rätt rejält på frustrerad inkallning, lek som attan (så han är rejält taggad), lämna över kopplet till någon annan, gå ut en bit och få honom frustrerad som attan att han inte kan komma till dig (utan att ropa på honom!), och när han är hispig kallar du in och springer ifrån honom (medhjälparen släpper i samma ögonblick hen hör dig ropa). Lättnaden att äntligen få springa till dig (belöna med lek när han "fångar" dig), utloppet för driften att jaga flyende "byte", det laddar inkallningen suveränt. Börja på små avstånd och öka eftersom det funkar bra.

Utöver det hade jag städat upp inkallningen rätt rejält. Använd aldrig inkallningen när du ändå vet att han inte kommer (är han upptagen med något, försök inte ens - gå och ta honom), se till att en stor majoritet av inkallningarna är ren övning, fundera på din signal (är den tydlig, unik, ren? eller är det läge att byta innan du börjar träna om). Kalla in ofta bara för att ge honom något han vill ha (leksak, kort lek, godbit, frihet, visa på ett spår, vad han nu gillar) och skicka ut honom i tråkiga friheten igen direkt.

Det största misstagen man gör att tjata, och lasta inkallningen med för mycket tråkigheter. Du vill träna en automatisk respons som startar hunden i 300 och direkt fokuserad på dig utan att det ens passerar hjärnan.

Fast alltså. Trots att min hund har separationsångest så får jag inte en kvarstående tanke hos honom på det sättet du skriver. jag vet att att han skulle komma på oerhört långa avstånd i träning - men han är så trygg i sig själv att han inte har några problem att dra ifrån mig. Han vet liksom att han hittar och hinner i fatt mig när han vill.

 

[Red_Chili]

Fast alltså. Trots att min hund har separationsångest så får jag inte en kvarstående tanke hos honom på det sättet du skriver. jag vet att att han skulle komma på oerhört långa avstånd i träning - men han är så trygg i sig själv att han inte har några problem att dra ifrån mig. Han vet liksom att han hittar och hinner i fatt mig när han vill.

Åh, sånt där är så hopplöst.. Minns när jag för flera år sedan lånade hem Aysus mor ett tag. Släppte henne lös på ett fält för att hon skulle få springa och leka och hon hade tidigare kommit finfint på inkallning när vi varit i hagar osv. När vi var på fältet.. inte sjutton kom hon. Hon stod på andra sidan fältet och tittade på mig. Sedan när jag gick iväg, då sprang hon till mig och var ju hos mig på någon enstaka sekund. Det kändes verkligen som om hon tänkte "Vadå? varför ropade du? Du hinner ju ändå ingenstans din segpropp!"

 

[Wingates]

Åh, sånt där är så hopplöst.. Minns när jag för flera år sedan lånade hem Aysus mor ett tag. Släppte henne lös på ett fält för att hon skulle få springa och leka och hon hade tidigare kommit finfint på inkallning när vi varit i hagar osv. När vi var på fältet.. inte sjutton kom hon. Hon stod på andra sidan fältet och tittade på mig. Sedan när jag gick iväg, då sprang hon till mig och var ju hos mig på någon enstaka sekund. Det kändes verkligen som om hon tänkte "Vadå? varför ropade du? Du hinner ju ändå ingenstans din segpropp!"

Exakt så. Har superfin inkallning i inhägnad. Han vänder direkt då, och jag kan ha honom lös och kasta boll (och jag skulle nog kunna ha honom lös på appelplan, det är mest jag som fegar med andra hundar i närheten. är det tomt är han lös) men icke att jag kan ha honom lös på promenad/fält etc. Han kommer inte om han håller på med annat..

 

[Och_Aye]

Fast alltså. Trots att min hund har separationsångest så får jag inte en kvarstående tanke hos honom på det sättet du skriver. jag vet att att han skulle komma på oerhört långa avstånd i träning - men han är så trygg i sig själv att han inte har några problem att dra ifrån mig. Han vet liksom att han hittar och hinner i fatt mig när han vill.

Det är också en dum idé att träna rapport med hunden.
Snacka om att den kan hitta en precis oavsett vart man försvinner.

(Sen gillar jag inte att använda "ångest", el oro för att matte ska försvinna, som träningsmetod, tycker inte det känns okej riktigt, känns oärligt)

 

[Monstermom]

Fast alltså. Trots att min hund har separationsångest så får jag inte en kvarstående tanke hos honom på det sättet du skriver. jag vet att att han skulle komma på oerhört långa avstånd i träning - men han är så trygg i sig själv att han inte har några problem att dra ifrån mig. Han vet liksom att han hittar och hinner i fatt mig när han vill.

Jag har inte skrivit om att utnyttja eller skapa någon ångest hos hunden?

Träningen handlar inte om att hunden ska vara rädd för att inte kunna ta sig till matte, utan om att använda - som jag skrev - frustration.

 

[Wingates]

Det är också en dum idé att träna rapport med hunden.
Snacka om att den kan hitta en precis oavsett vart man försvinner.

(Sen gillar jag inte att använda "ångest", el oro för att matte ska försvinna, som träningsmetod, tycker inte det känns okej riktigt, känns oärligt)

Ja. För Ammos del är det nog bättre att "dänga till" honom än att spela på hans separationsångest i träning.
Nu undviker jag såklart båda träningsformerna men jag menar vad han skulle ta mest illa vid sig av.

