Hur mår era elichias hästar????

[majja22]

Och kraftfoder skulle inte heller medtagas, de ger endast hästarna müsli under beh.tiden.
Men min överlevde trots det

 

[Alexandra_W]

Jo, jag vet att det tvistas om det existerar eller ej (och att Ultuna iaf FÖRR ansåg att det inte fanns, men ändå har dömt ut minst en häst för kronisk erlichios, men det är en annan story).

Och, jag brukar säga att jag vet ju inte om det var galopperande djungelsjuka som engemycinet tog bort, men problemen försvann. Och eftersom det fungerat på flera hästar med likartade, atypiska och föränderliga symptom och dessutom med förhöjt antikroppsvärde så kan man ju undra om det inte finns icke-akut erlichios.

Det intressanta tycker jag är att det ju finns ett samband med den akuta erlichiosen, och att VISSA (rätt få procentmässigt sett) hästar får följdproblem med ledinflammationer etc etc efter detta. Är det något som erlichiosen ställer till med när den är akut, och hästen eg är frisk från erlichios men dras av FÖLJDER av denna? Eller är det erlichiosen som ligger och stör? Och varför svarar då t ex inte de ledinflammationer som är följd av erlichios på trad behandling, utan på engemycinbehandling? Varför svarar inte "klassiska" ledinflammationer på engemycinbehandling? Eller skulle de göra det?

Finns så himla många frågetecken, och det används ju ofta som "modediagnos".

Min valacks fall är ÄN MER intressant, iom att erlichiosen bröt ut i FEBRUARI (med hög feber och svullna ben, dock satte vi det i samband med spiktrampet då, även om vet inte kunde förstå varför han blev SÅ dålig) och han hade då de senaste två åren gått i trakter som är för långt norrut för att man ska ha konstaterat smittade fästingar. Däremot är han född i och levde sina första år i MYCKET fästingtätt område med MÅNGA fall med smittade fästingar. Smittan låg alltså latent och väntade, hur länge är tveksamt, men väntade gjorde den eftersom han inte kan fått en fästing i februari.

Han var något år innan erlichiosen väldigt svårfödd, med betoning på väldigt. Efter behandling är han betydligt mer lättfödd (om än fortfarande svårfödd enligt tabellerna, men inte alls lika hysteriskt som innan). Slump, eller fanns det nåt annat som engemycinet tog kål på?

Som sagt, finns så många frågetecken, men för mig räcker det att han blev frisk =) Och så det där att engemycin fungerar på såpass "många" hästar med vissa symptom samt förhöjd titer.

Men jag förstår väl att vissa försäkringsbolag slutat ersätta erlichios och borreliosprover. vad hästen än har för symptom så tas det b/eprov, och är det förhöjt ska det behandlas. Och förhöjt prov visar ju bara att hästen har antikroppar, dvs varit i kontakt med smittan. Inte om den är sjuk7eller frisk, besvärad eller obesvärad.

 

[Alexandra_W]

Ang var behandla:

Mitt SNÄLLA försäkringsbolag sa att jag fick välja. behandlade jag hemma skulle de ersätta veterinärens resor med (de gör normalt inte det i den försäkringen, men det finns försäkringar som ersätter veterinärens resor med - oavsett anledning, fölis har en sån).

jag valde att behandla på kolik. Fanns flera anledningar. För det första så kändes det tryggare att ha hästen på klinik OM det skulle hända något. Distriktsveterinären här är inte riktigt som han ska och dessutom hästrädd. Och såldes med vansinnigt dålig utrustning för häst (t ex så fick hans sommarvikarie slanga min unghäst med en bit av vår vattenslang, för "hästslangen" var det hål i, det saknades dessutom de flesta mediciner med. Hon var inte glad). Dessutom har DV somr egel att vad det än må vara så skriver han ut hippotrim via telefon, eller remitterar via tfn till djursjukhus. Eller så konstaterar han att han gjort kväll, men ring imorgon/efter helgen om det nte är bättre.

Så dels att få honom att komma varje dag skulle vara ett företag, men ffa att OM det hände något skulle jag stå utan hjälp. Och jag hade inte själv körkort då, och det var inte så att jag hade någon jag kunde ringa och med kort varsel få att ställa upp och köra in till klinik akut om det skulle behövas.

Sen så har ju en klinik FULL utrustning och resurser att ta hand om alla tänkbara komplikationer, från söndertrasat blodkärl med blödning, till att magen slås ut till allt möjligt.

