Det är precis så visionen ska uppfattas, men det har inte nått fram till alla. Jag har både i tjänsten och privat träffat barnfamiljer som trott att de kunnat göra vad som helst med sina pengar och ändå inte bli vräkta. Och att de alltid ska få samhällets hjälp för att de har barn.
T ex säga upp förstahandskontrakt i en annan del av landet, flytta till kommunen där jag jobbar, hyra en andrahandsbostad en kort tid, inte vilja acceptera de korttidslösningar kommunen föreslår utan kräva ett stadigvarande boende, använda de pengar de får in till annat (man få betala placering på vandrarhem till viss del för egna pengar beroende på hur mycket man får in) så att man inte ens har möjlighet att betala för eget boende om man får tag i något, och sen inte kunna förstå varför föräldrarna inte kan bo i den jourfamilj som vi säger att vi kan ordna för att ge barnen tak över huvudet.