- Ridning
- Trådstartare C_L
- Startdatum
Sv: Hypermobila hästar.
Hej Carmenzita, du skriver att:
"Jag tror personligen att man kan gå vilken väg som helst för att stärka sin häst, bara man vet vad man sysslar med. Jag rakriktar, rakriktar, rakriktar och sen rakriktar jag lite till. Har jag en rak häst, kan jag också få en ärlig böjning. (Därmed inte sagt att jag behärskar det! )"
När du skriver så här blir det väldigt konstigt för mig. Vad gör du egentligen? Du rakriktar men behärskar det inte? Hur/vad gör du?
Rakriktningen måste ju komma ur böjning - eftersom den inte finns nägot rakare än rakt...
Menar du hästens böjning eller spårets böjning eller? mvh/T_B
Hej Carmenzita, du skriver att:
"Jag tror personligen att man kan gå vilken väg som helst för att stärka sin häst, bara man vet vad man sysslar med. Jag rakriktar, rakriktar, rakriktar och sen rakriktar jag lite till. Har jag en rak häst, kan jag också få en ärlig böjning. (Därmed inte sagt att jag behärskar det! )"
När du skriver så här blir det väldigt konstigt för mig. Vad gör du egentligen? Du rakriktar men behärskar det inte? Hur/vad gör du?
Rakriktningen måste ju komma ur böjning - eftersom den inte finns nägot rakare än rakt...
Menar du hästens böjning eller spårets böjning eller? mvh/T_B
Sv: Hypermobila hästar.
Du får gärna vidareutveckla lite, på vilket vis menar du att hästarna blir hypermobila? Muskler? Ända ner på ligament-nivå? Skelettet? (det verkar, precis som rotation i SI-leder, vara lite av en "poppis-diagnos" överhuvudtaget - på människosidan också... *säger jag som fått veta av både naprapat & sjukgymnast att jag är "överrörlig" men nog aldrig fått någon vidare förklaring på det hela som verkar vettig*)
Besvär i ländryggen förstår jag, men måste nästan säga att de hästar jag träffat som HAFT ordentliga besvär därikring - samtliga blivit mycket, mycket bättre av väl utförd AR-träning. Obs, väl utförd...
Jag ser bara min mörka märr, som var såpass försvagad i hela kroppen när jag köpte henne att hon knappt kunde hålla sej uppe när hon stod - än värre såg det ut när hon rörde sej. Hon hade rejäla bekymmer i sin ländrygg hela första året - då tränade jag henne dock i princip inte alls (det gick ju övht inte). Om det beror på bristande uppfödningsförhållanden, lång vanvård, tidigare (obefintlig) träning, eller kanske ännu hellre kombinationer av många olika saker - det vet jag inte. En stor roll tror jag dock även det var genetiskt betingat på henne, över-rörlighet som i att ligamenten inte riktigt stabiliserar upp ordentligt är enligt veterinärer jag pratat med mycket vanligt inom hennes ras (säkerligen till viss del beroende på att rörlighet är eftertraktat på djur som ska kunna springa fort, särskilt på denna ras som kanske i grund och botten inte har kroppsbyggnaden ATT springa så förbaskat fort...). Har träffat flertalet med samma pappa som henne med närapå exakt samma bekymmer.
Det jag vet är dock hur otroligt mycket bättre hon blev i sin "över-rörlighet" av den lilla träning jag gjorde med henne - AR-inspirerat. Nu var det väl dömt att misslyckas i längden, redan från början bara, men jag är en erfarenhet rikare nu -och jag tror på den träning jag utförde med henne (även om jag nu inte lyckades få henne så bra som jag hade velat).
Men med henne gällde det att väga av träningen ordentligt, mycket off road-promenader och tömkörning, kombinerat med små skutt över små hinder, bomarbete vid hand som medvetenhetsträning (lyfta ett ben över, stanna, lyfta nästa, stanna, backa genom L osv). Inte så mycket fokus på att "sträcka ut" som att "hålla ihop" - använde mej en hel del av traven då den stabiliserade upp bäckenet och ryggen mycket för henne, skritt-jobb rakt fram var "döden" för henne då hon gungade iväg utan nån som helst koll men promenaderna off road hjälpte mycket för skritten, då hon fick tänka efter och balansera upp sej och ta i lite mer.
Men angående zezels mycket intressanta inlägg (
) så hade den tjejen verkligen LÅNG rygg. Hon var absolut ingen kortryggad sak.
Angående sidvärtesrörelser kan jag där känna att det till stor del beror på HUR man rider/utför dem?
Det finns nån sorts allmän uppfattning att öppna innebär att hästen måste gå på tväran med framdelen innanför spåret, och sluta innebär att hästen måste gå på tväran med bakdelen innanför spåret. Många ryttare låser sej vid detta och rider inte riktigt rörelserna som de kanske känner att de borde ridas? Detta ger alldeles säkerligen en hel del bekymmer i ländrygg, ja förutom övriga bekymmer då.
Hästarna överböjs i halsen och tvingas gå och skjuta iväg med bakbenen på otroligt ohälsosamt vis, skolorna som stärkande och samlande skolor går förlorade.
Been there, done that.
Vågar man leka med skolorna utan denna inbillade "bild" av hur det ska vara, men med känslan för vad skolorna KAN göra för hästen - så uppkommer inte de där bekymren. Ibland är det allra mest stärkande läget kanske det där hästen är så nära rak att ryttaren måste skärpa alla sinnen för att förnimma att hästen inte är helt rak? Går man på marken är det lätt att se vad som händer när hästen hittar det läget där den stärker sej och orkar hålla ihop, bära upp och komma upp i fram. Men då kanske man måste släppa de där inbillningarna att hästen måste gå på tväran för att det ska vara en skola.
Men visst är det svårt, det gäller att vara lyhörd...
Men nu kan jag ha snurrat iväg mej massor
.
Hängde bara inte riktigt med i "övertänjnings"-förklaringen?
