Ingen framtid med denna häst..

[Flaekja]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Har du funderat över om den har ont?

Vi köpte en häst som knappt gick att lasta, övade och övade och fick honom relativt lättlastad. det var inte speciellt jobbigt, tog ca en vecka med dagligt tragglande och sedan "underhöll" vi det hela ett par gånger i månaden.

Men sedan hände något; han har "alltid" haft problem med sina framben och haft återkommande hältor, och efter några sådana resor började han bli svårlastad igen, alltid när vi skulle hem från veterinären som böjt och sprutat och haft sig. Det verkade som att han förknippade transporten med det obehag som vet besöket innebar. Efter att han fått belastningsfång tidigt i våras totalvägrade han att gå på transporten igen - och med all rätt, det hade säkerligen gjort ont. Så nu inför sista resan tog vi till mattricket (han var oerhört matstyrd) och på endast ett par dagar hade han glömt att han inte ville gå på, men han var fortfarande rädd för att bli instängd.

Vad jag vill säga är att den resa ni gjorde kanske inte var så lyckad ur pålles synpunkt - det var säkerligen jobbigare än något ni hittar på hemmavid och kanske tyckte han det blev lite för mycket och förknippar transporten med något jobbigt. Gör små, korta resor i början och se till att träningen inte blir för hård innan han är van.

Lycka till!

 

[tuaphua]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Iom att andra har kunnat lasta den så går den ju att lasta. Den är säkert svårare än genomsnittet. Men problemet sitter inte enbart i hästen då.

Min ponny var en sån som var snudd på omöjlig. Jag vet inte hur många personer med lång erfarenhet som försökt med honom. Och jag vet inte hur många metoder som testats heller. Många är det iaf!
Men jag fick tips om en man som några vänner anlitat. Han lärde mig och hästen ett nytt sätt att lasta. Och nu rusar ponnyn som 7 pers fick lägga 5 tim på att få in i transporten in.
Han är inte rädd längre och man får snudd på hindra honom från att gå på.

Jag håller med om att man inte ska fokusera så hårt på in med hästen och luckan upp enbart. Låt det ta den tid det tar för att hästen ska bli trygg(eller lydig om det är där det fallerar) och lättare att lasta nästa gång.

Jag lasttränar en del andra hästar. Och den här metoden har hittills funkat på samtliga, även de som ska vara omöjliga. Då är jag ändå betydligt sämre än han som jag lärt mig av. Vill du ha hans kontaktinfo kan du höra av dig per PM.
Det är snudd på alltid människorna som gör fel vid lastproblem.

 

[Ramona]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Kan du inte berätta om detta sättet i tråden så att alla får del av det?

 

[Siiiia]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Har varit i samma situation som dig. Och det tog ett tag innan jag förstod vad som var hästens bekymmer. Och i mitt fall handlade det om att min häst inte ville gå in i transporten efter mig. Hon upplevde den för trång för två.

Under en lång period lasttränade jag utan resultat, helt tills jag kom på lösningen. Jag lägger grimskaftet över hennes hals, går längs sidan av rampen och följer henne fram till transporten hon sedan går hon in själv, och jag kan lugnt stänga bommen och luckan bakom.

MEN det är fortfarande inte vem som helst som min häst låter sig lastas av. Hon litar inte på folk som "gullar" för mkt. Ska man lasta henne så måste man ha en självklar attityd som säger "nu ska vi gå in, det finns inga andra alternativ" eller "jag leder, jag bestämmer". Börjar man tjabbla med osäkerhet eller Fjanta med lock och pock så slår hon på tvärnit Hon kräver en trovärdig ledare helt enkelt.

Hade lastnings problem i flera år innan jag kom på lösningen, steget till att våga skicka in henne själv var inte självklart då hon varit ganska våldsam, och lösa hästar vill man inte ha, det fanns ju risker med allt kring lastning. Klassiska lösningar som linor var livsfarligt att jobba med kring henne, hon slängde sig nästan runt.

Första gången gjordes det i en stängd hage och jag hade en medhjälpare med "godishink" som stod utanför men med hinken och huvudet innanför transporten.


