Hur står det till inom hundvärlden?

[Jadzia]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Har man bara haft rasen i fyra år är det alldeles för tidigt att börja föda upp. Med tanke på att man då inte har erfarenhet nog att se skillnad på en bra och en dålig jakthund så är det ingen idé alls att hålla på med avel.

Dessutom, skillnaden mellan en prestationsavlad hund och en sällskapsavlad är att även om den prestationsavlade inte är arbetad med så kan man anta med ganska stor säkerhet att den bär rätt anlag. Den sällskapsavlade behöver testas först för att se att där finns något och det duger då inte med at gå i skogen och se om de kollar efter fågel. Det är dessutom betydligt större chans att man får något dugligt om man köper prestationsavlat. en hund blir långt ifrån det man gör den till. Man kan inte ta bort det som finns och inte heller installera något som saknas. Det enda man kan göra är att förvalta de medfödad egenskaperna och de önskvärda sådana hittar man troligast inom prestationsaveln.

 

[Skogstrollet]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Hunden blir som man gör den till. Så enkelt är det med den saken.

Jag har jaktgolden och hade du liksom jag sett skillnaden på en spontanapportör jämfört med en hund som knycker apporten och leker självständigt jämfört med en tredje hund som inte vill hålla i apporten alls så hade du nog delat min uppfattning om vilken av dessa hundar som var en bra jaktgolden.

Samtliga kan bli bra i slutändan men det känns väldigt galet om man ska ägna månader ev. år att lära en retriever att apportera när det är något som borde komma spontant (om man valt att avla på rätt hundar).

(Jag drar referensen till golden eftersom det är "min" ras och den erfarenhet jag har. Jämför med likvärdig egenskap hos settern.)

 

[Lena Furberg]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

en hund blir långt ifrån det man gör den till. Man kan inte ta bort det som finns och inte heller installera något som saknas. Det enda man kan göra är att förvalta de medfödad egenskaperna och de önskvärda sådana hittar man troligast inom prestationsaveln.

Precis!!!

 

[syrran]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Är det någon idé ens att hålla på med setteruppfödning då man bara haft rasen i 4år? Enligt er så har jag inget med avel att göra. Sen att jag har flera uppfödare med minst 25år bakom sig i rasen med även jakt av samma typ av setter har ingen betydelse. Jaja, ni tycker som ni tycker, men jag kör mitt race.

Jag säljer mina valpar som allroundhundar som även fungerar i jakt. Annat har jag aldrig påstått när jag annonserat i alla fall. Det är heller inte en garanti att man får en bra jakthund av jakthundsmeriterade föräldrar. Hunden blir som man gör den till. Så enkelt är det med den saken. Utan relevant träning är även en hund efter jaktmeriterade hundar just bara en sällskapshund. Fast fulare att se på.

PL ja, jag håller med dig.

Enligt min mening så är det helt ok att börja med avel efter bara 4 år. Men man kanske inte skall börja tala om att "återställa rasen" till sitt ursprung. Det har man nog för lite erfarenhet för. Dessutom har jag svårt att förstå vad det är du återställer när du inte tar hänsyn till de jagande egenskaperna. För rasen är väl en jakthund från början?
I mitt tycke kan man då inte bortse från de egenskaperna.

Du hade varit betydligt trovärdigare om du först skaffat jaktmeriter på din tik. DÅ hade du kunnat föra det resonemang du delvis för här. Du hade då vetat vad du talar om, för du hade kunnat bevisa det. Då hade det varit dina erfarenheter. Du hade inte behövt hänvisa till andra uppfödares tyckande. För som du märker så finns det olika uppfattningar.

Det är mycket möjligt att din tik är trevlig. Hon må kanske ha "blåblodiga anor". Men det är ju först när du jakttränar och jaktprovar henne som du faktiskt kan uttala dig om de jaktliga egenskaperna. Kanske hade du, om du jakttränat henne kommit fram till att hon var oduglig som jakthund. Då hade hennes lämplighet som avelstik kanske kommit i annan dager. I alla fall om du tänkt föda upp hundar som lämpar sig för jakt.