Min valack åker dessutom bra (12 mil till kliniken) och han är inte brkymrad över nya miljöer.

När det gällde foder så sätter den här kliniken in magstabiliserande på rutin vid erlichiosbehandling, så de ansåg att jag fick välja om jag skulle ta med hö eller ej (kraftfoder ger de vad de anser de ska ha), men iom att han fick såpass mycket magstabiliserare gjorde det ingen skillnad. MIn valack är begåvad med PLÅTmage så han fick äta deras hö, kändes krångligt om jag skulle ta med 10 höbalar till dem.

OM jag hade haft en bra, duktig veterinär som jag litade på härhemma hade jag nog övervägt behandling hemma, men nu ansåg jag klinik vara dels det enda alternativet men ffa det tryggaste alternativet.

 

[Alexandra_W]

Majja - Jag fick välja att ta med eget hö eller ej. fast indirekt propagerade de ju för sitt hö, men jag fick släpa med eget om jag ville.

Å andra sidan, den kliniken jag & Majja talar om bemödar sig iaf att fråga hur mycket mat hästen äter hemma och så, och ger fri tillgång på hö om man så önskar. Ultuna gör som de anser rakt av, och man kan ju glömma någon fri tillgång eller några åsikter övht. De stönade nog över att min valack måste ha vattenhink (han dricker inte ur kopp). På MK sa de bara "Javisst, självklart och ställde in en hink"..

 

[aker]

Hej! Har nu läst allt jag kunnat hitta på nätet ang. fästingburna infektioner och det man kan konstatera är att ingen vet helt säkert hur erlichiosen egentligen utvecklar sig. Det enda som är säkert, vilket flera skrivit här, är att ett blodprov visar antalet antikroppar som djuret har bildat mot bakterierna och detta är inte liktydigt med att djuret är sjukt. Och där ligger ju problemet anser jag då det sen är upp till varje veterinär att göra sin tolkning, diagnos och behandling utifrån sina kunskaper. Men att så många hästar och hundar svarar på pc behandling tyder ju på att bakterierna ändå är känsliga för pc. Sen kan det nog vara så att vissa djurs immunförsvar klarar infektionen själv. Ang. min egen häst som fortfarande är halt trots pc behandling så tror jag också att denna hälta kan vara en följd av infektionen och att kanske separat behandling av lederna kan hjälpa. Däremot börjar jag bli tveksam till om ytterligare blodprov är befogat då han har en konstaterad hög titer som sjunkit efter pc behandling samt att han blev nästintill ohalt. Då får man kanske se till de kliniska symtomen och behandla dem....det kan ju vara så att en hälta beror på något annat fast djuret blivit erlichiosbehandlat med pc.....(funderingar)..Vad mer som framkom i allt vad jag nu läst var att erlichiosinfektionen ger en ordentlig nedsättning av immunförsvaret....vilket kan förklara den trötthet, aptitlöshet och matthet som djuret kan uppvisa. Kan här nämna att för ett år sedan då min häst var dålig i en annan infektion var han också "halt" eller till synes ojämn/oren...pga av matthet ???? Ja det var lite funderingar....när inte véterinärer/forskare vet säkert hur ska man då själv kunna agera....Mvh Aker

 

[Nellis]

Jag behandlade min häst hemma. Då sjukdomen satt sig på balanssystemet gick det ej att transportera henne. I samråd med veterinär bestämde vi att behandla i 7 dagar. När jag kom hem för att möta upp veterinären den femte behandlingsdagen så låg hästen i hagen och vred sig av magsmärtor!! Jag fick ta beslutet att avsluta behandlingen och riskera att hästen ej blir helt frisk, eller att spruta även den femte sprutan (som ju är mimimun) och riskera att hon "skiter" ihjäl sig, då detta faktist är vad som kan hända.

Jag valde att spruta!! Dessutom fick hon en massa smärtstillande till magen och jag fick gå och leda henne i 4 timmar innan magkramperna släppte. Detta var inte kul, jag tordes bara gå längs med hagen fram o tillbaka (blir ganska många vändor på 4 timmar!!), då hon hela tiden bara ville lägga sig ner....
Så jag rekommenderar verkligen att behandla på klinik!!

Å hur gick det med hästen då?? Jo, hon blev bra!! Men det tog tid, inte förrän nu känns hon helt schysst (men ibland undrar man ändå om det är nåt...) Detta var sommaren 2001 och hon har dessutom behandlats för borrelia (på klinik 1999) så man vet ju inte om det finns några småjävlar kvar som är osams ibland...