Du får gärna vidareutveckla lite, på vilket vis menar du att hästarna blir hypermobila? Muskler? Ända ner på ligament-nivå? Skelettet? (det verkar, precis som rotation i SI-leder, vara lite av en "poppis-diagnos" överhuvudtaget - på människosidan också... *säger jag som fått veta av både naprapat & sjukgymnast att jag är "överrörlig" men nog aldrig fått någon vidare förklaring på det hela som verkar vettig*)
Besvär i ländryggen förstår jag, men måste nästan säga att de hästar jag träffat som HAFT ordentliga besvär därikring - samtliga blivit mycket, mycket bättre av väl utförd AR-träning. Obs, väl utförd...
Jag ser bara min mörka märr, som var såpass försvagad i hela kroppen när jag köpte henne att hon knappt kunde hålla sej uppe när hon stod - än värre såg det ut när hon rörde sej. Hon hade rejäla bekymmer i sin ländrygg hela första året - då tränade jag henne dock i princip inte alls (det gick ju övht inte). Om det beror på bristande uppfödningsförhållanden, lång vanvård, tidigare (obefintlig) träning, eller kanske ännu hellre kombinationer av många olika saker - det vet jag inte. En stor roll tror jag dock även det var genetiskt betingat på henne, över-rörlighet som i att ligamenten inte riktigt stabiliserar upp ordentligt är enligt veterinärer jag pratat med mycket vanligt inom hennes ras (säkerligen till viss del beroende på att rörlighet är eftertraktat på djur som ska kunna springa fort, särskilt på denna ras som kanske i grund och botten inte har kroppsbyggnaden ATT springa så förbaskat fort...). Har träffat flertalet med samma pappa som henne med närapå exakt samma bekymmer.
Det jag vet är dock hur otroligt mycket bättre hon blev i sin "över-rörlighet" av den lilla träning jag gjorde med henne - AR-inspirerat. Nu var det väl dömt att misslyckas i längden, redan från början bara, men jag är en erfarenhet rikare nu -och jag tror på den träning jag utförde med henne (även om jag nu inte lyckades få henne så bra som jag hade velat).
Men med henne gällde det att väga av träningen ordentligt, mycket off road-promenader och tömkörning, kombinerat med små skutt över små hinder, bomarbete vid hand som medvetenhetsträning (lyfta ett ben över, stanna, lyfta nästa, stanna, backa genom L osv). Inte så mycket fokus på att "sträcka ut" som att "hålla ihop" - använde mej en hel del av traven då den stabiliserade upp bäckenet och ryggen mycket för henne, skritt-jobb rakt fram var "döden" för henne då hon gungade iväg utan nån som helst koll men promenaderna off road hjälpte mycket för skritten, då hon fick tänka efter och balansera upp sej och ta i lite mer.
Men angående zezels mycket intressanta inlägg (
) så hade den tjejen verkligen LÅNG rygg. Hon var absolut ingen kortryggad sak.Angående sidvärtesrörelser kan jag där känna att det till stor del beror på HUR man rider/utför dem?
Det finns nån sorts allmän uppfattning att öppna innebär att hästen måste gå på tväran med framdelen innanför spåret, och sluta innebär att hästen måste gå på tväran med bakdelen innanför spåret. Många ryttare låser sej vid detta och rider inte riktigt rörelserna som de kanske känner att de borde ridas? Detta ger alldeles säkerligen en hel del bekymmer i ländrygg, ja förutom övriga bekymmer då.
Hästarna överböjs i halsen och tvingas gå och skjuta iväg med bakbenen på otroligt ohälsosamt vis, skolorna som stärkande och samlande skolor går förlorade.
Been there, done that.
Vågar man leka med skolorna utan denna inbillade "bild" av hur det ska vara, men med känslan för vad skolorna KAN göra för hästen - så uppkommer inte de där bekymren. Ibland är det allra mest stärkande läget kanske det där hästen är så nära rak att ryttaren måste skärpa alla sinnen för att förnimma att hästen inte är helt rak? Går man på marken är det lätt att se vad som händer när hästen hittar det läget där den stärker sej och orkar hålla ihop, bära upp och komma upp i fram. Men då kanske man måste släppa de där inbillningarna att hästen måste gå på tväran för att det ska vara en skola.
Men visst är det svårt, det gäller att vara lyhörd...
Men nu kan jag ha snurrat iväg mej massor
. Hängde bara inte riktigt med i "övertänjnings"-förklaringen?
S
Stolermeyer
Sv: Hypermobila hästar.
Väldigt intressant! Min kunskap vad gäller detta är luddig och osäker, i nybörjarstadiet, och jag undrar:
Hur vinkla bäckenet rätt? Vinklas det mer rätt när man strävar mer efter ryggaktivitet och höjd rygg än när man strävar efter att hästen får in bakbenen under sig?
Kan alla hästar vinkla bäckenet på "rätt" sätt? Ska läsa genom zesels högintressanta inlägg ordentligt igen, men undrar ändå, kan man sträva efter denna vinkling hos alla hästar?
Väldigt intressant! Min kunskap vad gäller detta är luddig och osäker, i nybörjarstadiet, och jag undrar:
Hur vinkla bäckenet rätt? Vinklas det mer rätt när man strävar mer efter ryggaktivitet och höjd rygg än när man strävar efter att hästen får in bakbenen under sig?
Kan alla hästar vinkla bäckenet på "rätt" sätt? Ska läsa genom zesels högintressanta inlägg ordentligt igen, men undrar ändå, kan man sträva efter denna vinkling hos alla hästar?
Sv: Hypermobila hästar.
Det första som händer är att musklernas kraftutveckling inte räcker för att hålla stabiliteten, och då uppstår tänjningar i musklernas senkomponenter och i ligamentösa strukturer.
Dessa klarar av en hel del, men blir det för mycket så tänjs de ut, och de är elastiska bara till en viss gräns, så är uttänjningen för stor eller upprepas många gånger blir denna bestående och det tar lång tid att stabilisera igen. Tänk lite ”gummiband som övertöjs”.
Jämför med en vrickad fotled – det blir lättare och lättare för varje gång att vricka den på nytt.
Skelettetkomponenterna i sig kan inte bli överrörliga, utan det är de ligament, muskler och senor som håller ihop skelettdelarna som blir sämre på att hålla dessa på plats.
