Hur mycket kostar en valp av er ras idag?

[Lhas]

BCs tutas ofta som en frisk ras men håller inte riktigt med helt, lång historia av matadorer och en hel del skitavel tyvärr, växte upp med rasen

Dom som används i sport verkar allt annat än friska man hör ständigt om diverse problem av Bc- ägare.
Kostsamma problem med mycket operationer och rehab och sjuka för livet åkommor.

 

[Puffindog]

Dom som används i sport verkar allt annat än friska man hör ständigt om diverse problem av Bc- ägare.
Kostsamma problem med mycket operationer och rehab och sjuka för livet åkommor.

Jag skulle nog säga att stora majoriteten av BCs jag har träffat, oftast sport-typ, är full med rädslor. En gång tappade jag en kartong och hunden flög iväg och hukade sig skakandes bakom en stol.

 

[Stergo]

De småhundsuppfödare som arbetar för förbättringar kämpar i motvind - bland annat därför att attityden fortfarande ofta är "bara" sällskapshund. Och på brukshundsklubbarna gör man faktiskt fortfarande inte särskilt ofta vågen när folk kommer med dvärghundar eller hundar ur rasgrupp 9. Sällskapshundarna ligger tio-tjugo år bakom sporthundarna i dokumentation. I och med att 8 av 10 hundsporter är helt tröstlösa med hundar mindre än 30 cm i mankhöjd, så saknas ofta annan utvärdering än vänstervarv. Många uppfödare gör ett fantastiskt jobb. Ett jobb som det inte är helt orimligt att de faktiskt också ska kunna ta betalt för (eller åtminstone inte få betala allt för mycket för att få göra ).

OT men jag blir nyfiken! Hur räknar du hundsportens grenar och varför spelar storleken roll i så många av dem? I agility är det ju storleksindelat och hur spelar storleken roll i rallylydnad, nosework, lydnad, specialsök och viltspår?

 

[Migo]

BCs tutas ofta som en frisk ras men håller inte riktigt med helt, lång historia av matadorer och en hel del skitavel tyvärr, växte upp med rasen

Sverige klappar sig själv på huvudet med "arbetsprov" (lekstuga) och hälsotester, men vi är extrema på både avelsmatadorer, oärliga uppfödare som mörkar problem och riktigt kassa "arbetshundar" som får flera kullar.

 

[Migo]

Jag skulle nog säga att stora majoriteten av BCs jag har träffat, oftast sport-typ, är full med rädslor. En gång tappade jag en kartong och hunden flög iväg och hukade sig skakandes bakom en stol.

Ja, inom sportaveln finns riktiga skräckexempel på kennlar som klämmer ur sig hundratals valpar med massor av rädslor. Hundar som får panik av brödrosten, inte kan vara ute när det regnar för de är maniska på att valla vattendroppar, kissar på sig av att man tittar på dem, sliter stycken ur får men ändå avlas på och kallads "jättebra vallhund".

 

[BornAgain]

OT men jag blir nyfiken! Hur räknar du hundsportens grenar och varför spelar storleken roll i så många av dem? I agility är det ju storleksindelat och hur spelar storleken roll i rallylydnad, nosework, lydnad, specialsök och viltspår?

Nosework - inte en av de tröstlösa sporterna -men gömmorna blir snabbt rejält höga och oåtkomliga för småhundar. De får i klass 2 och 3 sitta på 120 och 140 cm höjd och 50 cm in i tex ett skåp. Det är också en tävlingsform på tid - det tar längre tid att söka av ett område på korta ben. Det finns en massa snack om att det inte alls är så - men då är det bara att kolla på vilka hundar som kommer till start i de olika klasserna.

I uppletandet i brukset får apporterna väga 300 g. Lättaste tunga apporten är 1,5 kg. Stegen ser likadan ut oavsett vem som tar sig över. Avstånd och tider i t.ex. personsök etc är desamma för alla. I spårskogen blir blåbärsriset en djungel (mindre problem i viltspåret som inte är tidssatt likadant och där "egen teknik" accepteras om resultatet blir rätt. Taxar är ju rätt ok eftersökshundar Men ett ipo-spår gör en liten hund måste nästan ske på en golfgreen)

Nu finns det sporter där även småhundar kan hävda sig och att många av proven ser ut som de gör och det är bara att acceptera. Men det här innebär bl.a. att sannolikheten är mindre att man skaffar liten hund att tävla och träna. Det blir också svårare att mappa resultat och önskade rasegenskaper. Många småhundar är i botten larmande, småviltsjägare och det finns det inga prov för (gudskelov) . Men det finns inte heller prov för att hitta hållbara hygglon.

