Inget privat ägande?

[tanten]

Jag blev helt paff när jag läste rubriker idag.
Regeringens utredare av skogsvårdslagen ifrågasätter om privatpersoner ska få äga skog.

"– Man kan fundera på, och nu är jag mycket provokativ och det är jag medveten om, men jag tycker ändå det är intressant som en aspekt, att när man har en så viktig naturresurs som skogen, som är så väldigt viktig för den biologiska mångfalden, det är ju många växter och djur som är beroende av skogen, vi är också beroende av den ur klimatsynpunkt, och vi är beroende av den för att rena vårt vatten. Ska man tillåta ett så stort privat ägande av en så viktig naturresurs som är av stort nationellt intresse men också globalt intresse ur miljösynpunkt?"

Eh, va? Varför skulle staten vara bättre på att hantera enskilda träd eller skogsskiften?

 

[Amha]

Oj... jag är väldigt nyfiken på vad de tror att de skulle göra bättre.

 

[sjoberga]

Jag blev helt paff när jag läste rubriker idag.
Regeringens utredare av skogsvårdslagen ifrågasätter om privatpersoner ska få äga skog.

"– Man kan fundera på, och nu är jag mycket provokativ och det är jag medveten om, men jag tycker ändå det är intressant som en aspekt, att när man har en så viktig naturresurs som skogen, som är så väldigt viktig för den biologiska mångfalden, det är ju många växter och djur som är beroende av skogen, vi är också beroende av den ur klimatsynpunkt, och vi är beroende av den för att rena vårt vatten. Ska man tillåta ett så stort privat ägande av en så viktig naturresurs som är av stort nationellt intresse men också globalt intresse ur miljösynpunkt?"

Eh, va? Varför skulle staten vara bättre på att hantera enskilda träd eller skogsskiften?

Fast vi har redan på ett bra sätt en begränsad äganderätt av mark i Sverige, den som har lagfarten har inte en absolut rätt till den. Samtliga medborgare äger den på vissa sätt. Ska man få investeringar måste det finnas någon form av långsiktighet; antingen det är ägande eller långtidsarrende.

När det gäller skog behövs omfattande regelverk för att såväl stora som små skogsägare ska ta den hänsyn som krävs av nationella och globala intressen. Men de reglerna finns och utvecklas.

 

[labb]

Jag blev helt paff när jag läste rubriker idag.
Regeringens utredare av skogsvårdslagen ifrågasätter om privatpersoner ska få äga skog.

"– Man kan fundera på, och nu är jag mycket provokativ och det är jag medveten om, men jag tycker ändå det är intressant som en aspekt, att när man har en så viktig naturresurs som skogen, som är så väldigt viktig för den biologiska mångfalden, det är ju många växter och djur som är beroende av skogen, vi är också beroende av den ur klimatsynpunkt, och vi är beroende av den för att rena vårt vatten. Ska man tillåta ett så stort privat ägande av en så viktig naturresurs som är av stort nationellt intresse men också globalt intresse ur miljösynpunkt?"

Eh, va? Varför skulle staten vara bättre på att hantera enskilda träd eller skogsskiften?

Det är en miljöpartist.

 

[Monifa]

Citerar LRF som jag delar samma mening med.

"Under onsdagen kom utspelet i Almedalen som chockade skogs-Sverige: regeringens utredare av skogsvårdslagen, Charlotta Riberdahl, ifrågasatte om skog ska få ägas av enskilda personer.
Vi tror därför att vi måste berätta lite för Charlotta Riberdahl om vad svenska skogsägare hittills har åstadkommit och varför även hon borde vara väldigt glad över det privata ägandet av skogen.
För hundra år sedan var Sveriges skogar överutnyttjade och skogarna var unga och glesa. Ljunghedarna bredde ut sig i södra delarna av landet.
När svenska skogsbönder fick ansvaret att äga och sköta skogen för ungefär ett sekel sedan fick träden skydd och en chans att växa upp i full storlek. För första gången på många hundra år.
Ägarnas omsorg om sina skogar, under flera generationer, har sedan dess förvandlat Sverige till en rikt skogsland.
Vi har dubbelt så mycket skog (biomassa) i dag som vi hade för 100 år sedan. Vi har fler gamla träd.
De skogsägare som planterade våra skogar då visste inget om de utmaningar som vi har idag med klimatet. Men de visste att nya träd behövde växa. Så de planterade och planterade. Skogarna växte och idag har vi en fantastisk resurs som gör ovärderlig klimatnytta, varje dag.
Den svenska växande träden avlastar varje år atmosfären med 45 miljoner ton koldioxid. Nästan lika mycket som Sveriges totala utsläpp av koldioxid som är 54 miljoner ton.
När våra träd dessutom ersätter mindre klimatvänliga råvaror som olja, kol, metall och betong avlastar vi atmosfären med ytterligare minst 60 miljoner ton koldioxid per år.
Våra svenska träd är klimathjältar! Men utan omsorgen från skogens 330 000 enskilda skogsägare hade det inte gått."