Det enda man kan göra när en överrörlighet fåtts är att bygga massor med muskelmassa på rätt ställen för att få stabilitet. Tiden hjälper också till, och ligament som inte längre töjs återfår delvis sin stabiliserande funktion.
(((Skelettets konstruktion kan bidra till att hålla stabiliteten, och fel i konstruktionen kan också leda till hypermobilitet, men då är vi lite off topic här – ett exempel på det är dock höftledsdysplasi hos hund där höftkulan inte passar ordentligt i sin ”skål” och överrörligheten i leden kan leda till artrosförändringar.)))
En häst är en häst är en häst...
Jag har mest sett detta problem på kortryggade dressyrridna hästar, då deras konstruktion med lätt för att få under sig bakbenen utan egentlig samling ofta lurar ryttaren.
Tittar man på travare i aktion kan man ju verkligen prata om att bakbenen hamnar lååångt fram i den framåtförande stegfasen, och de är ju inte heller ett dugg samlade .
Allmänna funderingar - inte speciellt riktat till dig, evis:
Min egen referensram består till största delen av ridhästar, och de få AR-ridna jag sett på närmare håll har varit skickligt ridna och välmående, men jag kan också se var problem kan tänkas uppstå när det blir fel.
Det finns ingen helt problemfri "inriktning" på ridning, ridning är inte något hästar är födda för. Olika inriktningar ställer olika typer av krav, och därmed varierar också problemen som kan uppstå till följd av ridningen.
Det är viktigt att vi som ryttare lär oss så mycket som möjligt om hur hästen är uppbyggd och vad just vår häst har för speciella talanger och problem vi ska se upp med.
Som martha skrev ovan är det också viktigt att komma ihåg att inte alla hästar är skapta på ett sätt som gör dem lämpade att utföra vissa rörelser under ryttare.
Vill man hålla på med högre skolor så ska man se till att hästen har kroppen med sig och talang nog. Det går inte att anpassa hästen efter vad man vill göra med sin ridning, man måste anpassa sin ridning efter sin häst.
Tar mig friheten att svara, så får gärna nå´n annan vidareutveckla om jag glömmer något.evis skrev:
Det första som händer är att musklernas kraftutveckling inte räcker för att hålla stabiliteten, och då uppstår tänjningar i musklernas senkomponenter och i ligamentösa strukturer.
Dessa klarar av en hel del, men blir det för mycket så tänjs de ut, och de är elastiska bara till en viss gräns, så är uttänjningen för stor eller upprepas många gånger blir denna bestående och det tar lång tid att stabilisera igen. Tänk lite ”gummiband som övertöjs”.
Jämför med en vrickad fotled – det blir lättare och lättare för varje gång att vricka den på nytt.
Skelettetkomponenterna i sig kan inte bli överrörliga, utan det är de ligament, muskler och senor som håller ihop skelettdelarna som blir sämre på att hålla dessa på plats.
Det enda man kan göra när en överrörlighet fåtts är att bygga massor med muskelmassa på rätt ställen för att få stabilitet. Tiden hjälper också till, och ligament som inte längre töjs återfår delvis sin stabiliserande funktion.
(((Skelettets konstruktion kan bidra till att hålla stabiliteten, och fel i konstruktionen kan också leda till hypermobilitet, men då är vi lite off topic här – ett exempel på det är dock höftledsdysplasi hos hund där höftkulan inte passar ordentligt i sin ”skål” och överrörligheten i leden kan leda till artrosförändringar.)))
Jag är helt övertygad om att all väl utförd träning som syftar till att bygga upp musklerna runt ett försvagat område hjälper. Oavsett om du rider klassisk dressyr, western, kör, tömkör, hoppar eller skogsrider – eller AR.
Det låter som en bra typ av träning för att stärka ryggsträckarna. Jag gillar ”väl avvägd träning” ! Den får gärna vara AR-inspirerad – eller kallas vad som helst.
En häst är en häst är en häst...
Det finns såklart andra orsaker än kort rygg till att problem här uppstår, som du skriver har hon ju utsatts för stora påfrestningar av annat slag än ridning.Men angående zezels mycket intressanta inlägg (
Jag har mest sett detta problem på kortryggade dressyrridna hästar, då deras konstruktion med lätt för att få under sig bakbenen utan egentlig samling ofta lurar ryttaren.
Tittar man på travare i aktion kan man ju verkligen prata om att bakbenen hamnar lååångt fram i den framåtförande stegfasen, och de är ju inte heller ett dugg samlade
.Allmänna funderingar - inte speciellt riktat till dig, evis:
Min egen referensram består till största delen av ridhästar, och de få AR-ridna jag sett på närmare håll har varit skickligt ridna och välmående, men jag kan också se var problem kan tänkas uppstå när det blir fel.
Det finns ingen helt problemfri "inriktning" på ridning, ridning är inte något hästar är födda för. Olika inriktningar ställer olika typer av krav, och därmed varierar också problemen som kan uppstå till följd av ridningen.
Det är viktigt att vi som ryttare lär oss så mycket som möjligt om hur hästen är uppbyggd och vad just vår häst har för speciella talanger och problem vi ska se upp med.
Som martha skrev ovan är det också viktigt att komma ihåg att inte alla hästar är skapta på ett sätt som gör dem lämpade att utföra vissa rörelser under ryttare.
Vill man hålla på med högre skolor så ska man se till att hästen har kroppen med sig och talang nog. Det går inte att anpassa hästen efter vad man vill göra med sin ridning, man måste anpassa sin ridning efter sin häst.
R
Rikkan
Sv: Hypermobila hästar.
Jag undrar om många faktiskt söker efter den enklaste och effektivaste lösningen, utan att alla gånger förstå att det krävs ett visst grunarbete (träning) för att få en kropp som orkar bära upp sig?
Kan det vara så att du saknar muskler som stabiliserar?
(Det var iaf svaret jag fick, när jag var överrörlig.) Men det förstod jag inte förrän jag faktiskt hade tränat upp kroppen ordenligt, eftersom jag hade glömt hur det skulle kännas och fungera eftersom av att jag inte tränat aktivt under en längre period. Kombinationen felaktig kost och bist på träning (så att kroppen får bygga dom muskler som behövs) är vanligt idagen samhälle. Det går liksom inte att fuska med dessa bitar och tro att man funkar lika bra ändå.