Jag cill egentligen inte klaga på prov och tävlingar. Ofta finns det förklaringar till regelverket. Och "rättvist" gör alla blir det aldrig. Men det påverkar avelsarbetet för småhundar och sällskapshundar. En bra uppfödare måste snoka mer

 

[Wingates]

Nosework - inte en av de tröstlösa sporterna -men gömmorna blir snabbt rejält höga och oåtkomliga för småhundar. De får i klass 2 och 3 sitta på 120 och 140 cm höjd och 50 cm in i tex ett skåp. Det är också en tävlingsform på tid - det tar längre tid att söka av ett område på korta ben. Det finns en massa snack om att det inte alls är så - men då är det bara att kolla på vilka hundar som kommer till start i de olika klasserna.

I uppletandet i brukset får apporterna väga 300 g. Lättaste tunga apporten är 1,5 kg. Stegen ser likadan ut oavsett vem som tar sig över. Avstånd och tider i t.ex. personsök etc är desamma för alla. I spårskogen blir blåbärsriset en djungel (mindre problem i viltspåret som inte är tidssatt likadant och där "egen teknik" accepteras om resultatet blir rätt. Taxar är ju rätt ok eftersökshundar Men ett ipo-spår gör en liten hund måste nästan ske på en golfgreen)

Nu finns det sporter där även småhundar kan hävda sig och att många av proven ser ut som de gör och det är bara att acceptera. Men det här innebär bl.a. att sannolikheten är mindre att man skaffar liten hund att tävla och träna. Det blir också svårare att mappa resultat och önskade rasegenskaper. Många småhundar är i botten larmande, småviltsjägare och det finns det inga prov för (gudskelov) . Men det finns inte heller prov för att hitta hållbara hygglon.

Jag cill egentligen inte klaga på prov och tävlingar. Ofta finns det förklaringar till regelverket. Och "rättvist" gör alla blir det aldrig. Men det påverkar avelsarbetet för småhundar och sällskapshundar. En bra uppfödare måste snoka mer

Har svårt att se hur det är pga sporternas utformning som gör att få småhundar tävlar. Storleken hindrar ju inte taxar från att användas praktiskt tex.
Visst är tungapporten kanske svår för de små, men i övrigt? Och hur många småhundsägare är faktiskt intresserade av att köra bruks?
Du behöver väl BHprov för både BSL och FHspår och det gör i princip ingen med småhund heller, så det är väl inget brinnande intresse för att köra IGP spår heller. 1an kör ju ofta på vall vilket en hund oavsett benlängd bör klara.

 

[Lhas]

Har svårt att se hur det är pga sporternas utformning som gör att få småhundar tävlar. Storleken hindrar ju inte taxar från att användas praktiskt tex.
Visst är tungapporten kanske svår för de små, men i övrigt? Och hur många småhundsägare är faktiskt intresserade av att köra bruks?
Du behöver väl BHprov för både BSL och FHspår och det gör i princip ingen med småhund heller, så det är väl inget brinnande intresse för att köra IGP spår heller. 1an kör ju ofta på vall vilket en hund oavsett benlängd bör klara.

Tänker att man köper väl en brukshund om man vill köra bruks
Nw däremot lät ju bara orättvist där hade dom ju kunnat ha olika klasser.

 

[Stergo]

Nosework - inte en av de tröstlösa sporterna -men gömmorna blir snabbt rejält höga och oåtkomliga för småhundar. De får i klass 2 och 3 sitta på 120 och 140 cm höjd och 50 cm in i tex ett skåp. Det är också en tävlingsform på tid - det tar längre tid att söka av ett område på korta ben. Det finns en massa snack om att det inte alls är så - men då är det bara att kolla på vilka hundar som kommer till start i de olika klasserna.

I uppletandet i brukset får apporterna väga 300 g. Lättaste tunga apporten är 1,5 kg. Stegen ser likadan ut oavsett vem som tar sig över. Avstånd och tider i t.ex. personsök etc är desamma för alla. I spårskogen blir blåbärsriset en djungel (mindre problem i viltspåret som inte är tidssatt likadant och där "egen teknik" accepteras om resultatet blir rätt. Taxar är ju rätt ok eftersökshundar Men ett ipo-spår gör en liten hund måste nästan ske på en golfgreen)

Nu finns det sporter där även småhundar kan hävda sig och att många av proven ser ut som de gör och det är bara att acceptera. Men det här innebär bl.a. att sannolikheten är mindre att man skaffar liten hund att tävla och träna. Det blir också svårare att mappa resultat och önskade rasegenskaper. Många småhundar är i botten larmande, småviltsjägare och det finns det inga prov för (gudskelov) . Men det finns inte heller prov för att hitta hållbara hygglon.