 

[aker]

Hej! Hon hade alltså erlichios då sommaren 2001 ?? Vet du hur hög titer och var hon halt då eller ? Känns hon bra nu då ?? Mvh Aker

 

[Alexandra_W]

Just för det där att provsvaret bara säger att hästen har antikroppar (och antikroppar skapar de mot allt som de utsatts för och immunförsvaret reagerat på, oavsett om det är klarat av infektionen själv eller ej. De kvarstår olika länge. T ex så har över 75% av alla unghästar över ett år antikroppar mot ett av herpesvirusen, de har fått det, klarat av det och har således antikroppar. Samma sak med unghstvårtor, och där är skyddet kvar resten av livet t ex)

Så ett prov i sig är värdelöst och eg ska man ta parprov med 2-4 veckors mellanrum och för att behandla så ska man se MER ÄN en fördubbling av titern (med andra ord, eftersom man mäter i vissa givna intervaller, eftersom man ser hur månag gånge man kan späda blodet och fortfarande påvisa santikroppar, så vka man se en fyrdubbling av titern). Finns inte detta ska man strikt sett inte behandla eftersom erlichiosen då inte räknas som aktiv. Förutom detta ska du ha symptom. Då räknas erlichiosen som aktiv och behandlingsbar.

Nu behandlas många efter bara ett prov samt tydliga symptom (min t ex behandlades ju efter ett prov med en i sammanhanget inte så hög titer men klara symptom som inte svarat på annan behandling) men då har man också risken att erlichiosen inte är aktiv och således inte svarar på behandling.

 

[Gitti]

Följer tråden med STORT intresse!!!
Vi behandlade hemma. En gång mot borelia och två gånger mot ehrlichias. Det funkade bra.
Vill rekomendera örter (och tålamod!) till de hästar som inte vill bli fräscha efter anitibiotikan.
Mvh Kerstin

 

[Nellis]

nej, jag kommer inte ihåg hur höga titerna var... Men då hästen hade Borrelia (1999)var titerna 1:160 och symptomen hälta i 7 leder, vansinnigt ryggöm samt väldigt dålig balans och totalt knäpp i huvet. Dessa symptom var alla borta, utom 1 grad i en led, när jag hämtade henne på kliniken. Och med lite kortison blev hon helt bra inom en vecka efter hemkomsten.

När så nästan exakt samma symptom återkom 2001 tog vi blodprov direkt hemma och satte in behandling omedelbart när provsvaret kom. Denna gång var det visserligen Erlichia, men dessa sjukdomar kan likna varann så det fanns ingen anledning att vänta då hästen var så dålig. Hon svarade bra på behandlingen (trots att vi inte behandlade så länge som vi tänkt!) men denna gång har det tagit tid för henne att återhämta sig, men nu mår hon iallafall bra (tror jag!!) Man vet aldrig vad som väntar därhemma....

 

[aker]

Ja visst är det givande att få ta del av andras erfarenheter ! De här symtomen är ju väldigt speciella plus att det tar så lång tid att återställa hästen så visst behöver man allt stöd i världen!!! Har varit och köpt örter till min pålle idag, Echinachea och Djävulsklorot. Fast jag vågar inte börja med Dj-roten ännu då han skall på böjprov i nästa vecka, den kanske döljer symtomen då den tydligen fungerar som butta. Och dyra var dom de där örterna.......men vad gör man...jag älskar ju min häst!!!!Mvh Aker

 

[TantEster]

Ett förtydligande bara: ehrlichiaorganismerna (rickettsier) är INTE känsliga för pc. Det är därför man tvingas behandla med ett så bredspektrigt antibiotika som tetracyklin (Engemycin). Däremot svarar Borrelia bra på vanligt pc.

 

[aker]

ok fel av mig....penicillin och tetracykliner är inte samma...det borde jag ju veta...Mvh Aker

 

[TantEster]

Det intressanta tycker jag är att det ju finns ett samband med den akuta erlichiosen, och att VISSA (rätt få procentmässigt sett) hästar får följdproblem med ledinflammationer etc etc efter detta. Är det något som erlichiosen ställer till med när den är akut, och hästen eg är frisk från erlichios men dras av FÖLJDER av denna? Eller är det erlichiosen som ligger och stör? Och varför svarar då t ex inte de ledinflammationer som är följd av erlichios på trad behandling, utan på engemycinbehandling? Varför svarar inte "klassiska" ledinflammationer på engemycinbehandling? Eller skulle de göra det?

