Intressant tråd, men tycker vissa har väldigt överdriven bild av lägenhetslivet eller så har de bott i väldigt omoderna lägenheter.
Bor i en nyproducerad lägenhet högst upp i huset på nästan 120 kvm och en stor balkong på nästan 20 kvm. Utsikt mot skogen på ena sidan trots att läget är väldigt central. Tbana runt hörnet och kort promenad till restauranger, affärer, osv. Jag har varit bilberoende förr och aldrig mer. Skulle dessutom bli extremt uttråkad att bo "off".
Och de som påstår att man inte kan duscha när man vill eller tvätta/torktumla. Vet inte hur ni bott, men det är inga som helst problem för mig i vår lägenhet. Hör dessutom i princip aldrig grannarna. Sover gott.
Det är dessutom en myt att man slipper grannar bara för att man bor i hus. För det första är det inte optimalt för alla att bo på markplan. Det var en stor chock och omställning för mig när jag bodde i hus då jag inte kunde sova med fönster öppet för att bilar åkte förbi (fick hjärtattack av sopbilarna) eller ungar som hoppar studsmatta och skriker, eller grannar som spelar musik på altanen osv. Gillar inte heller känslan av att grannar har koll på en i villa. I lägenhet är man, som andra påpekat, helt anonym. Det är skönt!
Jag gillar tryggheten av att bo i lägenheten. Stänger dörren och ingen kommer åt en. Finns bara en väg in och då måste de först ta sig in i porten som är låst, sen genom en pansardörr till lägenheten i princip. Oron för inbrott i hus är inte trevlig tycker jag, särskilt som otryggheten ökar.
Många har nog en romantisk bild av hur det är att bo i hus, men det är inte alltid riktigt så.