Jag cill egentligen inte klaga på prov och tävlingar. Ofta finns det förklaringar till regelverket. Och "rättvist" gör alla blir det aldrig. Men det påverkar avelsarbetet för småhundar och sällskapshundar. En bra uppfödare måste snoka mer

Nu frågade jag inte om bruksklassar utan de som inte är det. Gällande blåbärsriset så hindrar det ju sällan taxar och jaktteriers i verkligheten om vi tittar på verkligheten och de funkar. I NW blir det svårare, men inte omöjligt om jag förstår dig rätt. Då kvarstår från orginalet vad det problem för småhundar i agility som är storleksindelat, agility, lydnad och rallylydnad?

 

[BornAgain]

Har svårt att se hur det är pga sporternas utformning som gör att få småhundar tävlar. Storleken hindrar ju inte taxar från att användas praktiskt tex.
Visst är tungapporten kanske svår för de små, men i övrigt? Och hur många småhundsägare är faktiskt intresserade av att köra bruks?
Du behöver väl BHprov för både BSL och FHspår och det gör i princip ingen med småhund heller, så det är väl inget brinnande intresse för att köra IGP spår heller. 1an kör ju ofta på vall vilket en hund oavsett benlängd bör klara.

Nej - ofta är ju intresset lågt (ofta vill man ha en sällskapshund), finns intresse är det svårt att komma i gång. I och med att avstånd, tider och vikter inte är anpassat så måste hundarna väldigt snabbt vara väldigt duktiga för att komma vidare (för många raser är 300 g mer än 10% av kroppsvikten - motsvarande 4-5 kg för andra raser) Vår klubb har haft flera intresserade som antingen senare skaffat andra, större hundar (även för lydnad) eller lagt av.

Det jag ville åt är att tävling/prov är ett verktyg som i princip inte finns för många uppfödare.

 

[Fetaost]

Nej - ofta är ju intresset lågt (ofta vill man ha en sällskapshund), finns intresse är det svårt att komma i gång. I och med att avstånd, tider och vikter inte är anpassat så måste hundarna väldigt snabbt vara väldigt duktiga för att komma vidare (för många raser är 300 g mer än 10% av kroppsvikten - motsvarande 4-5 kg för andra raser) Vår klubb har haft flera intresserade som antingen senare skaffat andra, större hundar (även för lydnad) eller lagt av.

Det jag ville åt är att tävling/prov är ett verktyg som i princip inte finns för många uppfödare.

Tävlingsmeriter i sig är inget avelsverktyg anser jag. Det ska till en otroligt dålig hund för att den inte ska vara träningsbar.
Man kan läsa ut så otroligt mycket mer av mentaltester. Har en hund nyfikenhet, lekfullhet och föremålsintresse så går den alltid att tävla i någonting.

Har sett kullar där man avlat på välmeriterade djur som varit ren skit. Och jag tycker mig se att uppfödare idag tittar mer på mentalitet och linjernas historia än hur hundarna presterar i tävling.

 

[BornAgain]

Tävlingsmeriter i sig är inget avelsverktyg anser jag. Det ska till en otroligt dålig hund för att den inte ska vara träningsbar.
Man kan läsa ut så otroligt mycket mer av mentaltester. Har en hund nyfikenhet, lekfullhet och föremålsintresse så går den alltid att tävla i någonting.

Har sett kullar där man avlat på välmeriterade djur som varit ren skit. Och jag tycker mig se att uppfödare idag tittar mer på mentalitet och linjernas historia än hur hundarna presterar i tävling.

Tyvärr är de kommunicerande kärl - jag tror fler gör MH eller BPH om det krävs för prov/tävling.

Här är ett av de arbeten som vissa uppfödare bl.a. av min ras gör. De arbetar hårt och målmedvetet för att hundägare ska göra BPH och t.ex. besvara rasklubbens hälsoenkäter. Vi har även de som aktivt gått ut och berättat om problem i den egna uppfödningen (t.ex. känner vi som intresserade till Spikes förekomst i rasen pga en uppfödare som slog larm )

 

[Dentaku]

Nej - ofta är ju intresset lågt (ofta vill man ha en sällskapshund), finns intresse är det svårt att komma i gång. I och med att avstånd, tider och vikter inte är anpassat så måste hundarna väldigt snabbt vara väldigt duktiga för att komma vidare (för många raser är 300 g mer än 10% av kroppsvikten - motsvarande 4-5 kg för andra raser) Vår klubb har haft flera intresserade som antingen senare skaffat andra, större hundar (även för lydnad) eller lagt av.

