Nja, vid förtroendearbetstid brukar man ju ändå ha arbetstider, även om de i regel är rätt flexibla. Så har i alla fall jag haft det när jag haft förtroendearbetstid, och generellt med förväntan på att man ska vara anträffningsbar mellan ”tidig förmiddag och tidig eftermiddag” typ, med flex i övrigt och möjlighet till personliga ärenden på arbetstid (t.ex tandläkarbesök). Och att man inte räknar övertid utan att man istället själv går tidigare en annan dag för att kompensera för en dag då man behövde jobba över.
Grejen med exemplet ovan är väl att det försvårar vissa delar av vårt svenska system när det kommer till exempelvis förskoleplats och ersättning från försäkringskassan, som ju i regel baseras på hur många timmar man jobbar. Ersättning löser sig kanske genom att man ändå får skriva papper med heltidstjänst, men förskoleplats blir nog svårare? Du får ju inte ha ett barn på förskolan åtta timmar om du bara jobbar två, även om det ”på pappret” står att du ska jobba åtta. Så vet inte hur det skulle se ut rent praktiskt?
Och sen är det väl detaljen att det är fint så länge allt flyter på och alla deadlines är väl tilltagna så man kan jobba mindre än 40 timmar i veckan, men vad händer om det är tvärtom? Är folk lika glada över att jobba övertid i flera månader för att de ”vid ett annat tillfälle” kan få jobba kortare dagar?