Det du säljer nu är möjligen allroundhundar som kanske fungerar i jakt. För du kan inte uttala dig alls om din tiks jaktliga egenskaper. Det räcker inte med att det finns någon släkting till henne som fungerat på prov. Hon måste ha egna meriter.. Därför kan du inte heller tala om att återställa rasen...

Vad som sen är vackert är ju upp till betraktaren. Det är ju det som är faran med utställninar... Vad en domare anser vara en vacker hund, kanske en annan domar anser vara en medelmåtta...

 

[Gumman]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Är man något påläst och ser hur rasen har förändrats genom selektiv avel mot sällskapshundar eller mot bara jakthundar mot rasens nackdel.

Då är det väl dags att göra någonting åt det. Det är lätt att bli hemmablind då man avlar på främst framgångar inom utställning. Anatomin förändras och samma gäller anlaget. Därför är det väldigt viktigt att man kommunicerar med andra uppfödare för att se till att rasen inte förstörs ännu mer. Där kommer rasklubben och rasföreningen in, men dom måste prata med varandra!

Mina hundar fungarar med bra sök och dom hittar fågel. Dom är dessutom korrekt uppbyggda enl. rasstandarden. Det är ingen som påstått något annat heller. Ute på fält är dom iof inte lika snabba jämfört med jaktvarianten, men dom gör sitt jobb klockrent i alla fall och missar färre fåglar ute på fält.

Nu är det så att min ras, Irländsk röd setter är inte en apporterande ras. Därför är det fel att jämföra med retrivern som har naturliga anlag för apport.
Sen att mina söndagspromenader kan utföras på fågelrika marker är en annan sak då jag bor i norrlands inland. Vi har faktiskt tjäder, orre och ripa. Jag behöver inte jaga praktiskt för det. Skillnaden är att jag visstas där fåglarna finns, men fäller inte fågel.

Sen att vår rasklubb och rasförening har skilda åsikter är bara att beklaga.

Men måste man ha jakthundar med championtitlar för att få en bra hund med jaktegenskaper? Titta bara alla älghundskorsningar som finns? Dom fungerar förmodligen lika bra som en renrasig jämte eller gråhund.

 

[Skogstrollet]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Nu är det så att min ras, Irländsk röd setter är inte en apporterande ras. Därför är det fel att jämföra med retrivern som har naturliga anlag för apport.

Därför skrev jag så här: "Jämför med likvärdig egenskap hos settern." när jag drog en jämförelse till retrievern.

Sen att mina söndagspromenader kan utföras på fågelrika marker är en annan sak då jag bor i norrlands inland. Vi har faktiskt tjäder, orre och ripa. Jag behöver inte jaga praktiskt för det. Skillnaden är att jag visstas där fåglarna finns, men fäller inte fågel.

.....

Men måste man ha jakthundar med championtitlar för att få en bra hund med jaktegenskaper? Titta bara alla älghundskorsningar som finns? Dom fungerar förmodligen lika bra som en renrasig jämte eller gråhund.

Skillnaden är att de korsningarna (?) jagas praktiskt och därmed fått visa upp sina talanger. Du kan fortfarande inte jämföra dem med dina "fågelrika söndagspromenader". Och dina renrasiga jakthundar får inte ens visa upp sina jaktegenskaper, känns som att gripa efter halmstrån att börja jämföra med blandrashundar...? Menar du nu att det inte spelar någon roll att dina hundar är renrasiga och efter "jaktlinjer"..? Eftersom de egenskaperna inte är avgörande? Eftersom hunden blir vad man gör den till? Vad är det då du föder upp - röda hundar...?

 

[escodobe]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Jobbigt om något är väl att hålla på med avel, och även utställningar kräver sitt pyssel och sin tid, så lite misstänkt låter det när just jaktprovet är ett sådant oöverstigligt hinder.

Ja, jag vågar inte tänka på timmarna man måste lägga ner på tex pälsvård för att hålla en tibetansk terrier i full päls...

Bruksmeriter är knappast lättare än jaktprov. Ta söket till exempel, där måste man vara minst fyra personer och varje sådant träningspass tar MÅNGA timmar i anspråk. Jag är våldsamt avundsjuk på de som har energi nog att hålla på.