Det jag ville åt är att tävling/prov är ett verktyg som i princip inte finns för många uppfödare.

Men tungapporten kommer först i högre klass i brukset(den lättaste väger 1 kg, inte 1,5), samma sak med uppletandet. Stegen kommer först elitklass. "Egen teknik" är helt ok i bruksspåret.

Jag känner många med brukshundar/större hundar som inte kommer längre än uppflyttad till högre klass och är nöjda med det. De som vill satsa riktigt högt köper en hund som är avlad för att kunna nå elitklass, inte bara för att kunna tävla.

 

[snorp]

Nosework - inte en av de tröstlösa sporterna -men gömmorna blir snabbt rejält höga och oåtkomliga för småhundar. De får i klass 2 och 3 sitta på 120 och 140 cm höjd och 50 cm in i tex ett skåp. Det är också en tävlingsform på tid - det tar längre tid att söka av ett område på korta ben. Det finns en massa snack om att det inte alls är så - men då är det bara att kolla på vilka hundar som kommer till start i de olika klasserna.

I uppletandet i brukset får apporterna väga 300 g. Lättaste tunga apporten är 1,5 kg. Stegen ser likadan ut oavsett vem som tar sig över. Avstånd och tider i t.ex. personsök etc är desamma för alla. I spårskogen blir blåbärsriset en djungel (mindre problem i viltspåret som inte är tidssatt likadant och där "egen teknik" accepteras om resultatet blir rätt. Taxar är ju rätt ok eftersökshundar Men ett ipo-spår gör en liten hund måste nästan ske på en golfgreen)

Nu finns det sporter där även småhundar kan hävda sig och att många av proven ser ut som de gör och det är bara att acceptera. Men det här innebär bl.a. att sannolikheten är mindre att man skaffar liten hund att tävla och träna. Det blir också svårare att mappa resultat och önskade rasegenskaper. Många småhundar är i botten larmande, småviltsjägare och det finns det inga prov för (gudskelov) . Men det finns inte heller prov för att hitta hållbara hygglon.

Jag cill egentligen inte klaga på prov och tävlingar. Ofta finns det förklaringar till regelverket. Och "rättvist" gör alla blir det aldrig. Men det påverkar avelsarbetet för småhundar och sällskapshundar. En bra uppfödare måste snoka mer

Men bruks är ju ett avelsutvärderingsverktyg för just bruksraserna. Är ju som att säga att det är orättvist att en mops inte kan konkurrera på spanielprov.

 

[Fruentimber]

Nosework - inte en av de tröstlösa sporterna -men gömmorna blir snabbt rejält höga och oåtkomliga för småhundar. De får i klass 2 och 3 sitta på 120 och 140 cm höjd och 50 cm in i tex ett skåp. Det är också en tävlingsform på tid - det tar längre tid att söka av ett område på korta ben. Det finns en massa snack om att det inte alls är så - men då är det bara att kolla på vilka hundar som kommer till start i de olika klasserna.

I uppletandet i brukset får apporterna väga 300 g. Lättaste tunga apporten är 1,5 kg. Stegen ser likadan ut oavsett vem som tar sig över. Avstånd och tider i t.ex. personsök etc är desamma för alla. I spårskogen blir blåbärsriset en djungel (mindre problem i viltspåret som inte är tidssatt likadant och där "egen teknik" accepteras om resultatet blir rätt. Taxar är ju rätt ok eftersökshundar Men ett ipo-spår gör en liten hund måste nästan ske på en golfgreen)

Nu finns det sporter där även småhundar kan hävda sig och att många av proven ser ut som de gör och det är bara att acceptera. Men det här innebär bl.a. att sannolikheten är mindre att man skaffar liten hund att tävla och träna. Det blir också svårare att mappa resultat och önskade rasegenskaper. Många småhundar är i botten larmande, småviltsjägare och det finns det inga prov för (gudskelov) . Men det finns inte heller prov för att hitta hållbara hygglon.

Jag cill egentligen inte klaga på prov och tävlingar. Ofta finns det förklaringar till regelverket. Och "rättvist" gör alla blir det aldrig. Men det påverkar avelsarbetet för småhundar och sällskapshundar. En bra uppfödare måste snoka mer

Men du får ju lyfta hunden i nosework? Bland våra grupper på klubben är det väldigt blandat bland hundarna. Tax, bostonterrier, lagotto, rottweiler, pudlar i olika storlekar.