Men det fina är att när man själv inser problemet så blir det lättare att förstå varför hästen sliter med liknande saker och hur man kan förebygga.
Att enbart skylla på hästen kan jag tycka är naivt, när vi kan se vilken påverkan människan har på hästen. Vi ger dom inte en chans, kan jag tycka.
Och samtidigt som att skylla på genetik så kan man väl även konstatera att just din häst faktiskt kommer ifrån dårliga förhållanden, alla kategorier. Stress och undernäring bridrar inte heller till något positivt. Ibland har hästen inte så många val, anser jag. Den kan inte bli friskare än vad vi ger den möjlighet till att vara.
:smirk:
Ser man problematiken i större perspektiv så är det kanske inte så konstigt att många människor och hästar i dag är just överrörliga?
Jag undrar om många faktiskt söker efter den enklaste och effektivaste lösningen, utan att alla gånger förstå att det krävs ett visst grunarbete (träning) för att få en kropp som orkar bära upp sig?
Kan det vara så att du saknar muskler som stabiliserar?
(Det var iaf svaret jag fick, när jag var överrörlig.) Men det förstod jag inte förrän jag faktiskt hade tränat upp kroppen ordenligt, eftersom jag hade glömt hur det skulle kännas och fungera eftersom av att jag inte tränat aktivt under en längre period. Kombinationen felaktig kost och bist på träning (så att kroppen får bygga dom muskler som behövs) är vanligt idagen samhälle. Det går liksom inte att fuska med dessa bitar och tro att man funkar lika bra ändå.
Men det fina är att när man själv inser problemet så blir det lättare att förstå varför hästen sliter med liknande saker och hur man kan förebygga.
Innom hennes ras finns det fortfarande människor som inte tillvaratar hästen hälso intresse, utan primärt tänker på fart och pengar. Det spelar det inte så stor roll om hästne inte fått den bästa uppfödningen, och sedan sliter med lite problem eller ej (för människan förstår det uppenbaligen ändå inte, kanske möjligtvis när det redan är försent?.)
Att enbart skylla på hästen kan jag tycka är naivt, när vi kan se vilken påverkan människan har på hästen. Vi ger dom inte en chans, kan jag tycka.
Och samtidigt som att skylla på genetik så kan man väl även konstatera att just din häst faktiskt kommer ifrån dårliga förhållanden, alla kategorier. Stress och undernäring bridrar inte heller till något positivt. Ibland har hästen inte så många val, anser jag. Den kan inte bli friskare än vad vi ger den möjlighet till att vara.
Är det du beskriver att vara i nuet, närvarande utan att låta drömmar eller fördomar störa i stunden?
:smirk:
Tror du att en överrörlig ryttare kan ha svårare att känna en sådan sak?
C
Carmenzita
Sv: Hypermobila hästar.
Hej!
Jo, jag tycker jag har rätt ok kontroll på rakriktning. (Därmed inte sagt att det är av internationell klass). Men jag tycker det är svårt med böjningar. Bra böjningar, vill säga.
Hästen är ju i 99 fall av hundra sned. (Inte böjd). Det är det vanliga utgångsmaterialet. Då rakriktar jag. Så gott jag kan. Det tar olika lång tid förstås och jag kanske inte kan rakrikta mer än några steg i taget i början. Jag rakriktar med de olika beståndsdelarna i min ram, såsom säte, ben och i viss mån tyglar. Jag gör en rakriktad form, som jag vill att hästen ska träda in i.
Detta arbete är i sig stärkande för hästen. När hästens ryggrad blir rakriktad blir den friare och rörligare och den kommer "igång". Innan ryggkotorna är placerade framför varandra, utan att div muskler håller i dem, tycker inte jag personligen att det är lönt att jag börjar "böja". Kanske jag ändrar ståndpunkt om några år, när jag lärt mig mer om ridning och min egen kropp, alternativt blivit skickligare.
Förstod du ung vad jag dillade om?
Det jag försöker säga är att jag personligen tycker det verkar vara en svår väg att gå att uppnå rakriktning genom böjning, eftersom hästens ryggrad i regel inte blir fri genom böjning (tvärtom, ofta går den av som en björkpinne istället), om jag inte är en skicklig ryttare.
Hej!
Jo, jag tycker jag har rätt ok kontroll på rakriktning. (Därmed inte sagt att det är av internationell klass). Men jag tycker det är svårt med böjningar. Bra böjningar, vill säga.
Hästen är ju i 99 fall av hundra sned. (Inte böjd). Det är det vanliga utgångsmaterialet. Då rakriktar jag. Så gott jag kan. Det tar olika lång tid förstås och jag kanske inte kan rakrikta mer än några steg i taget i början. Jag rakriktar med de olika beståndsdelarna i min ram, såsom säte, ben och i viss mån tyglar. Jag gör en rakriktad form, som jag vill att hästen ska träda in i.
Detta arbete är i sig stärkande för hästen. När hästens ryggrad blir rakriktad blir den friare och rörligare och den kommer "igång". Innan ryggkotorna är placerade framför varandra, utan att div muskler håller i dem, tycker inte jag personligen att det är lönt att jag börjar "böja". Kanske jag ändrar ståndpunkt om några år, när jag lärt mig mer om ridning och min egen kropp, alternativt blivit skickligare.
Förstod du ung vad jag dillade om?
Det jag försöker säga är att jag personligen tycker det verkar vara en svår väg att gå att uppnå rakriktning genom böjning, eftersom hästens ryggrad i regel inte blir fri genom böjning (tvärtom, ofta går den av som en björkpinne istället), om jag inte är en skicklig ryttare.
C
Carmenzita
Sv: Hypermobila hästar.
Jag håller med dig - en överrörlig person är en person som är för slak i stabiliserande muskler. (för ärligt talat - hur kan en person vara ÖVERRÖRLIG? Vilket fånigt ord. Man kan väl ALDRIG vara nog smidig?! )
Jag håller med dig - en överrörlig person är en person som är för slak i stabiliserande muskler. (för ärligt talat - hur kan en person vara ÖVERRÖRLIG? Vilket fånigt ord. Man kan väl ALDRIG vara nog smidig?!