Appropå att tappa hoppet och stinget kring hästen. Samma häst tog det 8 år innan jag kunde rida ut henne själv. Allt annat än roligt. Är övertygad om att det finns andra som skulle löst dessa bekymmer på en handvändning. Men för mig tog det tid. Och det har absolut inte alltid varit roligt med häst. Man får helt enkelt bestämma sig, antingen säljer man och skaffar något som är mer okomplicerat eller så behåller man och reder ut problemen med ens bästa förmåga. Accepterar att hästägandet handlar om att reda ut problem helt enkelt i mitt fall. Nu när det funkar så tycker jag att det har varit värt allt slit. Hästen är speciell, och en speciell relation har byggts upp mellan oss. Jag vill inte ha någon annan häst.

 

[Millans-Henry]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Hej!
Jag förstår PRECIS hur jobbigt det kan vara, att bara åka iväg en liten sväng eller om man ska behöva åka till en veterinär och behöva tänka på last problem... Men det finns en riktigt bra lösning som jag själv har använt mig mycket utav. Börja med att gå med honom, stanna - så ska han stanna samtidigt, backa - då ska han backa och sen fram igen osv osv, så att han förstår ditt kroppspråk och följer dig. Sedan kan du börja med cirlekträningen (longering), när han går bra på linan, ställ fram transporten på volten, och longera honom nära transporten, i skritt, kom nätmare ooch närmare tills han inte tycker det är läskigt längre, låt honom gå upp från sidan på rampen och låt honom kolla - lukta men sen fortsätta, så håller du på så ett tag. Inte för mycket så att det blir tråkigt då kan han börja tramsa igen. När du har gjort detta några gånger så går du över till själva lastningen. Transporten ska fortfarande stå inne på volten, sedan använder du dig av "Back and walk" - eller vad det nu heter :P, Gå fram ett par steg, stanna och backa, gå fram ooch backa. Om och om igen tills han följer dig. Sedan gör du samma sak mot transporten - fram några steg, sen backa. (Precis som en förälder - "nej du får inte gå på transporten"), Det gör honom nyfiken, låt honom gå på bara något steg sedan backa honom igen - om och om igen tills han går in.

Gjorde detta med min 3åring jag köpte för ca: 7 månader sedan. Han ställde sig - drog och ville inte alls gå in, fick lugnande efter veterinär besiktningen för att kunna gå in (ntåkade ialla fall). Sedan efter en tid så ställde jag fram transporten på volten och gjorde cirlekövningen, klart under 1 pass! gick över, nosade oc kollade läget. Absolut inga problem. Gången efter körde jag på att han skulle gå in i transporten - med backa & gå metoden. Han gjorde det på en gång. Inget tjafs skulle inte där ifrån eller någonting. Det passet slutade med att han gick själv in i transporten!! Så, det gäller bara att ha tålamod, inte bli sur, vara lugn och använda rätt metoder! Nu går han raka vägen in i transporten!

// Camilla

 

[Lillan09]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Hade en sån häst ja med, vi tränade till slut med lastbil gick super, sen gick vi över till mindre och mindre. Det funkade! Kanske är värt ett försök??

 

[thereskassandra]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Ge inte upp!!!!

 

[lil-sis]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

*kl*

Krok på väggen är bra men lasta inte när du är ensam!

Min sista mara var lite lätt envis. Åkte utan problem (stod oftast och sov) och var alltid lugn när hon väl var på.

Men hon hade inte alltid lust att åka.

Och jag orkar inte tjaffsa. Så hon linades in (lina bakom rumpan). Ingen hets. Och så gjordes det vareviga dag, sen gick det att skicka in henne.

Hon fick några "återfall" men då räckte det med att plocka fram en lina så gick hon på.

Jag tror att ofta blir det stressigt och panik och massa känslor från människorna och då är det ju klart att det inte går. Varför gå in i en liten låda när matte ustrålar enorma mängder stress? Det verkar ju rent korkat...

http://www.youtube.com/watch?v=tMhMJnRuMcs&feature=related

Detta var dag två tror jag.

 

[Farre_]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Det var ett bra tag sedan jag var in och kikade i den här tråden. Men nu är jag här igen och vill säga:

TAAACK!

Alla peppningar och tips som har kommit ifrån er har varit så otroligt stärkande!


Tänkte jag skulle berätta lite vad som har hänt de senaste 1-2 månaderna.