Jag har ju kortbenta hundar och även om jag förstår vad du vill försöka få fram så håller jag inte med. En bra hund är en bra hund. Jag har kört IGP-spår såväl som brukssök, nosework, agility, lydnad etc. Är det något jag lärt mig av att delta i alla möjliga sporter och träningsgrupper så är det att man verkligen inte behöver ha flyt för att man har större hund/brukshund. Alla har sina utmaningar och hittills har just våra utmaningar inte suttit i kroppen.

 

[Fruentimber]

Tävlingsmeriter i sig är inget avelsverktyg anser jag. Det ska till en otroligt dålig hund för att den inte ska vara träningsbar.
Man kan läsa ut så otroligt mycket mer av mentaltester. Har en hund nyfikenhet, lekfullhet och föremålsintresse så går den alltid att tävla i någonting.

Har sett kullar där man avlat på välmeriterade djur som varit ren skit. Och jag tycker mig se att uppfödare idag tittar mer på mentalitet och linjernas historia än hur hundarna presterar i tävling.

För mig med arbetande ras som länge bara avlats för prisrosetter i ringen så är tävlingsmeriter absolut positivt. Men jag är helt med dig vad gäller det mentala.

 

[Fetaost]

För mig med arbetande ras som länge bara avlats för prisrosetter i ringen så är tävlingsmeriter absolut positivt. Men jag är helt med dig vad gäller det mentala.

Det är sant. Om en ras har utarmats totalt så. Jag förstår att är det ett specefikt område rasen nyttjas i så är merit som bevis bra.

 

[Fetaost]

Tyvärr är de kommunicerande kärl - jag tror fler gör MH eller BPH om det krävs för prov/tävling.

Här är ett av de arbeten som vissa uppfödare bl.a. av min ras gör. De arbetar hårt och målmedvetet för att hundägare ska göra BPH och t.ex. besvara rasklubbens hälsoenkäter. Vi har även de som aktivt gått ut och berättat om problem i den egna uppfödningen (t.ex. känner vi som intresserade till Spikes förekomst i rasen pga en uppfödare som slog larm )

Men väldigt många gör faktiskt MH och BPH. Så många så att proven är fulla och folk lottas bort. Det är jättesvårt att komma med. Skulle det bli krav skulle många som vill tävla få avstå tävling. Dessutom är MH ett avelsverktyg och jag ser inte hur det skulle gynna Lisa som vill tävla rallylydnad med sin Pudel.

Jag har sällskapsras och rasklubben sponsrar MH med 300:-. Tyvärr var det supermånga som aldrig hittade ett. Jag hade tur som fick plats genom vår uppfödare som fixade kull-MH.

BPH är inte ovanligt längre i sällskapsraser.

 

[BornAgain]

Men du får ju lyfta hunden i nosework? Bland våra grupper på klubben är det väldigt blandat bland hundarna. Tax, bostonterrier, lagotto, rottweiler, pudlar i olika storlekar.

Jag har ju kortbenta hundar och även om jag förstår vad du vill försöka få fram så håller jag inte med. En bra hund är en bra hund. Jag har kört IGP-spår såväl som brukssök, nosework, agility, lydnad etc. Är det något jag lärt mig av att delta i alla möjliga sporter och träningsgrupper så är det att man verkligen inte behöver ha flyt för att man har större hund/brukshund. Alla har sina utmaningar och hittills har just våra utmaningar inte suttit i kroppen.

Kolla startlistorna - i NW1 finns det gott om chihuahuaor och för den delen welsh corgi, sedan blir de en mindre andel. I NW3 finns väldigt få småhundar (dvs mindre andel än i NW1). Men det är ju jättebra att det funkar att lyfta dina hundar.

 

[Dentaku]

Men väldigt många gör faktiskt MH och BPH. Så många så att proven är fulla och folk lottas bort. Det är jättesvårt att komma med. Skulle det bli krav skulle många som vill tävla få avstå tävling. Dessutom är MH ett avelsverktyg och jag ser inte hur det skulle gynna Lisa som vill tävla rallylydnad med sin Pudel.

Jag har sällskapsras och rasklubben sponsrar MH med 300:-. Tyvärr var det supermånga som aldrig hittade ett. Jag hade tur som fick plats genom vår uppfödare som fixade kull-MH.

BPH är inte ovanligt längre i sällskapsraser.

För sällskapsraser kan man ju se till att rasklubbarna gör som brukshundarnas rasklubbar gör med MH - anordnar BPH(eftersom BPH är utformat just för sällskapsraser är det bättre att köra med det). BPH kan vara ett avelsverktyg/utvärdering precis som MH.