 

[Och_Aye]

Ja. För Ammos del är det nog bättre att "dänga till" honom än att spela på hans separationsångest i träning.
Nu undviker jag såklart båda träningsformerna men jag menar vad han skulle ta mest illa vid sig av.

Ja men det är nog bara så olika beroende på individ. För min (BC) skulle det vara mycket värre att jag satte honom på time out el liknande än att jag säger "men nä det där blev änna kasst". (Skulle jag dänga till honom däremot skulle han nog avlida. Om han inte har får framför sig. )

 

[McFlurry]

Jag är långt ifrån en expert i ämnet, men här kommer lite tankar från mig iaf Jag lever ju iaf med en terrier och en schnauzer (som beskrivs som egensinnig osv ).

Har du ett säkert stoppkommando? När jag har hunden lös så känns det bättre för mig att jag kan få hunden att stå still så att jag kan komma fram till den, om hundens inkallning inte är 100 % (vilket den inte är på någon av mina hundar... än iaf ). Då slipper jag bli frustrerad om inte inkallningen fungerar.

Med Tage testar jag med att göra små övningar när han kommer till mig, nu senast har jag lärt honom nostarget på min hand. Upplever faktiskt att det gör honom mer peppad på att komma till mig, att han vet att han har en uppgift att göra och att han får godis när han gjort den. Att bara komma till mig är inte tillräckligt, antagligen är jag inte tillräckligt rolig men han är alltid lös på gården (1,5 hektar inhägnat) flera gånger om dagen och då är sällan mitt syfte att träna hundarna utan snarare mata alla djuren, släppa ut osv. Blir liknande som @Wingates skrev, att han verkar tänka att det är meningslöst att komma till mig - han vet ju var jag befinner mig Just nu är han dock i en tönnåringsperiod ute och har noll fokus på mig och allt fokus på alla lukter i omgivningen, så nu har vi en "långlineperiod". Men tidigare har jag kunnat ha honom lös i skogen och på promenader, så jag hoppas vi kommer tillbaka dit sen igen

Aja, svammel svammel Hoppas du får rätt på problemet

 

[Wingates]

Jag har inte skrivit om att utnyttja eller skapa någon ångest hos hunden?

Träningen handlar inte om att hunden ska vara rädd för att inte kunna ta sig till matte, utan om att använda - som jag skrev - frustration.

Ja alltså det förstod jag!
jag uttryckte mig nog otydligt (sitter på mobilen så är svårt att skriva vettigt). Jag menar alltså att hur mkt jag än tränar på det sättet du beskriver så ökar det inte hans motivation att komma till mig (trots att han är rädd att bli lämnad) när han är helt lös. Hur rolig jag än försöker vara.

 

[Monstermom]

Med Tage testar jag med att göra små övningar när han kommer till mig, nu senast har jag lärt honom nostarget på min hand. Upplever faktiskt att det gör honom mer peppad på att komma till mig, att han vet att han har en uppgift att göra och att han får godis när han gjort den. Att bara komma till mig är inte tillräckligt

Det där är ett jättebra tips!

Ser man inkallning som ett targetbeteende har man mycket tydligare kriterier och det hela blir mycket begripligare för hunden.

 

[Red_Chili]

Har du ett säkert stoppkommando? När jag har hunden lös så känns det bättre för mig att jag kan få hunden att stå still så att jag kan komma fram till den, om hundens inkallning inte är 100 % (vilket den inte är på någon av mina hundar... än iaf ). Då slipper jag bli frustrerad om inte inkallningen fungerar.

Åh, sådant använder jag också Min Aysu har ett enormt kontrollbehov och har mycket(!) svårt att vända ryggen till om det dyker upp något framför henne (tex annan hund eller vilt). I sådana situationer säger jag åt henne att stanna, sedan går jag fram och kopplar. Lite bökigt att köra med inkallning på ena hunden och stoppkommando på den andra, men än så länge har jag inte klurat ut något bra för att få till samma signaler på båda eftersom de är så olika personlighetsmässigt.

 

[McFlurry]

Det där är ett jättebra tips!

Ser man inkallning som ett targetbeteende har man mycket tydligare kriterier och det hela blir mycket begripligare för hunden.

Vad bra att jag gör något rätt

 

[Monstermom]

Ja alltså det förstod jag!
jag uttryckte mig nog otydligt (sitter på mobilen så är svårt att skriva vettigt). Jag menar alltså att hur mkt jag än tränar på det sättet du beskriver så ökar det inte hans motivation att komma till mig (trots att han är rädd att bli lämnad) när han är helt lös. Hur rolig jag än försöker vara.

Har du gjort den här träningen då? Hur mycket då? Och vad menar du med hur rolig du än försöker vara?

Jag säger inte att det är någon mirakelmetod som får alla hundar att glatt komma i resten av sina liv (en sådan finns inte ), men jag får erkänna att jag har svårt att föreställa mig att den inte skulle påverka motivationen alls.

 

[Monstermom]

Vad bra att jag gör något rätt

Haha, givetvis gör du mer än det rätt!