Jag har inte haft det och därmed går inte min hund i avel - även om han är synnerligen trevlig rottis med en praktisk kroppsbyggnad.

 

[Gumman]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Nej, jag griper inte efter halmstrån. Jag har min plan på min kennel, jag har gått uppfödarutbildningar, haft min första valpkull och kommer förmodligen att ta fler med tiden.

Likväl kan man jämföra med blandrasaveln främst småhundar där valpköparna står i kö för att köpa en valp för 7-8000kr.

Hade jag varit ute efter att tjäna pengar på detta så hade jag kunnat avla med vilken buskhund som helst oavsett ras. Men nu är jag tyvärr en oseriös uppfödare som inte har jaktprovsmeriterat min tik som dessutom använt mig av en hanhund som inte heller är jaktprovsmeriterad.

Som flera här har sagt borde det räcka med anlagstest för fågeljakten. Det kan jag ställa upp på omedelbart och komma igenom galant med alla mina hundar oavsett ¨ålder och kön.

Men vad jag än säger är ni ändå av den åsikten att jag tillhör skaran oseriösa uppfödare och dom ska man helst se till att få bort från hundvärlden.

Tack för mig.

 

[syrran]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Men vad jag än säger är ni ändå av den åsikten att jag tillhör skaran oseriösa uppfödare och dom ska man helst se till att få bort från hundvärlden.

Tack för mig.

Personligen har jag aldrig ansett eller kallat dig för oseriös...
Inte heller har jag jämfört din ras med någon annan ras...

Om er rasklubb har svårt att enas om vad det är som skall prioriteras så är det ett problem som ni i klubben måste jobba med. Anser ni/du att dagens prov inte prioriterar de egenskaper som skall finnas i rasen, eller prioriterar egenskaper som inte skall finnas.. Då får man lägga sin energi där för att få en ändring till stånd.

Att sen dra in blandras aveln i detta är rätt ovidkommande. De älghundskorningar du hänvisar till uppvisar samma bredd på de jaktliga egenskaperna som inom rasaveln. De föds lika många jaktligt urusla individer som det föds bra dito.. och så hela mellanskiktet.

 

[myrholen48]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Ja nu är det så här inom alla setterraser det finns jakttyp och det finns showtyp. Inte bara i Sverige utan i hela världen. Sen är det så att vissa har extrema jakttyper och vissa har extrema showtyper. Jag o flera uppfödare försöker att få fram en irländsk setter med bra temperament, bra exteriör och en utmärkt allroundhund som kan användas till bruks, lydnad, utställning och jakt mm. Men inte BARA jakt, vi vill ha en irländare som är vacker att se på som den ALLTID har varit och med korrekt exteriör. Det är bara att läsa rasstandarden där står det exakt hur dom ska se ut. Det är lika för alla raser det finns en rasstandard att följa. Det är en jakthund och jaktegenskaperna skall finnas. MEN vår typ har framavlats sen ja minst 1870, så långt tillbaka går linjerna på min avelstiks far. Och dom kan ställa fågel, dom apporterar spontant MEN alla är inte intresserade av praktisk jakt och då anser ni att man inte skall äga en hund av jakttyp????? Varför??? Tror ni att våra hundar har ett sämre liv än de som jagar 14 dagar/ år?? Det tror inte jag eller jag vet det. Jag har engelsk setter av JAKTTYP som bara har TORRJAGAT hela sitt liv, hon blir 7 i mars. Det är en toppentik som lämnar mycket jaktdugliga valpar. Valparna efter henne är idag 9 månader, det söker, ställer, stöter och apporterar fälld fågel. Men mor till dom för en av har aldrig gått ett jaktprov men hon lämnar ypperliga valpar. Det har fällt över 20 ripor under hösten för en av av valparna. Även en av mina irländska valpar har det fällts ett stort antal ripor för under hösten, han är 10 mån idag. Båda har också gått jaktprov med prisplaceringar.

 

[Skogstrollet]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Men vad jag än säger är ni ändå av den åsikten att jag tillhör skaran oseriösa uppfödare och dom ska man helst se till att få bort från hundvärlden.