 

[Amha]

Citerar LRF som jag delar samma mening med.

"Under onsdagen kom utspelet i Almedalen som chockade skogs-Sverige: regeringens utredare av skogsvårdslagen, Charlotta Riberdahl, ifrågasatte om skog ska få ägas av enskilda personer.
Vi tror därför att vi måste berätta lite för Charlotta Riberdahl om vad svenska skogsägare hittills har åstadkommit och varför även hon borde vara väldigt glad över det privata ägandet av skogen.
För hundra år sedan var Sveriges skogar överutnyttjade och skogarna var unga och glesa. Ljunghedarna bredde ut sig i södra delarna av landet.
När svenska skogsbönder fick ansvaret att äga och sköta skogen för ungefär ett sekel sedan fick träden skydd och en chans att växa upp i full storlek. För första gången på många hundra år.
Ägarnas omsorg om sina skogar, under flera generationer, har sedan dess förvandlat Sverige till en rikt skogsland.
Vi har dubbelt så mycket skog (biomassa) i dag som vi hade för 100 år sedan. Vi har fler gamla träd.
De skogsägare som planterade våra skogar då visste inget om de utmaningar som vi har idag med klimatet. Men de visste att nya träd behövde växa. Så de planterade och planterade. Skogarna växte och idag har vi en fantastisk resurs som gör ovärderlig klimatnytta, varje dag.
Den svenska växande träden avlastar varje år atmosfären med 45 miljoner ton koldioxid. Nästan lika mycket som Sveriges totala utsläpp av koldioxid som är 54 miljoner ton.
När våra träd dessutom ersätter mindre klimatvänliga råvaror som olja, kol, metall och betong avlastar vi atmosfären med ytterligare minst 60 miljoner ton koldioxid per år.
Våra svenska träd är klimathjältar! Men utan omsorgen från skogens 330 000 enskilda skogsägare hade det inte gått."

Intressant fakta! Jag visste inte att den tog SÅ stor del av "våra" utsläpp. Jag visste dock att den tar mycket.

 

[Petruska]

Citat i tråden tyder inte på att utredaren ifrågasätter om privatpersoner bör få äga skog, utan om så mycket av skogen bör ägas av privatpersoner. Citaten är dock det enda jag har läst om detta.

 

[Petruska]

Intressant fakta! Jag visste inte att den tog SÅ stor del av "våra" utsläpp. Jag visste dock att den tar mycket.

Det är inte alls så enkelt som LRF där beskriver det. "Fakta" är förenklade och uppställda så att säga till LRF:s fördel. Läs något mer genomarbetat om du faktiskt är intresserad.

 

[Atle]

Det är inte alls så enkelt som LRF där beskriver det. "Fakta" är förenklade och uppställda så att säga till LRF:s fördel. Läs något mer genomarbetat om du faktiskt är intresserad.

Ja, vem skövlade skogen t ex? Ägdes den inte privat innan?

 

[skogaliten]

Ja, vem skövlade skogen t ex? Ägdes den inte privat innan?

Ja, mycket skog ägdes privat "innan". Men frågan är vilket perspektiv man väljer att ha, när man vill diskutera "avskogning", olika skötselmodeller för skog, eller vilka "mål" vi vill ha med skogen i Sverige.

Viktigt att komma ihåg är att en relativt stor del av Sveriges BNP är relaterat till sådant som har med "skog" att göra. Allt från sågade trävaror, pappersmassa, papper, biobränslen (i vid bemärkelse) där det är lätt att se kopplingen mellan "skog" och "produkt", men det handlar också om ingenjörskunskaper som hur man bygger pappersmaskiner, utveckling av olika syntetfibrer från skogsråvara, konstruktion och byggande av skogsmaskiner och mycket mer.
Sedan har skogen också stora sociala och identitetsskapande egenskaper, och dessutom är det ett antal olika varianter av ekosystem som finns "i skogen"...

