Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Alla hästar är ju individer.
Och vilken slags tillrättavisning man bör använda beror på individen och graden av olydnad.
Nej det tror jag inte. Unghästar naffsar och busar även med vuxna individer. Däremot så var det kanske troligtvis så att din häst hae lite brist på lek och sån stimulans som en åring behöver. Att beteendet minskar när han får en lekkompis tycker jag tyder ganska mkt på det. Det är oerhört viktigt att man tar hänsyn till alla omständigheter kring ett djur när man bedömmer ett beteende. Om du blivit aggressiv eller hotfull mot din häst istället för att lyssna på hans signaler och ge honom det han behövde, så hade hästen inte mått bra. Den hade fortfarande haft brist på stimulans och dessutom hade den inte känt sig trygg med dig längre. Det hade troligtvis skapat en unghingst om blir både oberäknerlig och farlig.Han har blivit lugnare med naffsandet nu. Så troligtvis var han understimulerad, vilket jag misstänkte var en del av det i alla fall. Vi har släppt ihop honom med ett jämnårigt hingstföl och en äldre valack. Sen dess har han blivit lugnare på alla sätt. Det är jättesvårt att veta hur han ser på mig, eller hur nån häst ser på en överhuvudtaget. Men kan det vara så att han ser mig som en jämnårig eftersom han i stort sett slutat nu när han fått en jämnårig kamrat...? Klurigt... Tack för svaret!
Det kan finnas yttrefaktorer som sätter press på hästen.
Lullar jag en vanlig dag till hagen med en häst på släp bakom mig, KAN det komma säg en traktor, plastpåse elelr vad som helst som gör att hästen hellre manglar över mig än får detta monster i rumpan.
Har läst igenom det flesta inlägg och hoppas kanske kunna bidra lite till ämnet.
För det första så tillrättavisar jag min häst, bestraffar inte. Hästar vet inte vad vi har för krav på dem och jag brukar alltid försöka visa hästen i största mån vad jag vill att den ska göra.
För 4 år sedan köpte jag ett 2,5 år arabiskt fullblod. Det finns som med många andra raser, mycket fördomar om att de skulle vara nervösa, hysteriska mm. Hon var mycket hanterad när jag köpte henne, men det är en process att etablera ett förhållande med en häst. Detta kräver ett stort tålamod och att man vill lägga ner den tid som krävs.
Jag brukar alltid när jag hantera en ny häst, försöka läsa av signalerna den ger mig. Hur vill den bli hanterad? Det handlar om ett givande och tagande. Jag sätter upp mindre krav i början, typ jag bestämmer när vi går och när vi stannar och sen ökar man kraven efterhand. Att visa respekt är oerhört viktigt, det handlar inte om att vi som människor ska vara enväldig härskare över våra hästar. Utan att få ett samarbet som bygger på att jag respekterar dig genom att inte trampa in på deras personliga sfär och igengäld gör de vad jag ber dem om.
Att ha bestämda kommandon är en stor hjälp i all hantering och inlärningsprocessen hjälper till att skapa ett förtroende. Jag använder ofta körkommandon på hästar jag hanterar mycket.
Kom- skritt
Kom ssss- trav
sss- öka
ptroo- halt (interssant att veta är att jag rrr mycket när jag pratar vilket resulterar i att jag säger ptroo på ett annorlunda sätt än andra och min häst då stannar/reagerar lite långsammare för andra)
waoooo- lugn alt. sakta ner
Sen vid tillrättavisning så försöker jag använda hästarnas eget kroppsspråk, tex stampa i marken eller en simulerad bitning i halsen, som stoet skulle gjort för att tillrättavisa sitt föl och rösten. Att man är konsekvent är viktigt och att man är lugn i alla lägen. De flesta hästar är väldigt känsliga när det gäller människors reaktioner. Tror man att en häst ska bli rädd, blir den ofta det då man för över en orolig energi. Sen kan en häst bli rädd fast man är lugn, men om man behåller lugnet och har byggt upp ett samspel med häst där man själv är ledare så slappnar den snart av.