Nej, min åsikt har varit att du borde få tummen ur och meritera dina avelshundar om du vill få ett gott anseende som prestationsavlare. Om du nu går igenom anlagstestet så enkelt med dina hundar som de är nu, få det gjort.

Tänker du ändå inte göra det - acceptera att du är exteriöravlare och stå för det.

 

[Skogstrollet]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

MEN alla är inte intresserade av praktisk jakt och då anser ni att man inte skall äga en hund av jakttyp????? Varför??? Tror ni att våra hundar har ett sämre liv än de som jagar 14 dagar/ år??

Nej mina jakthundar har aldrig jagat (i min ägo) heller och är fullt nöjda med annan sysselsättning. Dock ställer i alla fall jag lite högre krav på en uppfödare som säger sig avla upp just jakthundar. Hundarna är inte meriterade och säljs som familjehundar, på vilket vis föder man då upp jakthundar..? Är det bara de så viktiga gamla linjerna som spelar roll (trots att "hunden blir vad man gör den till") så spelar väl linjerna mindre roll om de inte förvaltas?

Jag är verkligen allt för en s.k. dual purpose-hund inom alla de raser som delats upp. Dit kommer man dock inte genom att strejka ifrån de aktiviteter som inte passar en eller väljer att inte meritera sina hundar.
(Har man tid att ta en valpkull, sitta hemma i två månader med den, jaga valpköpare och ha intervjuer av dessa så kan jag inte se hur man kan säga att man inte har tid att gå anlagsprov.)

 

[syrran]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Jag bryr mig inte om hur du eller ni har era hundar... Jag bryr mig inte om ifall era hundar lever ett lyckligt liv eller inte. För det är inte det diskussionen handlar om. Vill du äga en setter av jaktlinjer men inte jaga... "fine" det är din ensak.. Men om den individen har rätt egenskaper eller inte för att gå i avel... det kan faktiskt bara bevisas genom ett officiellt prov.

Den del av diskussionen som jag hakade på var hurvida en uppfödare av en jaktras kan tala om att återställa en ras till någon form av ursprung... och samtidigt indirekt säga att jaktmeriter på avelsdjuren inte är viktigt. Sen spelar det ingen roll hur långt tillbaka i tiden linjerna går... Man måste bevisa att linjerna har de egenskaper som krävs... Det räcker det inte med att ett fåtal individer lyckas få några ripor fällda.. Majoriteten av hundarna bör visa att de har de rastypiska egenskaperna. Om det sen skall räcka med ett anlagsprov.. eller högre meriter är upp till rasföreningen.

Om man som uppfödare skall kunna hävda att man föder upp hundar som fungerar i jakt så måste man jaktmeritera både avelsdjur och avkommor...
Så länge meriterna inte finns så finns det heller inte några bevis för att linjen man avlar på har de jaktliga egenskaper den skall ha. Enstaka lyckade individer kan faktiskt vara undantag som bekräftar regeln...

Sen beträffande show vs utställningslinjer... Det är inte bara setter som brottas med den problematiken... Det problemet finns i de flesta arbetande raser... Min ras inkluderad.

Jag föder upp korthårstax. Jag säljer inte till icke jägare. Eftersom min "linje" är hårt avlad på de drivande egenskaperna. Det är ett val jag som uppfödare gör. Och jag använder mig inte av avlesdjur som inte bevisligen har rätt egenskaper. För att hitta tilltänkta avelsdjur så använder jag mig av resultaten i jaktproven.
Förutom det så stöttar och hjälper jag mina valpköpare och jag peppar dem att gå prov med sina hundar. Proven är viktiga för mig som uppfödare. Det är ju först när hundarna visas på prov som jag får ett kvitto på om min tik ger sin avkomma de egenskaper jag vill få fram. En eller två provade avkommor säger inget om hur helheten ser ut.

 

[myrholen48]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Tyvärr finns det ej anlagsprov på stående fågelhund. Det var det jag påpekade i ett tidigare inlägg. Idag finns bara jaktprov.

 

[Skogstrollet]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Tyvärr finns det ej anlagsprov på stående fågelhund. Det var det jag påpekade i ett tidigare inlägg. Idag finns bara jaktprov.