En stor del av "skogsskövlingen" gjordes av bolag, t.ex.1800-talets enorma huggning av äldre skog, mycket för export av sågade trävaror, eller som en del av gruvnäringen och järnhanteringen, där det under flera århundraden höggs allt vad som gick, för att få fram träkol till masugnar och smedjor.
Landsdelar som i dag är mycket väl beskogade, var väldigt skogfattiga, och träkol fick hämtas allt längre bort ifrån för att "mata" ugnarna. Gruvnäringens behov av träkol, klingade av allt mer, och mot slutet av 1800-talet var det inte längre en viktig faktor för skogen.

Men i slutet av 1800-talet är det istället den exportinriktade sågverkindustrin
Den s.k. "dimensionshuggningen", som bedrevs av bolagen under 1800-talet och tidigt 1900-tal, var ett slags skövlande blädningsbruk, där man till sist tog allt ur skogen som var möjligt att såga. Till slut återstod inte mycket till skog, och man struntade i att plantera eller så ny skog.

I och med första skogsvårdslagen, https://sv.wikipedia.org/wiki/Skogsvårdslagen, så börjar man tydligare styra skogsägarna, bolag såväl som privata ägare, till att tvinga fram återplantering eller sådd efter huggning, och så småningom definiera lägsta ålder för avverkning.
Idag har vi en skogsvårdslag som försöker sätta miljömål jämställt med produktionsmål, och som avser att tillämpa något slags "frihet under ansvar", med jämfört för 20-30 år sedan, färre detaljregleringar.
Den nuvarande skogsvårdslagen tar dock mycket lite, om någon, hänsyn till rekreationella eller sociala aspekter av skogen.

Enligt mig så behövs det definitivt en skogsvårdslag, och både miljö, produktion, och sociala värden behöver finnas med.

En mycket stor del av skogen är "privatägd", endera av skogsbolag (t.ex. Holmen eller SCA), eller av fysiska personer. De allra flesta privatpersonerna som äger skog, har bara 10-50 hektar skog var, men det finns också privatpersoner som äger flera tusen hektar. Privatpersoner med tusentals hektar är väldigt ofta "gods" av olika slag.

Men som @sjöberga säger, så är äganderätten till mark egentligen ganska kringskuren, gruvor kan man inte hindra på sin mark, man får inte avverka träd utan att anmäla detta och få det godkänt, man får inte köra med motordrivna fordon i egna skogen (terrängkörningslagen) och tack vare Allemansrätten, så för alla människor promenera, rida, plocka bär och svamp i alla svenska skogar som inte är Nationalparker eller naturreservat (där gäller särskilda regler).

Jag tycker mig se att den trevligaste skogen att vara i (stor biologisk mångfald, varierande trädarter m.m.), ofta är ägd av privatpersoner, som bor på/i eller nära sin fastighet, och som har ett måttligt stort skogsinnehav (under 50 hektar), och som dessutom är genuint intresserade av sin egen skog och ofta befinner sig i denna, för jakt eller av andra anledningar. Dessa personer väljer att låta en del av skogen vara blandskog (inte så ekonomiskt lönsamt), eller avstår från att markbereda efter huggning ("det blir så svårt att gå i skogen sedan") trots att det påstås växa bättre, eller som låter några områden vara omskötta men ohuggna ("farfar sådde tallen, den får stå som ett minne").

Den absolut tristaste skogen är en hel del skog ägd av de stora bolagen, där de försöker få fram så mycket träfibrer så fort som möjligt, t.ex. stora granplantager med obefintlig biologisk mångfald, eller kalhyggen gjorda på sluttande mark, där man markbereder genom plöjning, så fårorna blir "vertikala" och näringen rinner ner i dalen...

 

[tara]

Jag blev helt paff när jag läste rubriker idag.
Regeringens utredare av skogsvårdslagen ifrågasätter om privatpersoner ska få äga skog.

"– Man kan fundera på, och nu är jag mycket provokativ och det är jag medveten om, men jag tycker ändå det är intressant som en aspekt, att när man har en så viktig naturresurs som skogen, som är så väldigt viktig för den biologiska mångfalden, det är ju många växter och djur som är beroende av skogen, vi är också beroende av den ur klimatsynpunkt, och vi är beroende av den för att rena vårt vatten. Ska man tillåta ett så stort privat ägande av en så viktig naturresurs som är av stort nationellt intresse men också globalt intresse ur miljösynpunkt?"