Gjorde ju den här tråden för att få peppning och tips på hur jag skulle kunna göra med pollen, om jag skulle sälja honom eller ta tag i lasträningen. Men Jag var så otroligt nere just då så jag hade verkligen inriktat mig på att sälja honom..

så jag la ut annons på honom.. Och han låg ute på annons i 3 veckor. När jag sa det till mina två ridlärare och andra hästfolk så tyckte dom att det var en jätte bra idee för en svårlastad häst kan man ju inte ha. Och "knäckt" som jag var så höll jag med dom helt.

samtidigt som han låg ute på annons så åkte jag iväg och provred olika hästar och det blev vänd punkten med att jag ville sälja honom!
För jag insåg då, när jag fick träffa på så många olika hästar, att Farin är ju hästen jag vill ha! Den underbara ponnyn.. Såå jag tog bort annonsen.

Och jag kände verkligen att: nu j*vlar ska jag klara det här! Duu vet ju att det går, du måste bara ge allt lite mer tid. Och kämpa..

Och det är det jag har gjort dom senaste två veckorna.
Jag har lastränat... ja nästan varje dag. Och för varje gång så går det med enorma steg framåt. Men ändå så tar jag det så sjukt lugnt, och jag känner att det behöver pollen, och jag.

Jag vet att det kommer kommma ett bakslag någon gång, men denna gång är jag berädd!


Ska bli så kul att få säga till dom som har sett ner på mig för att jag har en svårlastad häst, att jag minnsan klarade det!
För jag vet att det kommer gå!

På min blogg kan ni läsa hur det går med lastträningen under Kategorin Lasträning.
http://maatiildabjorkman.blogg.se/?tmp=16160715


Vet att det kan vara stavfel här och där, har svårt för att stava rätt.

 

[Tussilago]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Vad roligt att höra att det går framåt!
Min tjej tog 3 timmar och 40 minuter första gången jag skulle lasta, missade en del en kurs vi skulle till, jag var i upplösningstillstånd, ringde min kompis o grät typ. Hade ägt hästen i två veckor, och verkligen frågat om hon var lättlastad, och fick att "jaaadå, ibland vill hon inte gå på, men bara man driver på lite bakifrån så är det inga problem"
Haha, Bullshit! In gick hon hysat lätt, men så fort hon var "tillräckligt" långt inne var det panik bakåt. Om, och om, och om igen.testade lina bakom, men den slängde hon ju sönder. Den gången backade vi upp släpet precis mot husväggen, så där lämmen tog slut var husväggen. Det funkade.
På vägen hem bakcade vi den i stallet typ, med massa männsikor bakom, och även som du nämt, noga med tryck-eftergift. Gick ok.
Alla som såg henne sade att det var ett inlärt bettende som inte hade med rädsla att göra.
Alltid samma visa, slänge sig ut, gå in, ut igen. Och efter olika lång tid varje gång, så bara gick hon in o ställde sig. Tillsut började jag ledsna, för jag tyckte oxå att det mest kändes som nåt hon gjorde "bara för att".
Målet har alltid varit att kunna lasta själv.
Och hon slänger sig alltid så hon precis kommer av lemmen, där stannar hon.
Så jag tog en longerlina tillslut efter en hel del tänkande. Fästa i grimman, lade den över bommen, och ut genom skötardörren. Mat fanns i trailern, ALLTID! (matglad häst) Nu kunde jag stå en drivande position, samt att jag ju inte upptog nån plast i trailern som säkert upplevs liten o trång av de flesta. Kunde ju även stänga bakom hästen själv, vilket är en nödvändighet om man skall kunna åka själv framöver.
Samma sak hände här, in o ut, in o ut. Tillslut ledsnade jag o vrålade till då hon slängde sig bakåt. Döm om min förvåning då hästen nästan hoppade in i trailern igen, OCH STOG KVAR! Så såhär har jag gjort, likadant varje gång. Och det har funkat bättre o bättre. I förra veckan körde jag henne till klinik SJÄLV! Lastningen gicck *peppar, peppar* otroligt bra båda dit o hem. Tog ca 2 minuter. Backade ut 1-2 ggr bara, men jag "låter" henne göra det nån gång sådär. Så jag vill egentligen bara säga, det GÅR! Jag har oxå tänkt sälja henne pga av detta. Och vet du, jag har nästan aldrig tränat för bara tränandets skull. Det har vi gjort då vi måste ut o åka. när det verkligen "gäller" så är jag övertygad att hon känner min stress. Då man inte måste åka iväg, då har iag jag en helt annan sinnesstämning.
Det går, fortsätt kämpa!