)Sv: Hypermobila hästar.
Jepp, problemen ligger helt klart här någonstans.
Jag är ju medveten idag om att det naprapaterna och sjukgymnasterna egentligen menat är snarare att min rygg (det är mest den som benämns överrörlig tror jag) helt enkelt inte har någon stabilitet, jag är ju som ett fladder för vinden -av många olika orsaker men en stor del är givetvis musklerna (eller avsaknaden av dem).
Något jag funderat mycket över är hur man kan sammankoppla BALANS med ÖVERRÖRLIGHET...?
Jag upplever det som att många av de människor & djur som är så kallat "hypermobila" - har mycket taskig balans. Hönan & ägg...?
Men det känns ännu värre i hjärtat när man sliter med samma bekymmer som hästen, men kommer till en punkt där man inser att det inte går att hjälpa hästen mer. Men nu var det inte det tråden handlade om. *sorry*
Den veterinären jag pratade med menade på att den här "rörligheten" som enligt honom fanns hos kallblodstravarna (enligt honom -som böjer igenom hästar dag ut och dag in, var kallblodstravarna alla kategorier de som var mest "rörlig" i lederna) ÄR något positivt, men måste förvaltas väl. Med bra träning kan det bli kanon, utan bra träning blir det inte alls bra?
Ofta är man nog rädd för att låta ridningen vara precis vad det är, nån sorts kommunikation mellan häst & ryttare. Vad folket som tittar på tycker, är egentligen oväsentligt.
Upplever det nästan som att de som är mest "låsta" i sina kroppar (motvikten till överrörlig typ?) har svårast att känna det?
Fast ser jag till mej själv handlar det nog också till stor del om balans - tyngdpunkt? När jag hittar stabiliten i kroppen, hittar bra andning och kan "tune in" i hästens rörelser så känns de där små förändringarna mycket mer? Hamnar jag i det andra läget, där jag drar upp andningen högt upp i bröstkorgen och också drar upp "tyngdpunkten" (= får sämre balans) så hamnar också fokus på fel grejer, och det är svårt att hitta det "lagom" läget.
Men det är annorlunda för andra - vi har ju alla olika bekymmer, så jag vet inte...
Rikkan skrev:
Jepp, problemen ligger helt klart här någonstans
.Jag är ju medveten idag om att det naprapaterna och sjukgymnasterna egentligen menat är snarare att min rygg (det är mest den som benämns överrörlig tror jag) helt enkelt inte har någon stabilitet, jag är ju som ett fladder för vinden -av många olika orsaker men en stor del är givetvis musklerna (eller avsaknaden av dem).
Något jag funderat mycket över är hur man kan sammankoppla BALANS med ÖVERRÖRLIGHET...?
Jag upplever det som att många av de människor & djur som är så kallat "hypermobila" - har mycket taskig balans. Hönan & ägg...?
Stella vännen har gett många nya infallsvinklar på det hela helt själv också, jag har nog inte träffat någon häst som speglat mej bättre än henne.Rikkan skrev:
Men det känns ännu värre i hjärtat när man sliter med samma bekymmer som hästen, men kommer till en punkt där man inser att det inte går att hjälpa hästen mer. Men nu var det inte det tråden handlade om. *sorry*
Det är sant!Rikkan skrev:
Den veterinären jag pratade med menade på att den här "rörligheten" som enligt honom fanns hos kallblodstravarna (enligt honom -som böjer igenom hästar dag ut och dag in, var kallblodstravarna alla kategorier de som var mest "rörlig" i lederna) ÄR något positivt, men måste förvaltas väl. Med bra träning kan det bli kanon, utan bra träning blir det inte alls bra?
Jo, som jag skrev så är det nog en kombination av många olika saker som gjorde att Stella var så "fladdrig"?Rikkan skrev:
Fördomarna ställer till det otroligt mycket? Och förväntningar, såna som inte riktigt stämmer med verkligheten. Och prestige? Eller är det kanske fel ord...Rikkan skrev:
Ofta är man nog rädd för att låta ridningen vara precis vad det är, nån sorts kommunikation mellan häst & ryttare. Vad folket som tittar på tycker, är egentligen oväsentligt
.vet inte alls?Rikkan skrev:
Upplever det nästan som att de som är mest "låsta" i sina kroppar (motvikten till överrörlig typ?) har svårast att känna det?
Fast ser jag till mej själv handlar det nog också till stor del om balans - tyngdpunkt? När jag hittar stabiliten i kroppen, hittar bra andning och kan "tune in" i hästens rörelser så känns de där små förändringarna mycket mer? Hamnar jag i det andra läget, där jag drar upp andningen högt upp i bröstkorgen och också drar upp "tyngdpunkten" (= får sämre balans) så hamnar också fokus på fel grejer, och det är svårt att hitta det "lagom" läget.
Men det är annorlunda för andra - vi har ju alla olika bekymmer, så jag vet inte...
C
Carmenzita
Sv: Hypermobila hästar.
Av ren nyfikenhet: hur funkar en sån som du på en balansboll? Är ditt nervsystem snabbt? För det är ju bra att kunna vara snabbrörlig om man vill sitta på nåt som rör sig. Tricket är ju bara att inte låta det förstärkas uppåt i kroppen och därmed förhindra hästens rörelser.
Undrar en som är 1/överrörlig...
Av ren nyfikenhet: hur funkar en sån som du på en balansboll? Är ditt nervsystem snabbt? För det är ju bra att kunna vara snabbrörlig om man vill sitta på nåt som rör sig. Tricket är ju bara att inte låta det förstärkas uppåt i kroppen och därmed förhindra hästens rörelser.
Undrar en som är 1/överrörlig...
Sv: Hypermobila hästar.
Ett exempel är människor med ryggsmärtor relaterade till hårt kroppsligt arbete - dessa blir ofta stela i största delen av ryggraden, förutom överrörliga punkter i nackregionen och i ländryggen - stelheten kompenseras med överrörlighet i de mest utsatta lederna.