Mina tips är var lugn, konsekvent och tänk efter innan vad det är du vill ha utifrån ditt samspel med hästen och var säker på att du vet precis vad du anser vara ett beteende som inte du accepterar och beröm när hästen gör rätt.
Jag rekommenderar att när man leder hästen att man har den vid sidan om i början, det är säkrast för ryttaren och det är en relativt neutral position för hästen. Sen ska man som ledare kunna vara i vilken position som helst, bakom, framför och vid sidan. Det kan tränas när man har etablerat en nära kontakt med hästen och under säkra förhållanden, där man i största mån kan undvika att någon blir skadad.
Sen måste jag verkligen framhäva att ALDRIG ALDRIG använda spöet vid tillrättavisning, bestraffning eller vad man väljer att kalla det. Spöet är ett framåtdrivande hjälpmedel som används vid ridning, körning/tömkörning, longering m.m. Det är inte till för att slå hästen och en häst får inte förknippa spöet med något negativt.
Väluppfostrade hästar är nått man ofta diskuterar, och hur är en väluppfostrad häst egentligen?
Som älgen påpekar så är en häst ett flyktdjur. Dock betyder inte det att den flyr i alla lägen. Är man själv flockledare så behöver det inte vara så att hästen flyr och då springer den heller inte på sin ledare om den blir rädd.
En ytterst kort sammanfattning om ett sätt man kan hantera hästar på. Det har fungerat för mig med många hästar, framförallt min egen som går att hanteras och ridas av vemsomhelst.
Min häst har också en rolig förmåga att förstå när det är honom jag tillrättavisar och när det är någon annan häst. Till exempel har vi en lite väl yster unghäst i stallet som idag envisades med att försöka gå mellan mig och min häst, helst på mig och helst bitandes på min häst, när jag skulle ta in. Efter ett par tillsägelser utan resultat röt jag till ordentligt och markerade (gick mot unghästen och stampade i marken), varpå unghästen verkligen reagerade och brallade iväg järnet tillsammans med resten av flocken Utom min häst som stod blick stilla och såg väldigt nöjd ut... Hur kan det vara såhär?
Nej det tror jag inte. Unghästar naffsar och busar även med vuxna individer.
Vi kan ju göra en jämförelse. Ett barn som lever rikt och får det mesta. Som går i en bra skola, får mat, saker och har en "hög" standard. Om dett barn inte får kärlek, inte blir hörd av sina föräldrar/omgivningen, inte får uppmuntran eller behandlas orättvist så mår detta barn inte bra oavsätt hur välställd det har det enligt utsidans mått.
En djusskyddsinspektör måste ha någon att härleda till. Synliga bevis på att ett djur far illa. Där brister vårt djurskydd tex genom att vi inte har ngn lag som säger att hästar skall gå i flock med möjlighet att röra sig i alla gångarter hela dygnet. En häst som mår tydligt dåligt av boxvistelse plågas fortfarande inte efter som att det inte finns några regler som säger det. Och djurskyddet kan inget göra.
Detsamma gäller även missförstådda hästar, eller hästar som far illa TROTS att de enligt våra normer (skapade av människor för ett hästsverige där djuren är en del av en sport). De kan "ha det för bra" men ändå plågas.
Det är fruktasvärt och otroligt konstigt att vi inte gör någonting åt detta, men samtidigt är det också kanske svårt att veta riktigt hur man ska gå tillväga.
Vad som är djurplågeri och inte kan egentligen bara djuren själva avgöra. Det handlar om hur djuret mår av miljön/hanteringen. Lär er läsa djuren och försök att tänka logiskt.
Vill tillägga att jag anmälde till djurskyddet en häst som gick i hage utan daglig tillsyn. Hans båda framknän hade hastigt svullnat upp rejält som två bollar och den var klart halt. Inga tecken på yttre åverkan/skador. Ägarna gjorde inget åt detta. Det var sommar och den gick i beteshage. Detta ansågs inte allvarligt nog och två veckor senare var hästen utan räddning och avlivades i sin hage. Det är idioti att tro att någon myndighet, läkare, förening eller liknande alltid har rätt. Alla är styrda av regler och normer och allas bedömningsförmåga och kunskaper är begränsade.