Flertalet ledinflammationer är icke-infektiösa och svarar inte på antibiotika alls. En bakteriell ledinflammation bör däremot svara på tetracyklinbehandling, förutsatt att den aktuella bakterien är känslig för tetracyklin (och det är de flesta eftersom tetracyklin är ett mkt brett antibiotikum). En icke-infektiös ledinflammation påverkas, av för mig okänd anledning, positivt av tetracyklingbehandling. Det är alltså svårt att veta orsaken till hästens förbättring, har man bekämpat ehrlichiaorgansimerna eller "bara" påverkat leden gynnsamt?
Kortison, som ju ofta kompletterar tetracyklinet vid sk kronisk ehrlichios, är starkt inflammationsdämpande och bidrar bla till att icke-infektiösa ledinflammationer lägger sig.

Precis som du säger kan man ju undra om hästen får symptom pga sin ehrlichiainfektion (som man alltså inte kan påvisa i kroniskt stadie) eller till följd av denna. En annan intressant infallsvinkel är hur stor andel av de friska hästarna som har antikroppar mot ehrlichios. De testas ju sällan/aldrig. Om de är seropositiva i samma utsträckning som de sjuka kan man förstås misstänka att antikropparna mot ehrlichios är ett bifynd och att tetracyklinet faktiskt behandlar/förbättrar något helt anant. Som t ex galopperande djungelsjuka... :smirk:

Jag tänker likadant om min numera friska valack, vad det än var så är det borta nu och det är huvudsaken. Eftersom biverkningsfrekvensen i samband med en tetracyklinbehandling verkar vara relativt låg (bara hörsägen, vet inga siffror) så är det förstås lätt att tänka att .. skit samma! Vi behandlar alla med misstänkta symptom! Men; resistensen mot tetracyklinpreparaten är utbredd och bakterier som utvecklar resistens mot tc har en otäck förmåga att uppvisa multipel resistens, dvs vara resistenta även mot andra antibiotikum - följden av ett stort nyttjande av tc kan alltså bli att ett eller flera av våra viktiga vapen mot allvarliga bakteriella infektioner blir overksamma.

Min personliga åsikt är att man ska behandla hästar som uppvisar de symptom som förknippas med kronisk ehrlichios samtidigt som ett parprov visar på oförändrade eller stigande antikroppstitrar i blodet. Eller, helst av allt, positivt PCR eller blodutstryk (för organismerna kan faktiskt ses i en viss typ av blodkropp i akut skede).

Mitt sto (1:640 samt pos blodutstryk) insjuknade också under vårvintern. Symptomen var hög feber och ödem i samtliga fyra ben. Hon blev, trots dräktighet (vilket borde fresta bara det), frisk utan behandling och har aldrig uppvisat några symptom.

Du kanske har skrivit det tidigare, men togs något parprov på din häst? Jag har för mig att du skrev att titern låg på 1:160, vilket inte är en så värst högt (därmed inte sagt att den inte led av kronisk ehrl). Kanske är det de hästar som har ett sämre antikroppssvar som drabbas av den kroniska formen (....tjat....om den nu finns...tjat)? Min valack låg också på 1:160 med symptom som hälta (ett ben) och kraftig ryggömhet. Han gick obehandlad i sex månader innan jag, som en sista utväg, bestämde mig för att Engemycinbehandla (5 dgr hemma, gick i hagen hela tiden). Han fick också kortison och blev, som sagt, bra.

En annan intressant detalj; det var han som låg i magen när stoet insjuknade. Kan din häst ha stött på smittan i fosterlivet?

Fler frågetecken...

 

[TantEster]

Det är alltid tråkigt när en behandling ger biverkningar. I ditt fall var det "tur" att det stanande vid ett kolikanfall och inte utmynnade i den fruktade diarrén (Baron Gruff). Jag menar inte att behandlingen är riskfri, men att hemmiljön är bra för hästen i samband med behandlingen. De symptom din häst fick hade den med största sannolikhet drabbats av även på klinik. Och förmodligen kändes det bättre för henne att vara hemma?

 

[Alexandra_W]

Jo, min hade 1:160 ja, en kart positiv men inte så hög titer. Docks tog inget parprov (jag vet att man eg ska) utan man ansåg att det var så solklart det kunde bli och behandlade. Och det gick ju vägen..

Jag var ju rädd att det bara var tillfällig förbättring efter behandling, men det har aldrig kommit tillbaka så det verkar ju försvnnit.