På hästen finns det också samma fenomen. I övergången bröst-ländrygg och övergången länd-kors finns två punkter där hästens rygg är mer rörlig än den övriga ryggen. Dessa punkter utsätts för extra mycket töjning hos hästar som har en väldigt stabil/stel konstruktion i övrigt.
Man kan på väldigt många äldre hästar se förändringar på dessa ställen, förkalkningar i ligament tex, som tyder på att kroppen utsatts för slitage.
Detta betyder inte att hästen måste ha ont, utan är kroppens sätt att anpassa sig till de påfrestningar den utsätts för.
Man kan visst vara överrörlig. Det är inte alls något fånigt ord. Det har inget med smidighet att göra.Carmenzita skrev:Jag håller med dig - en överrörlig person är en person som är för slak i stabiliserande muskler. (för ärligt talat - hur kan en person vara ÖVERRÖRLIG? Vilket fånigt ord. Man kan väl ALDRIG vara nog smidig?!
Ett exempel är människor med ryggsmärtor relaterade till hårt kroppsligt arbete - dessa blir ofta stela i största delen av ryggraden, förutom överrörliga punkter i nackregionen och i ländryggen - stelheten kompenseras med överrörlighet i de mest utsatta lederna.
På hästen finns det också samma fenomen. I övergången bröst-ländrygg och övergången länd-kors finns två punkter där hästens rygg är mer rörlig än den övriga ryggen. Dessa punkter utsätts för extra mycket töjning hos hästar som har en väldigt stabil/stel konstruktion i övrigt.
Man kan på väldigt många äldre hästar se förändringar på dessa ställen, förkalkningar i ligament tex, som tyder på att kroppen utsatts för slitage.
Detta betyder inte att hästen måste ha ont, utan är kroppens sätt att anpassa sig till de påfrestningar den utsätts för.
C
Carmenzita
Sv: Hypermobila hästar.
Jag håller ändå inte riktigt med. Om en människa eller ett djur skulle vara överrörligt mellan ex två kotor i halsen/rygggen, skulle det betyda att de kunde utföra rörelser som inte var naturliga för en normal hals/rygg. Så är det inte. Istället har personen/djuren vant sig vid att ta huvuddelen av rörelsen mellan ex 3:e och 4:e kotan (vanligt fenomen hos hästar), medan de andra kotorna blir styvare. Summan av rörelsen är alltid densamma, frågan är bara hur vi fördelar den. Rörelsen blir inte onaturlig för det, vi SKA kunna röra oss mellan varje kota, frågan är bara om vi alltid tar rörelsen på samma sätt.
Man kan lika väl säga att man är underrörlig mellan andra kotor, eller hur?
Jag håller ändå inte riktigt med. Om en människa eller ett djur skulle vara överrörligt mellan ex två kotor i halsen/rygggen, skulle det betyda att de kunde utföra rörelser som inte var naturliga för en normal hals/rygg. Så är det inte. Istället har personen/djuren vant sig vid att ta huvuddelen av rörelsen mellan ex 3:e och 4:e kotan (vanligt fenomen hos hästar), medan de andra kotorna blir styvare. Summan av rörelsen är alltid densamma, frågan är bara hur vi fördelar den. Rörelsen blir inte onaturlig för det, vi SKA kunna röra oss mellan varje kota, frågan är bara om vi alltid tar rörelsen på samma sätt.
Man kan lika väl säga att man är underrörlig mellan andra kotor, eller hur?
Sv: Hypermobila hästar.
Musklernas senkomponenter består av elastin och vad mer? Kollagen fibrer?
Ska ta det här närmare med vår nuvarande föreläsare, han kan alldeles säkerligen förklara ingående - men det gäller att ha lite på fötterna för att hänga med....
Något jag också velat ha svar på under lång tid (passar på nu när du är på tråden, förstår att du är duktig på att förklara ) -
hur påverkar undernäring (kraftig sådan) just musklernas senkomponenter och ligament? Hästen jag nämnde var i riktigt dåligt skick, undernärd & antagligen maskangripen, och mycket muskeltunn (rejält atrofierade muskler) kombinerat med lågt hb-värde i blodet. Ramlade omkull i boxen, när hon skulle flytta sej från ena sidan boxen till andra - hon hade uppenbarligen inte nog muskelkraft att ens hålla kroppen uppe vid en sådan liten "manöver".
Det är inte lätt det där med "överrörlighet"...!
Tack, nu lyckades du med det ingen annan kunnat förklara.zesel skrev:
Musklernas senkomponenter består av elastin och vad mer? Kollagen fibrer?
Ska ta det här närmare med vår nuvarande föreläsare, han kan alldeles säkerligen förklara ingående - men det gäller att ha lite på fötterna för att hänga med....
Något jag också velat ha svar på under lång tid (passar på nu när du är på tråden, förstår att du är duktig på att förklara
) -hur påverkar undernäring (kraftig sådan) just musklernas senkomponenter och ligament? Hästen jag nämnde var i riktigt dåligt skick, undernärd & antagligen maskangripen, och mycket muskeltunn (rejält atrofierade muskler) kombinerat med lågt hb-värde i blodet. Ramlade omkull i boxen, när hon skulle flytta sej från ena sidan boxen till andra - hon hade uppenbarligen inte nog muskelkraft att ens hålla kroppen uppe vid en sådan liten "manöver".
Men hur läker vrickningen? Kan den läka på ett bra sätt? Om vi utgår från att jag vrickat foten bara en gång (jag har själv slitit av, mer eller mindre iaf, kollateralligament på utsidan foten) - kan jag på något vis bygga upp det på lämpligt sätt igen utan att löpa större risk att vricka igen på samma ställe?zesel skrev:
Jepp, förstår, men detta i sin tur påverkar ju skelettet. (ja, tex hundarna) Hur påverkar det hästarna i C_L exempel? Dvs detta med bekymren i ländryggen?zesel skrev:
Det knepiga med min häst var ju att hon musklade sej så förbaskat dåligt just där hon "behövde det mest", men det beror ävl antagligen på att det gått såpass långt att hon hade ONT = ville inte använda den kroppsdelen (och var en hejare på att komma på sätt att undvika det). Sen när hon väl började muskla sej, kröp en massa annat skit upp till ytan istället.zesel skrev:
Det är inte lätt det där med "överrörlighet"...!
