Singoalla
Trådstartare
.. att man är redo att skaffa hund?
Jag börjde fundera för två år sedan på att skaffa hund och sedan dess har det gått i banor. Ena månaden känns allting helt rätt och jag spenderar timmar på att plandera, för att sedan den andra månaden känna att jag kanske borde lägga det på hyllan ett tag. Jag har gått på gymnasie under hela den här tiden och insett att jag borde vänta tills jag går på högskola, och om två månader är den tiden (äntligen?) här.
Rasen jag fundert på är dvärgpinscher och för att lära känna rasen bättre ordnade jag så att jag kunde vara dagvakt åt en liten kille från 10 till 18 varje dag, och vi hade en toppensommar tillsammans! Men trots att jag provade på ansvaret och började älskar rasen så är ju dagvakt aldrig samma sak som att ha en egen hund. Det blev till och från en belastning eftersom jag var tvungen att åka kommunalt sammanlagt 60 min varje morgon och kväll för att lämna och hämta honom.
Min fråga är; Nu är högskoletiden som jag längtat efter så länge äntligen här och ekonomin och tiden bär för första gången till att verkligen kunna ta hand om en alldeles egen hund. Men hur ska jag veta att jag verkligen är redo?
Gällande hästägande har man (inkluderat jag) alltid kunnat ta en häst på foder under en längre tid för att verkligen förstå ekonomin och ansvaret. Det fungerar ju inte likadant med hundar. Det blir från att låna en hund enbart dagtid till ett alldeles eget köp. Stort och läskigt steg. Men ack så efterlängtat.
Vad tror ni?
Berätta vad ni har för erfarenheter av detta
Jag börjde fundera för två år sedan på att skaffa hund och sedan dess har det gått i banor. Ena månaden känns allting helt rätt och jag spenderar timmar på att plandera, för att sedan den andra månaden känna att jag kanske borde lägga det på hyllan ett tag. Jag har gått på gymnasie under hela den här tiden och insett att jag borde vänta tills jag går på högskola, och om två månader är den tiden (äntligen?) här.
Rasen jag fundert på är dvärgpinscher och för att lära känna rasen bättre ordnade jag så att jag kunde vara dagvakt åt en liten kille från 10 till 18 varje dag, och vi hade en toppensommar tillsammans! Men trots att jag provade på ansvaret och började älskar rasen så är ju dagvakt aldrig samma sak som att ha en egen hund. Det blev till och från en belastning eftersom jag var tvungen att åka kommunalt sammanlagt 60 min varje morgon och kväll för att lämna och hämta honom.
Min fråga är; Nu är högskoletiden som jag längtat efter så länge äntligen här och ekonomin och tiden bär för första gången till att verkligen kunna ta hand om en alldeles egen hund. Men hur ska jag veta att jag verkligen är redo?
Gällande hästägande har man (inkluderat jag) alltid kunnat ta en häst på foder under en längre tid för att verkligen förstå ekonomin och ansvaret. Det fungerar ju inte likadant med hundar. Det blir från att låna en hund enbart dagtid till ett alldeles eget köp. Stort och läskigt steg. Men ack så efterlängtat.
Vad tror ni?
Berätta vad ni har för erfarenheter av detta