Ang smitta i moderlivet så diskuterade kompisen det med en veterinär förresten, som påstod att det är omöjligt.. Men du har alltså erfarenhet av det?

Var min valack smittades och när är ju en bra fråga. Men han är född utanför Södertälje (och gården hade ett av de första konstaterade fallen av om det var borrlios eller erlichios på häst i Sverige). Stuteriet har haft ganska stora problem med erlichios, både på föl/unghästar och vuxna. Och trakten är ju känd för att ha mycket högt antal smittade fästingar. Han bodde där tills han var fyra år, sen kom han till mig som då bodde strax utanför Gävle. Och iaf DÅ så hade man inte hittat smitta så långt upp. (Nu däremot finns det fästingar där som smittar människor i alla fall).

Han bodde där i *tänka* två år, och flyttade sen hit (Norra Uppland, kustnära) 1/1-01. I feb/mars -01 så bröt erlichiosen ut. Han fick ett spiktramp 18/2 som tog på sämsta stället och han stod först på Ultuna och fick PC intravenöst, kom sen hem med hovgips och penovet. Chockade på PC:t andra dagen (prokainchock) och det sattes ut. Tyvärr spred sig infektionen ändå upp i hovbenet och det var riktig kris ett tag och Hippotrim sattes in (plus lokalbehandling och att det flera gånger skars upp och spolades ur etc. Vi var rätt ofta på Ultuna den där perioden, ALLA kände igen honom *s*).

Dock svarade han inte på Hippotrimet utan blev jättedålig. Han hade 40 graders feber, fyra telefonstolpar till ben och bara låg i boxen. Veterinärerna slet sitt hår och förstod inte varför han inte svarade på antibiotikan eller ens varför han blev så fruktansvärt dålig. Nu med facit på hand har vi ju förstått att det var erlichiosen som bröt ut.

Det började talas om att han nog inte skulle klara det, och jag satt nere i stallet och ömsom bet på naglarna och ömsom grät (han var för sjuk för att vet ens skulle våga föreslå att han flyttades). Andra dagen han mådde sådär dåligt så slocknade ljuset i ögonen på honom och han "gav upp" (och jag har aldrig gråtit så mycket). Vet gav honom 24 h på sig att komma på benen, annars var det bara att låta honom somna. Han låg hela dagen, och hela natten. Jag gick in och försökte sova lite framåt småtimmarna, och när jag kom ut på morgonen var det med en knut i magen som jag öppnade stalldörren, fullt förvissad om att få gå in och ringa nödslakt. och möttes av ett huvud över boxkanten. Så han beslöt sig för att inte kasta in handduken igen. Därifrån blev han sakta bättre, och han friskförklarades från spiktrampet (vi hade inte kopplat det där med erlichios, TYVÄRR, för då kunde vi gjort ett utstryk som sagt) i mars. Han var då helt ren i alla leder och mådde prima. Skoddes med sulor bägge fram och skulle sättas igång.

Dock hade han gått ner sig rätt rejält under spiktrampskonvalescenten (som varit absolut boxvila nästan hela tiden) så han fick vila i hage och äta upp sig en knapp månad. Kändes loj och hängig vid igångsättning så fick vila en månad till. Fortf loj och hängig vid igångsättning och reagerade starkt vid uppsittning. Så fr min egen sinnesros skull åkte jag in och kollade.

Travade upp fräsch, helt fräsch vid longering både på mjukt och hårt underlag, eventuellt kanske lite, lite stum i steget fram och en aning ovillig att använda vb fullt ut, men då stod tre vet och STIRRADE för att hitta nåt. Så de konstaterade att "Jadu, inte hittar vi nåt fel på den här, men vi ska böja så vi är säkra". Han böjdes och var 2 grader halt på bägge fram och 4 grader halt på v.b. (Det är för övrigt en VÄLDIGT smärttålig häst).

Vet stod och gapade och vi började lägga blockader etc. 8 h senare hade följande konstaterats:

Dubbelsidig hovledsinflammation fram.
Hovledsinflammation höger fram.
Lindrig knäledsgalla höger fram (inte haft förr)
Kotledsinflammation v.b.
Hovledsinflammation v.b.
genomgående hasledsgallor bak (inte haft förr).

Vi lyckades dessutom inte släcka hältan helt på v.b så de misstänkte att det fanns nåt mer där.

Rtg hovleder och kotleder bägge fram och v.b. u.a. Röntgen rygg visade överlag tätt mellan tornutskotten och näraliggande tornutskott på två ställen i sadelstaden.