Eh, va? Varför skulle staten vara bättre på att hantera enskilda träd eller skogsskiften?

Där skog ägs av privatpersoner finns fortfarande livaktiga byar och samhällen. Där skog ägs av sveaskog och staten försvinner småbyar och landsbygdsinnevånare. Detta går helt i linje med miljöpartiets väljare som bor i Stockholms innerstad.

 

[bitta]

Hmpf, inser att Lotta och jag vuxit åt ännu mer extremt olika håll än jag insett, sedan barndomen.

 

[athena_arabians]

Jag har en stilla undran... vad har miljöpartisterna tänkt vi ska leva på? Vi ska inte ha gruvor, vi ska tydligen inte ha ett vettigt vinstdrivande skogsbruk och de gillar inte den tunga industrin heller. Gissa vad vårt kära exportland lever på?

Det finns ingen seriös skogsägare idag som ifrågasätter att man ska återplantera, allt annat är kapitalförstöring. Att ha en ännu större inblandning av staten än idag av förvaltningen av skogen är ren idioti. Men det skulle väl ge några fler miljöpartister jobb antar jag

 

[tanten]

Rent politiskt är det väldigt intressant at läsa minister Sven-Erik Buchts uttalandepå facebook igår kväll:
Med anledning av utredare Charlotta Riberdahls uttalande under ett seminarium på Almedalsveckan i dag angående att privat äganderätt av skog kan ifrågasättas så vill jag vara mycket tydlig - det är inget som den här regeringen står bakom. Regeringen ifrågasätter inte den privata äganderätten. Därför kommer jag omgående att tillkalla mig utredaren.

 

[ptr]

Frågan är om det inte är politisk retorik. Spekulationer men men..

Regeringen vill få det till att det är de som försvarar äganderätten. De vill få med sig bla LRF på att inskränka äganderätten "det kunde blivit än värre". Där är något annat närliggande område som är i fokus men de vill inte det ska hamna i blåsvädret.

Ägande och ägande - i stort sätt handlar det mest bara om något som liknar en nyttjanderätt, vad än man ska göra så är där att anmäla och söka tillstånd mm i alla fall.

 

[sjoberga]

Ägande och ägande - i stort sätt handlar det mest bara om något som liknar en nyttjanderätt, vad än man ska göra så är där att anmäla och söka tillstånd mm i alla fall.

Och så tror jag att det måste vara om vi ska kunna ta tillvara just nationella intressen i skogen. Jag tycker vi har en ganska balanserad äganderätt av mark i Sverige idag, den har inte fått urarta som i en del andra länder.

 

[Manji]

Ja, mycket skog ägdes privat "innan". Men frågan är vilket perspektiv man väljer att ha, när man vill diskutera "avskogning", olika skötselmodeller för skog, eller vilka "mål" vi vill ha med skogen i Sverige.

Viktigt att komma ihåg är att en relativt stor del av Sveriges BNP är relaterat till sådant som har med "skog" att göra. Allt från sågade trävaror, pappersmassa, papper, biobränslen (i vid bemärkelse) där det är lätt att se kopplingen mellan "skog" och "produkt", men det handlar också om ingenjörskunskaper som hur man bygger pappersmaskiner, utveckling av olika syntetfibrer från skogsråvara, konstruktion och byggande av skogsmaskiner och mycket mer.
Sedan har skogen också stora sociala och identitetsskapande egenskaper, och dessutom är det ett antal olika varianter av ekosystem som finns "i skogen"...

En stor del av "skogsskövlingen" gjordes av bolag, t.ex.1800-talets enorma huggning av äldre skog, mycket för export av sågade trävaror, eller som en del av gruvnäringen och järnhanteringen, där det under flera århundraden höggs allt vad som gick, för att få fram träkol till masugnar och smedjor.
Landsdelar som i dag är mycket väl beskogade, var väldigt skogfattiga, och träkol fick hämtas allt längre bort ifrån för att "mata" ugnarna. Gruvnäringens behov av träkol, klingade av allt mer, och mot slutet av 1800-talet var det inte längre en viktig faktor för skogen.

