Hur ska jag göra??!

S

Sand

Anonymt nick, om någon vet vem jag är så håll det för er själva tack, det är jobbigt redan som det är.

Jag har aldrig varit helt hundfri utom ca ett år när jag var 17. Jag blev sjuk för ett par år sedan, isolerade mig och flyttade ut i ett hus på landet med mina hundar. Jag tog hand om flera omplaceringar men som av olika själ stannade kvar hos mig. Jag kraschade efter ett par år ganska rejält i min sjukdom. Jag dog nästan och fick mer eller mindre akut göra mig av med flera hundar genom avlivning på kort varsel. Det var bland det absolut jobbigaste jag någonsin har gjort även om veterinären stöttade mig till 100% och tyckte jag gjorde rätt val för hundarnas skull. Jag trodde aldrig jag skulle sluta gråta...:cry:
Två hundar av mindre ras behöll jag. Men skaffade sen en ny (inte förstörd) omplacering efter ett tag i större format då jag ville ha en hund att träna med då dom andra två är äldre.
Jag jag har jobbat häcken av mig för att bli frisk, mitt liv har förändrats massor och inte alls som jag trodde eller planerade. Dessutom har mitt hundintresse svalnat och dom får vad om behöver men inte mycket mer. Jag tror mest det beror på att jag känner att det är mer än jag orkar med igentligen med tre hundar (jobbig insikt). Jag vill dra ner på antalet och helst bara ha en, jag behöver välja...men hur fan väljer man igentligen? :crazy:
Jag tänker på det här varje dag nu och får ingen ordning på det...ena stunden vill jag behålla gammeltiken, i nästa stund hanen i nästa stund den stora, sen två kanske eller fan alla tre eller ingen...:o
Jag vet igentligen inte riktigt vad jag vill med det här, jag vill inte bli dömd, jag vet att jag inte alltid har gjort dom bästa valen men jag vill få ordning på det här inte bara för min skull utan även för mina hundars skull....:crazy:

Så...den ena är en en omplaceringstik, blandras ca 2 år, följsam och underbar. En hund som älskar och fungerar med allt och alla och man kan ta med henne hem till folk och överallt utan problem. Dock kräver hon en tydlig och klar ledare för att för att vara lugn och harmonisk.

Den andra är min gammeltik av terrier ras, hon blir 8 år i år men pigg som en 2 åring. Lätt att ha och göra med även om hon oxå kräver sin ledare för att kunna gå lös osv. Lite hoppig och lyssnar inte alltid toppen men go och glad. Mycket svår och speciell vid kloklippning. Hon har dessutom gett mig 3 fina kullar under våra år tillsammans och hon är ju pensionär nu så jag vill ju att hon ska ha det bästa.....

Sen har vi en kastrerad hane , egen uppfödning från första kullen på gammeltiken. Han är 6 år i år. Han leker inte med andra hundar sen hans bror försvann. Underbar i lydnad och gör allt för att göra rätt för sig i alla lägen. Superlydig. Kan inte umgås med småbarn pga att han inte kan leka utan att ta i hårt alt bli för ivrig i sin lek. Han har kräver en mycket stadig ledare för att fungera tryggt. Han har haft det ganska tufft imellanåt och var ute på foder första halvåret men hon som hade han var inte snäll mot honom så jag fick ta hem honom. Därav hans osäkerhet som visar sig ibland.

Jag vill ha en hund för att kunna leva ett liv jag aldrig fått möjligheten att leva förr nu när jag är frisk. Jag har varit hundfri 1 dygn på 5 år och det var när jag opererades........................................ Jag vill ha igentligen bara ha en hund för det är så mycket lättare att tex fixa hundvakt, ta med osv. Jag vill kunna slappna av och bara njuta lite...det ska ju faktiskt vara roligt att ha hund har jag ju hört:angel:

Funderar på att omplacera gammeltiken, men vet inte om det känns schysst mot henne?! och vem vill ha en visserligen 2 årig hund i sinnet men 8 på pappret? Och hur ska jag kunna lita på och hitta någon som kan ta henne?
Den stora känns som ett naturligt val att behålla nästan, hon passar in i mitt liv nu och även om jag skaffar barn i framtiden osv. Jag känner mig oerhört trygg med denna hund.
Hanen är mitt allt, min underbara lilla kille som alltid gör sitt bästa, men han är svår att ha hundvakt åt eftersom han inte kan umgås med barn, man måste lixom skydda han mot sig själv där han är inte agressiv utan älskar barn men för tuff vid lek. Är inte alls säker på att han fungerar i mitt liv med tex barn och familj i framtiden om några år, men han har mitt hjärta.:love:
Jag avskyr det här men måste hitta en lösning. jag tror att jag skulle behöva lite olika sätt att se på det hela kanske....och nej jag har tyvärr ingen som jag känner som kan ta hand om en hund eller två. och jag är ärligt talat livrädd för att lämna ut hundarna till främlingar....:angel:

Kan nån därute hjälpa att reda lite?:confused:
 
Sv: Hur ska jag göra??!

Kontakta rasklubben? Finns säket någon som vill ha en vuxen hund även om den är 8 år, kanske någon som är äldre själv men vet vad det innebär att ha hund och inte orkar med en valp.

Rent generellt mina egna tankar är väl att 2-åringen verkar enklast att omplacera, men kanske även den enklaste hunden för dig och därför den du borde behålla.
Nu fick du ingen hjälp alls ;) Sorry om jag vrider till det.
 
Sv: Hur ska jag göra??!

Ett annat sätt kan ju vara att annonsera ut alla tre, kolla intresset och se hur det känns om någon kommer och tittar på en av hundarna. Kanske känner du bara nej, nej, nej eller så hittar du någon underbar människa som gör att det känns helt rätt att skiljas från just den hunden. Annonsera ut behöver ju inte betyda sälja.
 
Sv: Hur ska jag göra??!

Jag undrar ju över hanen, kan inte umgås med barn? Våran hund skulle jag aldrig låta några utomstående barn leka med, han är alldeles för stor och hård i sitt lekande, mina egna barn kan leka med honom övervakade och de har även lärt sig stopp komandon på honom så han slutar leka. Men jag är aldrig orolig för att låta honom röra sig runt barn, vi har ofta kompisar hemma till mina egna barn och de springer runt i huset och han är kan i början visa lite intresse av att springa med dem, men säger till en gång så brukar han veta att det inte är tillåtet och då bryr han sig inte när de springer förbi honom.
Så jag är inte särskilt orolig att lämna honom hos hundvakter för att det finns barn där, bara den vuxna är tydlig nog att klara av honom.

För din egen skulle så skulle jag omplacera den yngre tiken, avliva den äldre och behålla hanen.
 
Sv: Hur ska jag göra??!

För din egen skulle så skulle jag omplacera den yngre tiken, avliva den äldre och behålla hanen.

Avliva en fullt frisk åttaåring, den är ju inte ens gammal :confused:.

Som någon sa, annonsera ut dom rasrena hundarna hos rasklubben! Då brukar man få seriösa köpare. Och åtta år är ju ingen ålder alls, vet många uppfödare som omplacerar sina avelstikar vid den åldern för att dom ska få ett roligare och mera aktivt liv, vem vet hunden kanske lever ytterligare åtta år ;).
 
Sv: Hur ska jag göra??!

nu vet jag att du säkert är i en svår situation och detta är det sista du behöver men jag måste bara! och jag syftar inte på dig utan folk mer generellt! igen - detta är ingen attack mot just dig.

asså det här synsättet bland häst och hund folk att det är okej att avliva djur bara för att man inte kan ha dom längre? vad fasiken är det för fasoner?

det är ju otroligt hemskt och pinsamt att det finns folk som är så självupptagna och förvirrade så de tror att hunden mår bättre av att avlivas än att bo hos någon annan. det är klart att det finns någon annan där ute som kan ta hand om hunden lika bra som du kan och kan älska den lika mycket som du kan!

visst som en sista utväg, om du verkligen har letat under alla stenar efter den där speciella personen, då är det okej att avliva, men inte som en första utväg det är ju helt absurt!
 