 

[REIN]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Min första islandshäst som vi köpte för ca 6 år sedan var likadan. Vi försökte allt. Tog hjälp av alla vi kunde hitta i närheten! Tränare, duktiga privatpersoner, vänner och bekant, helt ovana osv osv. Försökte med hjälp av mediciner och örter. Testade verkligen allt och alla vi kunde hitta...

Hästen hade jättemycket tävlingspotential, men hon var svår och jag behövde hjälp. Men vad gjorde det när vi ALDRIG kunde komma någonstans?

Jag lade verkligen ner otaliga timmar på den hästen. Det jobbigaste var att efter månader av lugn träning hemma så kunde det gå på några minuter helt plötsligt, för att nästa gång man skulle testa så gick det helt åt skogen. Hästen blev farlig för sig själv och verkligen exploderade, slog runt när hon reste sig och kastade sig som en galning. Vi var alltid helt lugna med henne och vad vi vet hade hon aldrig blivit dålig behandlad på något sätt.

Min historia slutar väl tyvärr inte lyckligt, men vill bara berätta ändå! Jag blev tillslut den som kunde hjälpa ALLA andra med sina svårlastade hästar, för jag visste alla knep i världen typ Kunde få in dem på minuter. Förutom min egna. Beslutade att sälja henne till slut. Det tog 5h att lasta henne den morgonen, men det gick tillslut.

Nu lever hon ett lyckligt liv som avelssto istället, och får väldigt fina avkommor som inte alls har samma problematik som henne. Jag tänker på den hästen ibland, vad vi skulle kunna åstadkommit, men samtidigt vet jag att det aldrig skulle kunna gått.

Måste tillägga också att vi kunde aldrig hitta någon smärta i hästen, utan "diagnosen" hon fick var bara extrem klaustrofobi. Vi hade en väldigt bra kommunikation annars, det var bara vid transporter det blev helt galet.

 

[REIN]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Det tips jag kan ge är som många andra också skrev, tryck och eftergift.
Kan också delge mig av en övning som är väldigt bra på många hästar! Den tar upp både kontakt mellan häst-människa, får hästen att lita på och följa dig, och den kan ta bort stressen och tankarna om den vanliga lastningen.

Steg 1
Lägg en pressenning eller något annat läskigt på marken. Gör en liten hinderbana, ex du skall trava fram, över pressenningen, backa över pressenningen, gör en volt och spring sedan tillbaka igen.
Börja med att skritta och låt hästen ta den tid den behöver för att våga ta sig över pressenningen ifall det är jätteläskigt!

Ha hästen i grimma och lina. Ha hela tiden eftergift när hästen följer dig, och ge ett lätt tryck när den inte hänger på. Har du en repgrimma är det bra, den brukar vara lite tydligare.

När hästen vågar följa dig, öka farten och trava runt denna bana några gånger. Se till att ha fart och att hästen lyssnar direkt! De brukar tycka det är ganska kul när de väl vågar.

När övningen funkar bra, lägg fram pressenningen några meter framför transportens lastramp istället. Gör samma övning; spring över, backa tillbaka.

Steg 2
Slutligen, lägg pressenningen bara någon meter framför luckan, och istället för att vända, spring raka vägen in i transporten! Backa istället direkt ut därifrån och spring tillbaka. Hästarna brukar bli lite förvånade själva över att de ju faktiskt är inne helt plötsligt?!? Det är det som är så bra med dessa fartfyllda övningar, de har så mycket annat att tänka på att de glömmer bort att transporten är farlig.

När du gjort den här övningen några dagar så brukar hästen vara relativt trygg redan med att gå in, eller åtminstone gå en bit in. Då tar du det till steg 3. När hästen vågar gå in, så skall du börja göra det lugnt. Ta ett steg i taget.
Be om ett steg upp på rampen, backa sedan ner igen. Be om två steg upp, backa sedan ner igen. Gå ner helt och gå runt lite bort från transporten. Gå upp flera steg på en gång, och be hästen att backa av direkt igen. Håll på så, med små steg i taget tills hästen är inne.

En väldigt viktig sak här är att du måste ha FULL FOKUS på hästen!! Håll koll på minsta lilla tecken på att hästen skulle backa ned själv, då är det DU som måste vara snabb på att be om en backning innan hästen gör det själv. Du måste även hålla koll på att hästen har fokus på dig. En häst går åt det håll den tittar. Har du hästens huvud helt rakt vänt in mot transporten, vet du vart den kommer att gå om den går frammåt. Vänder den huvudet utåt, är det dit den kommer att gå.

När hästen kan gå in och följa trycket är det dags för det sista steget, steg 4. Här börjar du lära hästen att stanna kvar. Låt hästen stå stilla, så länge den är inne. Börjar den backa, backar du den istället, men så länge den står stilla så skall du låta den göra det. (till skillnad från steg 2, där du skall backa så fort du gått in)

Här tar du tillvara på ett flyktdjurs instinkter, de är nämligen väldigt måna om att ta tillvara på sin vila så de har ork att fly! Det vill säga, när hästen är där du vill låter du den stå och vila. Så länge hästen backar ut eller inte går in dit du vill skall du röra på den. Alltså, håll ett stadigt tryck och exempelvis backa ännu mer, gå runt osv.

Är den fortfarande rädd eller ovillig kan du ta till vara på vilan ännu mer genom att longera precis utanför transporten om den inte vill stå kvar inne, eller gå in heller för den saken skull. Låt hästen springa några varv, testa att gå in, och går den in låter du den vila. Går den inte in låter du den springa mer. Hästen blir trött tillslut och vill vila, vilket du låter den göra så länge den är i transporten.

Genom alla övningarna; kom ihåg FOKUS, var NOGA, ge EFTERGIFT, stressa INTE men ha FART så hästen inte hinner tänka allt för mycket, var väldigt KONSEKVENT. Och slutligen, be inte om för mycket direkt. I början är det ok med en halv hov på luckan om det är så. Men hästen måste avancera, nästa gång skall den ha upp hoven längre upp eller liknande.

Och till slut, efter mitt väldigt långa inlägg måste jag också säga LYCKA TILL Jag vet hur det kan kännas...

 

[Fiorano]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

*kl*

Är förvånad att jag inte någonstans i denna långa tråd med lastningsproblem att INGEN har frågat vad det är för släp TS har? Iaf 8/10 fall där jag ser att folk har problem att lasta sina hästar har dom en mörk enaxlad släp. En stallkamrat till mig berättade att hennes islänning var extremt svårlastad vilket gjorde att betäckningssäsongen hade varit en besvikelse eftersom de på station inte tagit hand om hästen osv. Och eftersom den var så svårlastad ville hon inte ta hem utan att den var konstaterad dräktig. I år fick hon använda mitt släp istället (stor ljus boggi) och kraken gick rakt in. Tidigare hade det tagit timmar att lasta. Så släpet gör stooor skillnad!

 

[REIN]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Självklart gör släpet skillnad, men det är ju ändå problemet man bör ta tag i anser jag och inte lösa det för stunden. Det är inte alltid man har möjlighet att byta släp, speciellt inte om det gäller en nödsituation!

 

[Fiorano]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Nej, men har man en svårlastad häst pga att man har ett mörkt litet släp så är det troligen en bra odé att byta? Folk i allmänhet är så himla nogranna med att hästen ska vara ute i stora hagar hela dagarna, stå i bra stall med ventilation som är tip top-men ser envisas dom att köra runt med mörka trånga släp. Och på det fattar dom inte varför hästen inte vill gå in!

 

[StallCorina]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Jag skulle gärna hjälpa dig men Falun är lite långt fr Stockholm.Allt ligger hos dig o det kan jag hjälpa dig med.Vet inte om du kanske har möjlighet att komma när du har semester el liknande.Hör av dig om intresse finns.

 

[Hetla]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

KL*

Många här har gett bra tips! Det ända jag kan dela med mig av är en positiv
erfarenhet med min och mammas fd. extremt svårlastade häst.