Men i slutet av 1800-talet är det istället den exportinriktade sågverkindustrin
Den s.k. "dimensionshuggningen", som bedrevs av bolagen under 1800-talet och tidigt 1900-tal, var ett slags skövlande blädningsbruk, där man till sist tog allt ur skogen som var möjligt att såga. Till slut återstod inte mycket till skog, och man struntade i att plantera eller så ny skog.

I och med första skogsvårdslagen, https://sv.wikipedia.org/wiki/Skogsvårdslagen, så börjar man tydligare styra skogsägarna, bolag såväl som privata ägare, till att tvinga fram återplantering eller sådd efter huggning, och så småningom definiera lägsta ålder för avverkning.
Idag har vi en skogsvårdslag som försöker sätta miljömål jämställt med produktionsmål, och som avser att tillämpa något slags "frihet under ansvar", med jämfört för 20-30 år sedan, färre detaljregleringar.
Den nuvarande skogsvårdslagen tar dock mycket lite, om någon, hänsyn till rekreationella eller sociala aspekter av skogen.

Enligt mig så behövs det definitivt en skogsvårdslag, och både miljö, produktion, och sociala värden behöver finnas med.

En mycket stor del av skogen är "privatägd", endera av skogsbolag (t.ex. Holmen eller SCA), eller av fysiska personer. De allra flesta privatpersonerna som äger skog, har bara 10-50 hektar skog var, men det finns också privatpersoner som äger flera tusen hektar. Privatpersoner med tusentals hektar är väldigt ofta "gods" av olika slag.

Men som @sjöberga säger, så är äganderätten till mark egentligen ganska kringskuren, gruvor kan man inte hindra på sin mark, man får inte avverka träd utan att anmäla detta och få det godkänt, man får inte köra med motordrivna fordon i egna skogen (terrängkörningslagen) och tack vare Allemansrätten, så för alla människor promenera, rida, plocka bär och svamp i alla svenska skogar som inte är Nationalparker eller naturreservat (där gäller särskilda regler).

Jag tycker mig se att den trevligaste skogen att vara i (stor biologisk mångfald, varierande trädarter m.m.), ofta är ägd av privatpersoner, som bor på/i eller nära sin fastighet, och som har ett måttligt stort skogsinnehav (under 50 hektar), och som dessutom är genuint intresserade av sin egen skog och ofta befinner sig i denna, för jakt eller av andra anledningar. Dessa personer väljer att låta en del av skogen vara blandskog (inte så ekonomiskt lönsamt), eller avstår från att markbereda efter huggning ("det blir så svårt att gå i skogen sedan") trots att det påstås växa bättre, eller som låter några områden vara omskötta men ohuggna ("farfar sådde tallen, den får stå som ett minne").

Den absolut tristaste skogen är en hel del skog ägd av de stora bolagen, där de försöker få fram så mycket träfibrer så fort som möjligt, t.ex. stora granplantager med obefintlig biologisk mångfald, eller kalhyggen gjorda på sluttande mark, där man markbereder genom plöjning, så fårorna blir "vertikala" och näringen rinner ner i dalen...

Nu tycker jag du lägger rätt mycket känslor i sånt som egentligen bara är "iskall" skogsskötsel.

"Farfars tall" är en frötall som minskar behovet av att plantera. Markbereda kan du inte göra överallt, då får du avstå och plantera barrot istället. Markberedning idag är inte heller lika hemsk som förut, du fräser eller vänder torven bara.

(Jag tror väldigt få med heltidsjobb föredrar att inte markbereda och att istället plantera barrot)

 

[Jeffery]

Humorn fastnar lite i halsen, då man inser att det är på riktigt.

 

[athena]

Jag blev så arg så jag funderar allvarligt på att avbryta semestern...

 

[rutans]

Ja, mycket skog ägdes privat "innan". Men frågan är vilket perspektiv man väljer att ha, när man vill diskutera "avskogning", olika skötselmodeller för skog, eller vilka "mål" vi vill ha med skogen i Sverige.

Viktigt att komma ihåg är att en relativt stor del av Sveriges BNP är relaterat till sådant som har med "skog" att göra. Allt från sågade trävaror, pappersmassa, papper, biobränslen (i vid bemärkelse) där det är lätt att se kopplingen mellan "skog" och "produkt", men det handlar också om ingenjörskunskaper som hur man bygger pappersmaskiner, utveckling av olika syntetfibrer från skogsråvara, konstruktion och byggande av skogsmaskiner och mycket mer.
Sedan har skogen också stora sociala och identitetsskapande egenskaper, och dessutom är det ett antal olika varianter av ekosystem som finns "i skogen"...