C
Carmenzita
Sv: Hypermobila hästar.
Jag tar mig friheten att åtm svara på en av dina frågor om hur man gör för att läka din vrickade fot. En bra läkning får du genom träning på sk balansbricka (eller vad de heter) - d v s du måste stärka musklerna RUNTOM foten. Precis som "sladdriga" ryttare måste stärka sin bålstabilitet. Stärker man inte musklerna kommer du alltid att ha problem med ett yttre fotligament som är för långt och som inte håller som du vill. Jmf gärna med proffsfotbollsspelare eller andra proffsidrottare som rehabiliterar efter skada.
Jag tar mig friheten att åtm svara på en av dina frågor om hur man gör för att läka din vrickade fot. En bra läkning får du genom träning på sk balansbricka (eller vad de heter) - d v s du måste stärka musklerna RUNTOM foten. Precis som "sladdriga" ryttare måste stärka sin bålstabilitet. Stärker man inte musklerna kommer du alltid att ha problem med ett yttre fotligament som är för långt och som inte håller som du vill. Jmf gärna med proffsfotbollsspelare eller andra proffsidrottare som rehabiliterar efter skada.
Sv: Hypermobila hästar.
Jag glömde förhandsgranska inlägget - frågan var ju också tänkt att dra tillbaka just till detta med övertänjningen av musklernas senkomponenter på hästen?
Tack för tipset, synd att det var rätt många år sedan jag vrickade den, men det håller bra än så länge (men - det verkar vara för långt, ger lite ostabilitet i sidled i fotleden, så såna tips tages såklart tacksamt emot).
Man ska förhandsgranska innan man skickar...
Jag glömde förhandsgranska inlägget - frågan var ju också tänkt att dra tillbaka just till detta med övertänjningen av musklernas senkomponenter på hästen?
Tack för tipset, synd att det var rätt många år sedan jag vrickade den, men det håller bra än så länge (men - det verkar vara för långt, ger lite ostabilitet i sidled i fotleden, så såna tips tages såklart tacksamt emot).
Man ska förhandsgranska innan man skickar...
Sv: Hypermobila hästar.
Överrörligheten som uppkommer som kompensation ger en onaturlig rörelse i beträffad led, och denna ofysiologiska rörelse kan ge upphov till
1: Smärta!!! Inflammation i överbelastade strukturer runt området i fråga, eller direkt tryck på nerver.
2: Pålagringar för att kompensera för en onaturligt stor rörlighet.
Överrörlighet är ett faktum, du kan inte se till den sammantagna rörelsen i halsen som i ditt exempel. Det kan leda till skador på sikt.
Kotorna har genom ryggradens konstruktion olika möjligheter till rörlighet mellan sig. När du gång på gång överskrider det normala rörelseomfånget för en specifik led riskerar du att leden blir överrörlig.
Detta får föjlder enligt ovan. Alla de olika halskotorna har till exempel olika möjligheter till fysiologisk rörelse mellan sig.
Ett visst mått av kompensation klarar kroppen, det kallar jag fysiologisk anpassning. I det stadiet kan jag säga ok till ditt halsexempel, men det är inte så svårt att överskrida den gränsen och efter det blir det skadligt.
Du kan vara som du skriver "underrörlig" mellan två kotor - jag föredrar att kalla det "stel".Carmenzita skrev:
Överrörligheten som uppkommer som kompensation ger en onaturlig rörelse i beträffad led, och denna ofysiologiska rörelse kan ge upphov till
1: Smärta!!! Inflammation i överbelastade strukturer runt området i fråga, eller direkt tryck på nerver.
2: Pålagringar för att kompensera för en onaturligt stor rörlighet.
Överrörlighet är ett faktum, du kan inte se till den sammantagna rörelsen i halsen som i ditt exempel. Det kan leda till skador på sikt.
Kotorna har genom ryggradens konstruktion olika möjligheter till rörlighet mellan sig. När du gång på gång överskrider det normala rörelseomfånget för en specifik led riskerar du att leden blir överrörlig.
Detta får föjlder enligt ovan. Alla de olika halskotorna har till exempel olika möjligheter till fysiologisk rörelse mellan sig.
Ett visst mått av kompensation klarar kroppen, det kallar jag fysiologisk anpassning. I det stadiet kan jag säga ok till ditt halsexempel, men det är inte så svårt att överskrida den gränsen och efter det blir det skadligt.
Sv: Hypermobila hästar.
Senan/ligamentet kan läka ihop igen, men aldrig med samma kvalitet.
Var en intressant artikel i Cavallo för ett tag sedan om hästar som rids med 3e halskotan som högsta punkt. Om de går i den formen för länge anpassar sig kroppen till det (ligament etc, tror tom det blev pålagringar) och hästen kan sedan inte ridas eller gå med utsträckt nacke, utan operation.
Vi har mestadels syntetiska "skelett" hängades i salarna här, men det finns ett gammalt riktigt skelett från troligtvis en ung tjej innan puberteten, som förmodligen dansat balett Att titta på hennes rygg är både intressant och skrämmande. Den överdrivna lordosen (svankningen) i ländryggen har gjort att kotorna anpassat sig och hon hade bland annat kissing spines och pålagringar i framkant.
Lite från ämnet, men ändå i samma tema.
Senan/ligamentet kan läka ihop igen, men aldrig med samma kvalitet.
Var en intressant artikel i Cavallo för ett tag sedan om hästar som rids med 3e halskotan som högsta punkt. Om de går i den formen för länge anpassar sig kroppen till det (ligament etc, tror tom det blev pålagringar) och hästen kan sedan inte ridas eller gå med utsträckt nacke, utan operation.
Vi har mestadels syntetiska "skelett" hängades i salarna här, men det finns ett gammalt riktigt skelett från troligtvis en ung tjej innan puberteten, som förmodligen dansat balett
Att titta på hennes rygg är både intressant och skrämmande. Den överdrivna lordosen (svankningen) i ländryggen har gjort att kotorna anpassat sig och hon hade bland annat kissing spines och pålagringar i framkant.Lite från ämnet, men ändå i samma tema.