Sv: Hur ska jag göra??!

En 8 åring som är tidigare omplacerad? Men visst placera om den oxå då, själv skulle jag ha väldigt svårt att släppa en så pass gamal hund till vem som helst, men var det någon jag kände och visste kunde ge hunden ett bra hem så är det inga problem.
En avlivad hund lider inte vilket en levande hund kan göra...
 
Sv: Hur ska jag göra??!

Behåll den stora, omplacera gammeltiken och omplacera eller avliva hanen (beroende på omfattningen av hans problem)

Altenativt så behåller du hanen och omplacerar den stora, för hanen är nog svårast att hitta hem till och det var väll han ditt hjärta skulle valt att behålla om jag förstod ditt inlägg
 
Senast ändrad:
Sv: Hur ska jag göra??!

Ungefär så-

TS bör bara behålla max en hund o därefter inte samla på sig mer djur o inte ta valpar på sina omplaceringar eller valpar öht.
 
Sv: Hur ska jag göra??!

Tack för alla svar ni som orkat läsa:bow: tyvärr verkar några av er fått det hela lite om bakfoten ang tiken.

Tiken på 8 år har jag haft sen hon var valp:love: dvs jag har följt henne sen hon föddes och kom hem till mig när hon var 8 veckor gammal. Hon är ingen omplaceringshund.

Rasklubben hade jag inte tänkt på, ska kontakta dom på måndag....

Hanens grej med barn är att om ett barn leker så vill han gärna leka med och om barnet står och ska kasta något tex en boll, mjukisdjur ja vad som nästan så väntar han inte utan hoppar upp för att ta den barnet har, han har vid två tillfällen rivit till barn som då lyft grejen mot ansiktet/över huvudet för att han inte ska ta det i ansiktet. Han blir lixom ettrig terrier mitt i lek....han är inte ute efter barnet utan leksaken men till varje pris. Kan kanske gå att träna bort men han är ruskigt impulsiv när det kommer till detta och jag vill ju inte riskera ett barn för allt i världen.....

Ang avlivningen av omplaceringarna så handlade det om hundar som hade varit avlivade om jag inte tagit dom och som någon sa så lider inte döda hundar och som veterinären sa om att en del anser att hundar ska räddas till varje pris och omplaceras så är det mer synd om dom hundar som omplaceras och som fortfarande efter tex 6 år har stora problem som styr hundens liv som en kämpandes matte/husse aldrig får ordning på utan styr allas liv tex som extrem rädsla, dåliga psyken som gör att dom inte kan fungera normalt som styr hela hundarnas vardag. Vi pratar om riktigt extrema fall här....Nog sagt om det. Har man inte mött dom hundarna kan man heller inte döma handlingen. Och jag avlivar inte ett djur hur som helst....Det är en lång och jobbig process att komma dit....:crazy:
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej Min Corgi gick bort för ca 3år sedan och saknar en hund i mitt liv Bor på landet med barn 5,9,11 varannan vecka och några katter som...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
3 546
Senast: Maniac123
·
Hundavel & Ras Jag har alltid älskat hundar och är uppvuxen med labradorer i kärnfamiljen. Har från det jag var barn gått ut med hundar, genomgående...
2 3
Svar
50
· Visningar
4 304
Senast: Cissi_ma
·
Övr. Hund Jag har idag fått ett mail från värden att de fått in klagomål på mina hundar, att de skäller när de är hemma själva. Jag vet inte vad...
4 5 6
Svar
107
· Visningar
6 727
Senast: Milosari
·
Hundträning Hunden min gnäller KONSTANT så fort vi inte är hemma. Hemma säger den nästan aldrig någonting. Men så fort vi åker i bilen, eller åker...
Svar
8
· Visningar
1 155
Senast: Nota
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp