Hur nedärvs intelligens?

[Badger]

Tror inte det går att säga något helt säkert om hur intelligens nedärvs. Ganska vanligt att ett syskon (äldsta?) gör det betydligt bättre i skolan än ett annat. Så är fallet för nästa alla syskonpar jag känner.

Och hur mäts "intelligens"? Genom rena iq test eller genom höga betyg i alla ämnen i skolan? Jag har träffat på personer som stolt visat upp papper på sitt medlemskap i mensa, men som i båda tal och skrift verkade (milt sagt) mindre begåvade och helt saknade almänbildning.

Båda mina föräldrar gjorde det bra i skolan, pappa var bäst. Jag hade toppbetyg i alla ämnen (förutom några enstaka som jag inte gillade och inte gjorde någon insats öht, där fick jag B) hela vägen genom grundskolan och gymnasiet. På universitetet har jag också mestadels A i alla moment. Men, jag är inte alls säker på att jag skulle scora jättehögt på ett standard iq test med div figurer och tal eftersom jag finner sånt totalt ointressant och intetsägande.

Det finns nog väldigt många sätt att definiera och mäta "intelligens".

Mmm jag läste ju precis Svante Pääbo om gener och även om man kartlagt hel DNA för människor så verkar man knappt ha den blekaste aning om vad de flesta faktiskt påverkar. Dessutom verkar det som att de blandas ganska rejält mellan föräldrarna och bara mitokondrieDNA (om jag uppfattade rätt) kommer direkt från mamman.

Det enda sättet man kan ha fått reda på att man ärver intelligens från mamman är i så fall genom jämförande studier av föräldrars intelligens och barnens intelligens, som vuxna? och om det gjordes för några år sedan, säg tio tjugo år sedan, på vuxna personer, i USA, så kan mammans påverkan i så fall lika gärna vara uppfostran eftersom papporna kanske inte påverka (r/de) så mycket förutom med just generna... så mamman har i så fall nature And nurture att bidra med medan pappan bara har nature (och någon timma om dagen där han uppfostrar med näsan i tidningen (om vi tänker 60-tal eller till och med 70-tal )). Om det gjordes på barn är påverkan av uppfostran rimligen ännu högre.

(När det gäller oss så skulle i så fall jag varit jättebra på matte och min man usel, men så är det inte )

Jag tror att när det gäller intelligens så gissas det mycket och vet(s) väldigt lite just nu.

 

[Hyacinth]

Inte alls, skulle jag säga i många fall. Både i positiv och negativ betydelse.

 

[TeamLundVer]

Jag läste någonstans att man ärver sin intelligens från sin mamma. Kommer inte ihåg om det var studier på möss eller människor.

Är kanske för 20-25 år sedan jag läste det så det är inte direkt dagsfärska studier

Då är jag ett levande bevis på motsatsen.

Min (ack så älskade) moder ligger klart under snittet till skillnad fån min pappa som ligger klar över. Själv tillhör jag de 3 smartaste promillena så det bör komma från min pappa.

EQ är dock inte riktigt min grej (hjälper inte direkt att man är ansiktsblind också)

 

[Con]

Den intelligens som de flesta i tråden talar om, dvs. intelligens i rätt allmän bemärkelse, tror jag inte har så mycket med genetiskt arv att göra, den är nog snarare socialt betingad och beror på i vilken familj och under vilka omständigheter man växer upp, vilka sammanhang man rör sig i osv. Dessutom tänker jag att den typen av intelligens kan utvecklas under åtminstone större delen av ens liv.

Jag tycker överhuvudtaget att det känns lite obehagligt att tala om intelligens som genetiskt arv, i värsta fall kan det användas som ett sätt att rättfärdiga exempelvis klassskillnader. Vill man ändå diskutera intelligens bör man nog se till att vara ganska specifik.

 

[Con]

dubbelpost

 

[Freddie]

Om det är intelligens i "klassisk" bemärkelse vi talar om, alltså IQ, så är den i relativt hög utsträckning ärftlig. Det betyder inte att den är statisk eller att det är givet att intelligenta föräldrar får intelligenta barn, men det är betydligt troligare än att två genomsnittligt begåvade föräldrar får det. Uppväxtmiljön har visat sig ha liten betydelse för barn med högre intelligens (vad gäller IQ alltså), medan den kan ha större betydelse för barn med lägre intelligens.

 

[HotrodKitten]

Och hur mäts "intelligens"? Genom rena iq test eller genom höga betyg i alla ämnen i skolan? Jag har träffat på personer som stolt visat upp papper på sitt medlemskap i mensa, men som i båda tal och skrift verkade (milt sagt) mindre begåvade och helt saknade almänbildning.

Om vi nu säger att vi pratar hög intelligens som i IQ, är det inte samma sak som bra betyg i skolan. En elev kan ha A i alla ämnen och vara en högpresterande normalbegåvad elev. En annan elev kan ha mycket sämre betyg men kan ha ett IQ över normalsnittet. Är inte helt ovanligt att superintelligenta elever i skolan underpresterar då de helt enkelt inte anser skolan vara någon utmaning. Jag läser till lärare och i senaste mattekursen nu pratade vi mycket om elever som är särbegåvade i matematik. Fick då se ett inspelat föredrag av en kille som idag är medlem i Mensa men som ung inte passade in i skolan och till och med blev inskriven på särskolan då han var stökig, inte gjorde det man skulle och stämplades som dum. Det är heller inte ovanligt att elever med hög IQ har svårt att "umgås" med jämnåriga, då de tänker på ett annat sätt, har annan humor osv.
Jag hade rätt så bra betyg i gymnasiet, nästan bara mvg. Men jag var en högpresterande normalbegåvad elev.
Och jag har också en bekant som är medlem i Mensa, men som jag flera gånger undrat hur i helsike han är funtad.

 

[Freddie]

Om vi nu säger att vi pratar hög intelligens som i IQ, är det inte samma sak som bra betyg i skolan. En elev kan ha A i alla ämnen och vara en högpresterande normalbegåvad elev. En annan elev kan ha mycket sämre betyg men kan ha ett IQ över normalsnittet. Är inte helt ovanligt att superintelligenta elever i skolan underpresterar då de helt enkelt inte anser skolan vara någon utmaning. Jag läser till lärare och i senaste mattekursen nu pratade vi mycket om elever som är särbegåvade i matematik. Fick då se ett inspelat föredrag av en kille som idag är medlem i Mensa men som ung inte passade in i skolan och till och med blev inskriven på särskolan då han var stökig, inte gjorde det man skulle och stämplades som dum. Det är heller inte ovanligt att elever med hög IQ har svårt att "umgås" med jämnåriga, då de tänker på ett annat sätt, har annan humor osv.
Jag hade rätt så bra betyg i gymnasiet, nästan bara mvg. Men jag var en högpresterande normalbegåvad elev.
Och jag har också en bekant som är medlem i Mensa, men som jag flera gånger undrat hur i helsike han är funtad.

Vad glad jag blir över att läsa att du som lärarstudent får utbildning om särbegåvade barn! Jag har själv ett särbegåvat barn, en nioårig pojke som förmodligen har ett IQ över 140 och resonerar logiskt bättre än de allra flesta vuxna människor jag träffat (och som klarade ett C på nationella provet i matematik för niondeklassare), men kan socialt framstå ömsom som en treåring, ömsom som ett betydligt äldre barn. Jag märker hur dålig kunskapen är om dessa barn generellt i skolan, så det är verkligen lovande att det tas upp på din utbildning tycker jag.

 

[HotrodKitten]

@Freddie Vi hade faktiskt en hel del om just särbegåvade barn, vilket jag tyckte var jättebra! Pratar man med lärare som utbildade sig för fem år sedan har de nästan ingen aning om vad jag pratar om, men jag tror det har hänt mycket bara på den korta tiden. En annan medvetenhet, sas (eller så är det bara i just Karlstad de valt att lägga in det, jag vet inte riktigt). Jag tyckte det var fruktansvärt intressant, och är väldigt glad att vi fick läsa och diskutera om detta då jag tror det är väldigt vanligt att man inte upptäcker just de eleverna!
Och intressant att läsa din om sin son! Jag hoppas han trivs i skolan, att hans lärare vet hur de ska ge honom utmaningar och motivera honom

 

[nightcrawler]

Om vi nu säger att vi pratar hög intelligens som i IQ, är det inte samma sak som bra betyg i skolan. En elev kan ha A i alla ämnen och vara en högpresterande normalbegåvad elev. En annan elev kan ha mycket sämre betyg men kan ha ett IQ över normalsnittet. Är inte helt ovanligt att superintelligenta elever i skolan underpresterar då de helt enkelt inte anser skolan vara någon utmaning. Jag läser till lärare och i senaste mattekursen nu pratade vi mycket om elever som är särbegåvade i matematik. Fick då se ett inspelat föredrag av en kille som idag är medlem i Mensa men som ung inte passade in i skolan och till och med blev inskriven på särskolan då han var stökig, inte gjorde det man skulle och stämplades som dum. Det är heller inte ovanligt att elever med hög IQ har svårt att "umgås" med jämnåriga, då de tänker på ett annat sätt, har annan humor osv.
Jag hade rätt så bra betyg i gymnasiet, nästan bara mvg. Men jag var en högpresterande normalbegåvad elev.
Och jag har också en bekant som är medlem i Mensa, men som jag flera gånger undrat hur i helsike han är funtad.

det märks ganska ofta på barn med adhd. många är intelligentare än genomsnittet men klarar inte att prestera i skolan för dom orkar/kan inte hålla fokus med mera. folk tror ofta att man är dum i huvet, efterbliven när man säger att man har adhd. fast ofta är det precis tvärt om. och vet man inte om att man har en diagnos så är det lätt att tro att man är dum i huvet eftersom man inte fattar nått och kan ta tills sig. jag var helt övertygad om att det var min intelligens det var fel på tills jag fick min diagnos för 3 år sedan. jag ansågs till och med vara intelligentare än genomsnittet.

 

[MiniLi]

Jag tror inte att det är kartlagt hur IQ nedärvs.. Däremot att våra kognitiva förmågor till stor del är genetiskt betingade är man nog mer säker på, men man vet ju också att miljö kan påverka ganska mycket åt båda håll. Man får heller inte glömma det socioekonomiska inslaget, där hög utbildningsnivå hos föräldrar troligen kan påverka ganska mycket utifrån "kultur" inom familjen kring lärande.

 

[MiniLi]

Jag har träffat på personer som stolt visat upp papper på sitt medlemskap i mensa, men som i båda tal och skrift verkade (milt sagt) mindre begåvade och helt saknade almänbildning.

Mensas "inträdesprov" handlar ju i princip bara om percepetuella och logiska förmågor. Det är visserligen de delar som anses korrelera bäst med IQ, men ändock ett väldigt smalt sätt att mäta.
IQ har vu ju ganska väl etablerade metoder för att mäta, dvs med intelligenstester som endast psykologer får utföra.