Hur ofta hörs ni av med partner?

[stjarnhimmel]

Vi har massa saker att prata om, är absolut inga problem och som sagt så ses vi inte alla kvällar och långtifrån alla helger.

@sjoberga Jag är tågvärd. När jag klar med mina sysslor + lite till och har långt till nästa uppehåll så ringer jag gärna min man eller läser i min bok vilket jag vet retar en del det med. Men vad ska jag göra? Man kan inte städa en servering hur många gånger som helst och inte heler tvinga folk att handla. Att spatsera fram och tillbaka i tåget som en osalig ande gör folk bra mer nervösa och irriterade än om jag sitter på min plats och läser eller pratar i mobilen.
Vi har alla raster fullbetalda dessutom.

Aha ok.. Då förstår jag bättre. Jag har aldrig haft ett sånt jobb där jag hade fått in privata telefonsamtal. men det är ju olika.

 

[Och_Aye]

Jag & min käre man bor ihop, men hörs av på sms kanske 4-10 gånger om dagen ändå. Det är rätt sällan vi ringer varandra; han ringer ofta när han är på väg hem från jobbet för att fråga om han ska handla något osv.

Sms är käckt med tanke på våra jobb, det stör inte & man kan svara när man kan. Och vad man pratar om? Tjaaaa. Allt om livet som är mer eller mindre meningslöst antar jag.

Det kan vara ett kort "jag älskar dig", det kan vara något lite rart sådär typ att vi är glada att vi har varandra. Det kan vara en skojig ordvits vi kommit på (vi älskar ordvitsar). Idag t ex har vi smsat om att hans hjärna blivit bränd av solen, att jag drömt att min ena arm låg lös bredvid mig i sängen, om ett hus som såg fint ut, om vad vi skulle käka till middag och om hur mysigt det ska bli till helgen när jag äntligen är ledig....

Vi har inga svårigheter alls att hitta skojiga saker vi känner oss mycket manade att berätta med hjälp av sms.

 

[Stalone]

Jag & min käre man bor ihop, men hörs av på sms kanske 4-10 gånger om dagen ändå. Det är rätt sällan vi ringer varandra; han ringer ofta när han är på väg hem från jobbet för att fråga om han ska handla något osv.

Sms är käckt med tanke på våra jobb, det stör inte & man kan svara när man kan. Och vad man pratar om? Tjaaaa. Allt om livet som är mer eller mindre meningslöst antar jag.

Det kan vara ett kort "jag älskar dig", det kan vara något lite rart sådär typ att vi är glada att vi har varandra. Det kan vara en skojig ordvits vi kommit på (vi älskar ordvitsar). Idag t ex har vi smsat om att hans hjärna blivit bränd av solen, att jag drömt att min ena arm låg lös bredvid mig i sängen, om ett hus som såg fint ut, om vad vi skulle käka till middag och om hur mysigt det ska bli till helgen när jag äntligen är ledig....

Vi har inga svårigheter alls att hitta skojiga saker vi känner oss mycket manade att berätta med hjälp av sms.

Ha! Det där lät precis som mitt svar ju

 

[Och_Aye]

Ha! Det där lät precis som mitt svar ju

Haha, du det gjorde det!

 

[Gimlan]

Jag och min partner bor isär och i olika städer, dock bara 30min isär, men jag jobbar i en tredje stad så vi ses nästan varje helg +kanske nån mer dag. Vi messar (via messenger) många gånger om dagen. Ibland inget alls, men det är ovanligt. Rings några gånger i veckan.

Vi båda sitter framför en dator när vi jobbar och är telefonnördar så det är en kommunikationsväg som är snabb för oss.

Vi har båda intentionen att svara snabbt, och gör oftast så. Sen kan det ju dröja om man typ har mycket på jobbet, tränar eller är i stallet, annars är vi båda snabba med svar.

 

[Petruska]

Nyfiken: Vad är dötid på jobbet? När man absolut på inga villkor kan göra något alls som gynnar arbetsgivaren som betalar för arbetstiden, eller menar du mikropauser som man ska ha, eller är det något väldigt speciellt som uppstår i just ditt yrke?

Eller något som bara nästan aldrig uppstår i mitt yrke, men i många andra?

Det finns en del forskning som handlar om det där. Förvånansvärt många är förvånansvärt undersysselsatta på sina jobb. "Tom arbetstid" eller "tom tid" är uttryck som använts på svenska för att beskriva fenomenet. Vanligt både i privat och offentlig sektor.

Själv har jag haft ganska mycket sådan tid på olika jobb fram till dess att jag äntligen nådde den nivå att jag fick arbeta med uppgifter jag själv definierar. Först då gör jag mer än vad jag måste, och då fylls ju tiden.

I övrigt håller jag med dig: Jag skulle bli skitirriterad om partner hörde av sig om ditt och datt under dagen. Det skulle splittra mig. Jag tar förvisso pauser, som nu, men det är när det passar mig.

 

[Mirre]

Ja, som rubriken säger, hur ofta hörs ni av med eran partner/sambo?
Om man bor ihop så visst, varje dag.
Men om ni inte bor ihop? Eller någon är bortrest?

Sambon är brukar höra av sig om jag är borta, men är det tvärtom och han är borta och jag hör av mig är han urkass på att svara och det gör mig ledsen/arg. Speciellt eftersom jag vet att han kollar sin mobil JÄMT och chansen att han missat sms eller missar när jag ringer är = NOLL. Han bara struntar i att svara och drar nån svävande ursäkt.

Tex igår, sambon är iväg på jobb och sover borta, jag skickar en fråga (kanske inte jätteviktig men man kan ju svara?) på på em/kvällen. Morgonen efter, fortfarande inget svar och jag VET att han läst. skickar samma fråga igen och får flumsvar. Ringer och han svarar inte. Efter en timme får jag sms: Är upptagen. Jag svarar: men ring när du har tid? får svaret :Ja. Flera timmar senare har han fortfarande inte ringt (han och jobbarkompis är och kollar på någon mässa, ja han har tid att svara eller ringa någon och han går antagligen runt och surfar och knappar på sin teleon som han gör jämt)

Har jag rätt att vara sur? Jag tycker man svarar

Min kille är lite likadan.
Vi använder viber och det står ju alltid när man har läst meddelanden där.
Så jag vet att han har läst men han skiter i och svara. Ringer jag så svarar han oftast dock, men visst kan det vara rätt irriterande ibland.

Vi bor inte ihop heller, kan gå flera dgr innan han hör av sig ibland.
Jobbar han så svarar han dock inte, men då får han helt enkelt inte hålla på med mob.

 

[mandalaki]

Ja, som rubriken säger, hur ofta hörs ni av med eran partner/sambo?
Om man bor ihop så visst, varje dag.
Men om ni inte bor ihop? Eller någon är bortrest?

Sambon är brukar höra av sig om jag är borta, men är det tvärtom och han är borta och jag hör av mig är han urkass på att svara och det gör mig ledsen/arg. Speciellt eftersom jag vet att han kollar sin mobil JÄMT och chansen att han missat sms eller missar när jag ringer är = NOLL. Han bara struntar i att svara och drar nån svävande ursäkt.

Tex igår, sambon är iväg på jobb och sover borta, jag skickar en fråga (kanske inte jätteviktig men man kan ju svara?) på på em/kvällen. Morgonen efter, fortfarande inget svar och jag VET att han läst. skickar samma fråga igen och får flumsvar. Ringer och han svarar inte. Efter en timme får jag sms: Är upptagen. Jag svarar: men ring när du har tid? får svaret :Ja. Flera timmar senare har han fortfarande inte ringt (han och jobbarkompis är och kollar på någon mässa, ja han har tid att svara eller ringa någon och han går antagligen runt och surfar och knappar på sin teleon som han gör jämt)

Har jag rätt att vara sur? Jag tycker man svarar

Jag tycker att det är du som är dålig på att höra av dig - i dina trådar

Du startar en tråd om ett relationsproblem, sedan dyker du aldrig upp i den igen - förrän du startar en ny tråd med ett enda inlägg med ännu en "nybörjarfråga" i sambobranschen. Jag gissar att ni är väldigt unga.

Är du inte intresserad av vad folk svarar?

 

[em-pirre]

@Petruska jag är också förvånad över all "tom" tid folk verkar ha. Jag är glad om jag hinner kissa.

Har man "tom" tid finns det garanterat nåt annat som ens chef ville att man gjorde istället för att prata i telefon.

 

[Och_Aye]

@Petruska jag är också förvånad över all "tom" tid folk verkar ha. Jag är glad om jag hinner kissa.

Har man "tom" tid finns det garanterat nåt annat som ens chef ville att man gjorde istället för att prata i telefon.

Det beror väl på vad man jobbar med? Jag kan t ex inte stå med min telefon när jag har kurser, då är det ju fullt fokus som gäller. Däremot, på natten när jag jobbar, när de insatser är gjorda som ska göras och inga larm kommer, grejer är dokumenterade etc finns det ju inte mycket jag kan göra oavsett hur mycket en chef skulle velat det. Jag kan ju knappast gå & väcka mina tanter och gubbar bara för att ha något att göra, det hade ju varit elakt.

 

[mandalaki]

Det beror väl på vad man jobbar med? Jag kan t ex inte stå med min telefon när jag har kurser, då är det ju fullt fokus som gäller. Däremot, på natten när jag jobbar, när de insatser är gjorda som ska göras och inga larm kommer, grejer är dokumenterade etc finns det ju inte mycket jag kan göra oavsett hur mycket en chef skulle velat det. Jag kan ju knappast gå & väcka mina tanter och gubbar bara för att ha något att göra, det hade ju varit elakt.

Ett annat sätt att få dötid är ju också att ens arbete är beroende av andras arbete, och det drar ut på tiden.

Frågan är intressant, helt klart!

 

[Gimlan]

@Petruska jag är också förvånad över all "tom" tid folk verkar ha. Jag är glad om jag hinner kissa.

Har man "tom" tid finns det garanterat nåt annat som ens chef ville att man gjorde istället för att prata i telefon.

Fast en del jobb består ju i att övervaka I mitt jobb behövs dessutom visst utrymme eftersom det till och från bränner till men man måste samtidigt hinna med det vardagliga.

 

[Och_Aye]

Ett annat sätt att få dötid är ju också att ens arbete är beroende av andras arbete, och det drar ut på tiden.

Frågan är intressant, helt klart!

Absolut, det är säkert vanligt att man delvis är beroende av andra för att det ska fungera. Jag t ex kan inte åka iväg ensam mitt i natten så jag måste vänta på min kollega tills denne är klar på toa t ex. Då kan man skicka sms om man vill!

 

[mandalaki]

Jag tror inte att man funkar om varje stund är helt späckad med jobb. Åtminstone inte om man har ett jobb som kräver att ens intellekt jobbar mer än kroppen. Jag tror att man måste ha tankepauser i det.

 

[skiesabove]

Nyfiken: Vad är dötid på jobbet? När man absolut på inga villkor kan göra något alls som gynnar arbetsgivaren som betalar för arbetstiden, eller menar du mikropauser som man ska ha, eller är det något väldigt speciellt som uppstår i just ditt yrke?

Eller något som bara nästan aldrig uppstår i mitt yrke, men i många andra?

Mitt jobb går ut på att besvara samtal. Men om det inte ringer har jag inget att göra. Sån tid = dötid.

 

[Sassy]

Jag tror inte att man funkar om varje stund är helt späckad med jobb. Åtminstone inte om man har ett jobb som kräver att ens intellekt jobbar mer än kroppen. Jag tror att man måste ha tankepauser i det.

Jag behöver definitivt pauser. Ofta. Men det måste vara på eget initiativ så inget stör när jag faktiskt hittar flow och orden/siffrorna bara rinner. Pojkvännen (vad sjutton kallar man en vuxen partner som man varken är gift med eller bor ihop med??) hittar bara flow om han får vara helt ostörd, så det kan räcka med att telefonen plingar eller liknande för att han aldrig ska komma till det läget.

(Bäst att tillägga att jag jobbar deltid, så ingen tror att jag tar av min arbetstid eftersom jag redan påstått dötid knappt existerar här .)

 

[em-pirre]

Jag jobbar också natt, och har gjort det i flera år. På nätterna är det ytterst få som vill ringa och messa, och sen finns det massvis att göra ändå. Jag översätter, gör arbetslistor, gör iordning scheman, städar, planerar o.s.v.

@mandalaki det är sant, men jag tänkte inte längre än näsan räcker.

 

[mandalaki]

Jag översätter, kollar Buke, gör arbetslistor, kollar Buke, gör iordning scheman, kollar Buke, kollar Buke, städar, planerar o.s.v.

Hyfsade till ditt citat lite

 

[em-pirre]

Ahaha! Okej. Erkänner.

Sanningen är att jag inte ringer min man eftersom jag inte hinner. Jag Bukar.

 

[em-pirre]

Men jag BORDE planera och göra scheman.