Ingen fattade någonting, en såpass ung (6 år) häst, som dessutom ridits väldigt sparsamt och senaste 3 månaderna bara vilat, som var fräsch i februari och fullt igång och som var fräsch vid friskförklaringen efter spiktrampet i mars. Så på två månader i hage skulle han fått dem ledinflammationer och ryggont. Det stämde inte.

Så de sprutade inte (de ville inte det när det var så många leder och så "konstigt") utan han fick butta och vila. Hög dos butta. Ingen förbättring så han fick butta & ryggrehabprogram, som fick avbrytas för det var för svårt för honom. Sen hagvila, boxvila, mer butta. Inget hjälpte och det kom ju mer problem, han kunde vara halt i hagen ena dagen och inte andra, han tappade i vikt, han blev grinig och apatisk, han fick balansproblem etc. I oktober reagerade han runtom på böjprov (hb hade varit rent för böjprov fram till dess). Då tvingade jag ju till mig b/e-prov som visade 1:160 för erlichios och två dagar senare påbörjades behandling på MK (Ultuna vägrade behandla). Och en vecka senare var han ren runtom, men stel. Efter 5+5 (med paus emellan) dagar med opticorten var han som ny.

Så jag har ju rätt svårt att tro att det var något annat än erlichios, samtidigt så är det ju så många tveksamheter kring erlichios så jag vet ju inte. Och så det där att han faktiskt fick lättare att hålla hullet efteråt, och det problemet med hullet hade funnits sen han var tre-fyra år..

Ange rlichios, hund kan ju få det, och min lilla vovva har större delen av sitt liv levt i B/E-smittade områden, och jag har plockat - utan överdrift - 10 - 15 fästingar/DAG på henne under många års somrar. Aldrig blivit smittad, eller fel - aldrig fått symptom iaf.

Men har de inte forskat med att testa hästar som är och verkar friska för b/e och fått positiva titrar hos de flesta? Jag har för mig jag läste en sådan studie när jag fördjupade mig i det 01 ang valacken. Och att de flesta hästar möter borrelios elelr erlichios men klarar av det själv.

Sen undrar ju jag med, om man tagit ett prov på valacken innan, hade han testat positivt då med, utan att ha problem, dvs fick han smittan, och klarade av den och sen blossade det upp igen när hans immunförsvar var fullt upptaget med spiktrampet? Eller låg erlichiosen latent hela tiden och bröt ut första gången då?

Många frågor som sagt..

 

[Grängesberg]

Hej!
Min häst behandlades hemma av veterinär.
Nu hade jag ju den turen att vara bekant med denne veterinär så resorna fick vi. Han hade inte heller någon permanent kanyl utan stacks i olika sidor.

Jag hade inget som helst magproblem med min häst...tack o lov ska man nog säga efter att ha läst hur det kan bli!

 

[aker]

Vår hund har också fått erlichios diagnos nån månad efter min häst fått den.....hunden 1:40 och hästen 1:320...men båda med nästan exakt samma symtom: rejäl hälta på olika ben vid olika tillfällen t.o.m över samma dag...trötthet, matthet och feber initialt. Så man kan ju undra vad symtomen egentligen står för....eftersom vissa här tydligen har hästar med hög titer som blivit friska helt utan behandling. Eller har vi olika definition på "friska". För mig innebär det att jag kan använda min häst fullt ut såsom före insjuknandet. En fundering med tanke på Alexandras häst som fick ett spiktramp med infektion. Min häst drogs ju med en annan infektion under vinter/vår -02/03. Kan den gjort honom mera mottaglig för en ny infektion kanske??? Kan det vara så att individens status på sitt immunförsvar kan förklara skillnaderna i hur infektionen utvecklar sig. Min åsikt är att det nog kan vara så. Jag ska iallafall ta nytt blodprov imorgon för min veterinär ville veta huruvida han fortfarande var positiv eller ej för att kunna gå vidare med optimal behandling. Som tur är äter han de dyra Echinachea örterna som jag köpte.......Mvh Aker

 

[majja22]

Lycka till i morgon, du rapporterar väl vidare hur det går?

 

[aker]

Helt klart! Fast det tar ju ett par dagar innan svaret kommer....känner mig iallafall mycket mera positivt inställd till chanserna att min häst ändå kanske kan bli bra nu när jag kan få ta del av andras erfarenheter här !!!! Trevligt att läsa alla inlägg !!!!! Tycker Aker