Det vore ju klart lösningen på alla problem och då behövde man bara skåda in i en hästs ögon och tänka att nu vet man allt. FAST hur kan man veta att två människor skulle tolka en häst blick på samma sätt. En häst med ett vaket och alert utryck kan ju tolkas på olika sätt. Där en ser en glad och pigg häst, så ser en annan en nervös och spänd häst. Så att tolka hästens blick är ytterst subjektivt. Hästen vill ju också att du som ledare skall tro att allt är väl, så nog kan man bli lurad. Fast som jag sa förut...med den kunskapen kan man välja två vägar. Bli fullständigt nojig och hela tiden vända sig till olika experter för att utröna om - den till synes fullt friska hästen - ändå inte kanske möjligen döljer ett stort problem. Eller så kan man välja den andra vägen som är. "Såvitt jag kan se, mår hästen bra, jag är snäll mot den, sköter den efter bästa förmåga och vågar tro på att den kanske mår bra. Skulle det visa sig att så inte är fallet får jag ta itu med det då."
Väljer man den första vägen så kommer det att stå rader med "hästexperter" och gnugga sina händer i lycka när det ser pengarna rulla in.