Kanske något ni kan börja jobba på att få då?

 

[myrholen48]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Det har det tjatats och diskuterats många år, men utan resultat.

 

[Skogstrollet]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Det har det tjatats och diskuterats många år, men utan resultat.

Det var tråkigt att höra. Just med tanke på att fågeljakt inte kan tränas var och hur som helst borde det finnas iaf någon typ av anlagstest så att man kan se hur hundarna man föder upp blir. Ett litet kvitto på att anlagen iaf finns så att man kan träna jakt om man vill.

 

[myrholen48]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Det är exakt vad jag också tycker. Men inom dessa jaktsetterkretsar så finns det inget tänk alls åt det hållet. Det är nog mycket därför som det är uppdelat i jakt- och utställningstyp. För visst finns det jakt i de flesta showtyperna, det är bara att man vet vilken "knapp" man ska trycka på för att få hundarna intresserade. Sen är det upp till alla uppfödare/hussar och mattar att träna efter förmåga. Alla är ju inte intresserade, men då finns det mycket annat man kan hitta på med stående fågelhundar.

 

[Gumman]

Sv: Hur står det till inom hundvärlden?

Det värsta jag tycker är att norrmännen har en egen standard på just setterraserna. Vad ger dom rätten att förändra standarden FCI har satt?

I vilket fall som helst så tränar jag mina hundar regelbundet. Alla fem. Inte just för jakten, med lydnad på alla och apportering på mina ungdomar, Sen i vilket syfte dom ska apportera är en annan sak. Anlagen för fågel finns där vilket jag kan se.

Att börja med avel så tidigt som 4 år med rasen tycker jag själv är helt ok, då jag gjort det. Jag mina mentorer från olika raser bakom mig som jag får mycket bra information ifrån. Sen gäller det även att kunna använda Internet på rätt sätt för att få fram den informationen man vill just för sin avel och prata med uppfödarkolleger. Går man den vägen så finns det ingen anledning till att tycka att 4 år med rasen är för kort tid om man vet hur en hund ska se ut.

Som myrholen48 påpekat flera gånger så är vi några små uppfödare som jobbar för att komma ifrån extremvarianterna för att hundarna ska kunna jobba utan att få problem med hälsan.

När det gäller utställningar så har jag tagit min ståndpunkt där. Det är en av alla kostsamma måsten, bedömingar med godtyckligt tyckande av domarna. Jag tycker det är fel att man måste välja utställningar efter domare om man vill komma nån vart. Sen att det är trevligt att komma ut och träffa folk och umgås med likasinnade är faktiskt kul, men det är inget som säger att det är just utställningarna som drar.

Olika prover är helt ok, men då måste man ge förutsättningar till det och inte se alla prov och tester som sanningar. Se Gnist Cujo tex som gick jaktprover i höstas och det inte fungerade alla provdagar pga ilskna älgar, älgfria marker och noskvalster. Det är en hund som man jagar med praktiskt hur bra som helst, men hade det inte varit för Gnist tjurighet så skulle inte (J) funnits där.

Jag kan även dra en annan referens när det gäller MH. Jag hade en schäfer en gång från hundskolan som testades vid 18 månader. Provresultatet var ok men med kommentaren, en mycket splittrad ung tik som förmodligen är jobbig som familjehund. Jag var med och gjorde MH-testet och såg hur det gick till.

Dessa rader var inte sanna. Tryggare hund fick man leta efter och hon var min dotters bästa kompis. HS Gittan levde mellan 1994-2004. Min dotter föddes 1995 så ni förstår vad jag menar att kommentaren från Hundskolan inte stämde överens med verkligheten.


Det ska inte ta 4-5år innan man lyckats få lite hum om hur saker och ting ska fungera. Bättre information till alla och locka med dom som inte är aktiva eller bara är osäkra på hur man ska gå till väga. Där har både rasklubbar och föreningar något att jobba på.

En sak till som jag funderar på. Det är alla fördomar mot olika raser. Vad är det som säger att tex amerikan staffordshire terrier inte är lämpad som familjehund?