Hon var/är extremt rädd för transporter. Såfort vi skulle förbi en transport blev
hon helt stel och skulle ta den längsta omvägen som gick runt den. Det
spelade ingen roll om luckan var nedfälld eller inte. Hon åkte transport ca 2ggr per år och då till och från sommarbetet och det var en ren pina att lasta
henne. Mamma ville verkligen inte lasta henne eller se på på grund av
hästens panikattacker under lastningen så andra fick lasta henne åt oss
medans vi satt i fikarummet och väntade på att hon skulle bli färdiglastad,
och de kunde ta allt från 2-4 timmar och då stod ändå transporten i
stalldörren. En del gånger gick det så illa att hon fick sår när hon kastade sig.

Men efter att min mamma gick bort så stod hästen i samma stall i 4 år
och hade sommarbetet i samma stall så det blev ingen lastning under den
perioden tills hon såldes som 23åring och skulle lastas för att åka till nya
ägaren, och då erbjöd jag mig att lasta. Jag var beredd på en stressad och
panikslagen häst, men ICKE. Hon gick rakt på, tvekade lite först, hon var lite
stel i situationen men följde mig sedan snällt in i transporten, det tog
2 minuter

Jag är helt säker på att det hade att göra med att jag hade NH tränat lite
smått under två år med henne. Inget stort, utan bara i allmänhet. Jag ville att
hon alltid skulle vara trygg med mig i alla situationer och denna lastning hade
verkligen varit ett bevis på att jag hade lyckats.

 

[Pancakes]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

*kl*

Är förvånad att jag inte någonstans i denna långa tråd med lastningsproblem att INGEN har frågat vad det är för släp TS har? Iaf 8/10 fall där jag ser att folk har problem att lasta sina hästar har dom en mörk enaxlad släp. En stallkamrat till mig berättade att hennes islänning var extremt svårlastad vilket gjorde att betäckningssäsongen hade varit en besvikelse eftersom de på station inte tagit hand om hästen osv. Och eftersom den var så svårlastad ville hon inte ta hem utan att den var konstaterad dräktig. I år fick hon använda mitt släp istället (stor ljus boggi) och kraken gick rakt in. Tidigare hade det tagit timmar att lasta. Så släpet gör stooor skillnad!

Det brukar jag också tänka på, men jag har också hört/sett ett exempel på att det kan vara tvärtom. En tjej från grannklubben köpte en häst på ca 175 cm som snällt gick in i deras gamla enaxlade släp där hästen änna fick sänka huvudet för att komma in. Och så ville de inte ha det. Utan de köpte ett stort, ljust och rymligt boogiesläp. Gissa om de blev förvånade när hästen plötsligt inte ville gå på... Tre timmar stod de på tävlingsplatsen innan hästen gick på.

Jag antar dock att det var en avart av något slag. Och jag kan inte alls uttala mig om lastningsmetoder eller om det var nåt mer som hade hänt förutom själva bytet av släp, man det är vad de sa i alla fall. Och vi hade aldrig haft dem kvar efter tävling så länge.

 

[REIN]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Absolut, men har men ingen möjlighet eller pengar till att byta är det bättre att träna hästen för diverse släp?

 

[BernT]

Sv: Ingen framtid med denna häst..

Min förra häst var svårlastad när jag köpte han, men vi testade att korsa linor runt rumpan (förra ägaren hade aldrig gjort det) och då gick han in efter typ en kvart, sen efter en tid gick han rakt in, men under hela tiden jag hade han (ca 5 år) så skulle linorna ligga ute för då gick han rakt in utan att man behövde ens ta upp dem.

Min unghäst som jag har nu (sto) var ett jävla as att lasta, det tog timmar om det ens gick då. Så en dag blev jag arg och vi gjorde upp sen dess knatar hon på direkt. Jag tycker att först är man förstående och gör allt för att få hästen att förstå att det är inget farligt, men om hästen ändå fortsätter vara istadig och inte är rädd utan bara dum, då måste man sätta dem på plats och visa vem som bestämmer. Gör man det ordentligt behöver man aldrig göra det igen sen.
Lycka till, förstår att det är jobbigt med en svårlastad häst.