En stor del av "skogsskövlingen" gjordes av bolag, t.ex.1800-talets enorma huggning av äldre skog, mycket för export av sågade trävaror, eller som en del av gruvnäringen och järnhanteringen, där det under flera århundraden höggs allt vad som gick, för att få fram träkol till masugnar och smedjor.
Landsdelar som i dag är mycket väl beskogade, var väldigt skogfattiga, och träkol fick hämtas allt längre bort ifrån för att "mata" ugnarna. Gruvnäringens behov av träkol, klingade av allt mer, och mot slutet av 1800-talet var det inte längre en viktig faktor för skogen.

Men i slutet av 1800-talet är det istället den exportinriktade sågverkindustrin
Den s.k. "dimensionshuggningen", som bedrevs av bolagen under 1800-talet och tidigt 1900-tal, var ett slags skövlande blädningsbruk, där man till sist tog allt ur skogen som var möjligt att såga. Till slut återstod inte mycket till skog, och man struntade i att plantera eller så ny skog.

I och med första skogsvårdslagen, https://sv.wikipedia.org/wiki/Skogsvårdslagen, så börjar man tydligare styra skogsägarna, bolag såväl som privata ägare, till att tvinga fram återplantering eller sådd efter huggning, och så småningom definiera lägsta ålder för avverkning.
Idag har vi en skogsvårdslag som försöker sätta miljömål jämställt med produktionsmål, och som avser att tillämpa något slags "frihet under ansvar", med jämfört för 20-30 år sedan, färre detaljregleringar.
Den nuvarande skogsvårdslagen tar dock mycket lite, om någon, hänsyn till rekreationella eller sociala aspekter av skogen.

Enligt mig så behövs det definitivt en skogsvårdslag, och både miljö, produktion, och sociala värden behöver finnas med.

En mycket stor del av skogen är "privatägd", endera av skogsbolag (t.ex. Holmen eller SCA), eller av fysiska personer. De allra flesta privatpersonerna som äger skog, har bara 10-50 hektar skog var, men det finns också privatpersoner som äger flera tusen hektar. Privatpersoner med tusentals hektar är väldigt ofta "gods" av olika slag.

Men som @sjöberga säger, så är äganderätten till mark egentligen ganska kringskuren, gruvor kan man inte hindra på sin mark, man får inte avverka träd utan att anmäla detta och få det godkänt, man får inte köra med motordrivna fordon i egna skogen (terrängkörningslagen) och tack vare Allemansrätten, så för alla människor promenera, rida, plocka bär och svamp i alla svenska skogar som inte är Nationalparker eller naturreservat (där gäller särskilda regler).

Jag tycker mig se att den trevligaste skogen att vara i (stor biologisk mångfald, varierande trädarter m.m.), ofta är ägd av privatpersoner, som bor på/i eller nära sin fastighet, och som har ett måttligt stort skogsinnehav (under 50 hektar), och som dessutom är genuint intresserade av sin egen skog och ofta befinner sig i denna, för jakt eller av andra anledningar. Dessa personer väljer att låta en del av skogen vara blandskog (inte så ekonomiskt lönsamt), eller avstår från att markbereda efter huggning ("det blir så svårt att gå i skogen sedan") trots att det påstås växa bättre, eller som låter några områden vara omskötta men ohuggna ("farfar sådde tallen, den får stå som ett minne").

Den absolut tristaste skogen är en hel del skog ägd av de stora bolagen, där de försöker få fram så mycket träfibrer så fort som möjligt, t.ex. stora granplantager med obefintlig biologisk mångfald, eller kalhyggen gjorda på sluttande mark, där man markbereder genom plöjning, så fårorna blir "vertikala" och näringen rinner ner i dalen...

Plöjning som markberedningsmetod har varit förbjuden sedan - 94...

De som lämnar mest naturhänsyn i slutavverkningar och gallringar är bolagen. De följer fsc/pefc - standard vilket har högre krav än skogsvårdslagen.

Skog är i övrigt också en näring så självklart sker ett skogsbruk... Men av någon anledning är det de välskötta avverkningsmogna skogarna som övriga vill spara. De med höga naturvärden är tydligen ofta inte lika roliga att utöva sitt friluftsliv i.