Sv: Hypermobila hästar.
Oj, oj. Inte lätt att få i ridbart skick efter det...
De blir dock ganska fort trötta och kroppen försöker kompensera på annat sätt. Har man otur får man till och med en muskelinflammation.
Om det går långt kan förkalkningar ses i ligament, och pålagringar bildas kring skelettstrukturer. För att kunna se detta hos en häst krävs speciell röntgenutrustning, då kan man ibland se förkalkningar runt facet-lederna i ryggen, eller mellan kotkropparna undertill.
En vanlig ryggröntgen där man tittar på tornutskotten visar sällan något, då det i bakre delen av ländryggen och länd-korsövergången inte är så tätt mellan utskotten.
Ja, mest kollagen (bindväv). Elastinkomponenten varierar med olika strukturer, till exempel ligementet nackbandet hos häst har massor av elastin och är som ett riktigt gummiband, medan senor mest har kollagen.evis skrev:Tack, nu lyckades du med det ingen annan kunnat förklara.
Musklernas senkomponenter består av elastin och vad mer? Kollagen fibrer?
För underhåll och nybildning krävs proteiner (=bristvara vid svält), så ju längre svälten pågår desto sämre kvalité på dessa strukturer. Det ska dock till en lång period av svält för att en försvagning ska ses, då de har en långsam metabolism. Det som först och främst sker vid muskelatrofi är att musklernas tvärsnittsyta minskar och att de kontraktila elementen i muskeln blir färre (alltså, bindvävsdelen av muskeln förblir relativt konstant, men den delen som utövar kontraktion minskar).Något jag också velat ha svar på under lång tid (passar på nu när du är på tråden, förstår att du är duktig på att förklara
hur påverkar undernäring (kraftig sådan) just musklernas senkomponenter och ligament?
Oj, oj. Inte lätt att få i ridbart skick efter det...Som Carmenzita skrev kan man stärka genom att bygga upp musklerna runt omkring, samt se till att man låter bli att vricka foten på ett par år... Det kommer dock till en extra faktor när du pratar om ett avslitet ligament. Det läker med bindväv, och har mindre chans att få lika bra funktion som det ursprungliga ligamentet.
Man kan se tecken på att kroppen försöker kompensera den ökade rörligheten. Det första som sker om smärta fås pga överrörlighet är att musklerna drar ihop sig - spänns - för att skapa stabilitet.
De blir dock ganska fort trötta och kroppen försöker kompensera på annat sätt. Har man otur får man till och med en muskelinflammation.
Om det går långt kan förkalkningar ses i ligament, och pålagringar bildas kring skelettstrukturer. För att kunna se detta hos en häst krävs speciell röntgenutrustning, då kan man ibland se förkalkningar runt facet-lederna i ryggen, eller mellan kotkropparna undertill.
En vanlig ryggröntgen där man tittar på tornutskotten visar sällan något, då det i bakre delen av ländryggen och länd-korsövergången inte är så tätt mellan utskotten.
Nej, det är inte lätt. Först måste de spända musklerna få vila - och under denna period är det rörelse i skritt som gäller - vilket ibland inte är möjligt då det gör för ont. Sen ska musklerna byggas upp runt omkring igen, men om dessa övningar är för smärtsamma så är det nog bara att inse att det fått gå för långt innan åtgärder satts in.
R
Rikkan
Sv: Hypermobila hästar.
Om man jämför hur jag såg ut förr, -av magrad och som ett lutande torn, trots detta vig likt en gummisnodd, med min tvillingsyrra som tränat Ashtanga Yoga (stryke krävande) i många år så förstår man SNABBT skillnaden mellan överrörlig och stark och smidig. *skrattar*
Hon har stabiliserande muskler men är ändå oerhört (äclkligt ) smidig. Jag vara bara smidig, men även ranglig, hade dårlig balans m.m
Om man jämför hur jag såg ut förr, -av magrad och som ett lutande torn, trots detta vig likt en gummisnodd, med min tvillingsyrra som tränat Ashtanga Yoga (stryke krävande) i många år så förstår man SNABBT skillnaden mellan överrörlig och stark och smidig. *skrattar*
Hon har stabiliserande muskler men är ändå oerhört (äclkligt
) smidig. Jag vara bara smidig, men även ranglig, hade dårlig balans m.m
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Två små ändringar i menyn
- Bukefalosnyheter Jag saknar "Aktivitetsflöde", och att kunna välja "nya olästa". Hittar jag dit på något annat sätt nu?
- moster_punk
- Svar: 1
- Visningar: 128
- Bukefalos
-
Nya rekommendationer för ryttare som fått hjärnskakning- Hästnyheter Hjärnskakning är vanligt förekommande inom ridsporten, och om du råkat ut för en rekommenderas oftast hjärntrappan som återhämtning...
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 359
- Hästnyheter
Hund, Katt, Andra Djur
-
Stillsam sysselsättning?- Hundträning Leta sina matkulor på gräsmattan?
- lytesout95
- Svar: 6
- Visningar: 283
- Hund
-
Revas patellaluxation op x2 på Västra djursjukhuset- Hundhälsa Absolut att du kan ta hunden till en veterinär för second opinion men han är ju inte pur-ung längre och även om det skulle gå att...
- Bulldoozer
- Svar: 1
- Visningar: 143
- Hund
Hästrelaterat
-
Sabotage?- Anläggning Vad är det som förstörs? Lite svårt att veta med så lite information. Om det är större händelser och upplevs hotfullt/obehagligt hade...
- Tilly_85
- Svar: 1
- Visningar: 37
- Hästmänniska
-
Sabotage?
- Utrustning Har en bekant som befinner sig i en situation där x delar hyr in sig i ett inackorderingsstall med andra, och det händer återkommande...
- Equestrianvibe
- Svar: 0
- Visningar: 20
- Utrustning
-
Går det att få lite tips kring foder?
- Foder & Strö Nu vet jag inte exakt, men jag skulle uppskatta deras behov till ca 60 Mj och 360 g smrp vardera, utifrån tabeller. Den ena ponnyn är ny...
- MML
- Svar: 10
- Visningar: 365
- Vård
