Hur man som fet blir behandlad.

[Monsterliter]

Visst, man kanske kan jobba på vissa saker, som huruvida man är nöjd med sig själv inte. Men ibland är det MYCKET svårt. När jag tyckte att jag började bli för stor för att rida min häst sa en stallkompis spontant: Men det är väl bara att du går ner i vikt då! Jomenvisst, som om det alltid är så enkelt. Jag äter mediciner som gör att jag går upp i vikt och jag får välja mellan att leva med extra kilon eller inte leva alls. Då blir valet ganska självklart. Att då försöka må bra med mig själv, i en värld där man stöter på dylika saker som man gör knubbig gör det inte direkt lättare. Hur ska jag begäras ha ork att stå ut med omvärldens ganska ofta fördömande attityd och samtidigt må bra som tjock och strunta i kommentarer och förslag på viktnedgång? Det är ett dilemma.

 

[Singoalla]

Det här med verklighetsförankringen i känslan av utsatthet är också viktig att prata om. I tråden om sjukdomsvinst tog @Petruska upp det viktiga ämnet att alla reaktioner inte behöver vara illvilliga, även om den sjuke upplever det så. Inom ett av få områden där jag själv känner mig utsatt, min sexualitet, så får jag också ibland tänka på att blickar och reaktioner kanske inte är så illa som jag lätt tolkar dem. Jag har en mängd dåliga erfarenheter, vilket innebär att jag direkt får taggarna utåt när ämnet kommer på tal. Kollar någon en extra sekund när jag kysser en kvinna så kanske det inte behöver vara varken bifobi eller sexualisering som ligger bakom, även om min hjärna börjar snurra åt det hållet direkt.

Ja, fat shaming är utbrett och fruktansvärt. Så förbaskat trist @Tranan att du och många andra utsätts och jag ifrågasätter på inget vis din tolkning av dina erfarenheter. Glöm bara inte att ibland kanske någon tittar för att den tycker att du är riktigt stilig, också.

 

[tott]

För mig är det du skrivit till @Tranan om hur han kan bli nöjdare med sig själv helt likvärdigt med att @mandalaki skrev till dig om att skaffa en man (Och jag vågar gissa att det var för att belysa parallellen som hon skrev den.) Av din reaktion att döma tyckte du inte att den kommentaren var uppmuntrande och rådet något att jobba med.

Vi säger såhär; jag har (på riktigt) en del kilon som jag inte gillar på min kropp - jag jobbar på att bli av med dem så att jag kan trivas bättre i min kropp. Det kan jag själv åtgärda och slutföra - utan inblandning av någon annan.
Jag saknar en man i mitt liv - jag kan givetvis inte själv bestämma vem jag ska "ta" och när, men jag är aktiv i spaningen.

Vilka av dessa kan jag göra något åt på riktigt?
...så nej @mandalaki lyckades inte belysa någon parallell, enligt mig...

 

[Idas]

Normernas fel eller inte - om jag mår dåligt i min kropp så kan och bör jag göra någonting åt det - antingen psykiskt eller fysiskt. ...men jag upprepar - jag menar inte att man per automatik mår bättre (psykiskt) om man blir smal

Men anledningen till att personen i fråga mår dåligt över sin kropp är ju uppenbarligen för att vissa människor känner ett behov av att slänga ur sig hemska saker?

 

[Saeta]

Normernas fel eller inte - om jag mår dåligt i min kropp så kan och bör jag göra någonting åt det - antingen psykiskt eller fysiskt. ...men jag upprepar - jag menar inte att man per automatik mår bättre (psykiskt) om man blir smal.

Det du har inom parentes är kanske inte alls en annan diskussion ändå.

Vadå bör göra något åt det? Om fetthatet aldrig hade funnits, tror du att tjocka människor hade hatat sina kroppar då (alla tjocka människor hatar såklart inte sina kroppar, men alla har nog någon gång upplevt, kanske omedvetet, fatshaming)? Antagligen inte. Då hade det bara varit en kropp. Precis så som det ska vara.

Men absolut. Om jag inte är nöjd med mitt hår så kan jag gå till frisören.
Är jag inte nöjd med mina kläder så kan jag hitta något annat jag gillar.
Men då ska det vara för MIN skull.

Jag har under alla mina år känt ett stort hat till min kropp. Vet du varför? För att min kropp anses vara äcklig, ful och mindre värd. Det är något som samhället är superduktigt på att tala om för oss alla. Inte konstigt att en inte tycker om sig själv när samhället trycker in i oss att tjocka människor inte duger. Inte konstigt att en mår dåligt när vi bombas av "bli smal-reklamer" och mängder med bantningsmetoder.

Om jag däremot hade vuxit upp i en värld där en kropp bara var en kropp. Varken mer eller mindre. Då hade jag inte heller känt att jag hatar den. Då hade min tjocka kropp varit en kropp i mängden. Då hade en smal kropp varit en i mängden.

Så absolut, är du inte nöjd över något, ändra på det. Men ändra bara på sånt du kan ändra inom ett dygn. Och gör det för att DU vill det. Inte för att någon annan får dig att tycka något.

 

[tott]

Men det är inte ett skäl för Tranan eller någon annan person att "ta tag i" och försöka ändra det som man tycker illa om hos sig själv.

Om man själv tycker illa om något hos sig själv (nåt man kan åtgärda) så förstår jag inte vilken annan person som kan/ska åtgärda det. Alla har ansvar över sina egna liv. Målet nr 1 är väl att må bra i sig själv - oberoende vikt - oberoende av samhällets normer. Att samhällets normer i många fall är ruttna är inget en människa ensam ändrar på, men alla kan bidra till att förändra.

 

[Philosophia]

Om man själv tycker illa om något hos sig själv (nåt man kan åtgärda) så förstår jag inte vilken annan person som kan/ska åtgärda det. Alla har ansvar över sina egna liv. Målet nr 1 är väl att må bra i sig själv - oberoende vikt - oberoende av samhällets normer. Att samhällets normer i många fall är ruttna är inget en människa ensam ändrar på, men alla kan bidra till att förändra.

Det där var inte en reflektion över innehållet i mitt inlägg. Du skriver att om man tycker illa om något hos en själv och man kan ändra det, så bör man ändra på det. Varför i hela friden ska någon behöva ändra på något hos en själv bara för att detta något tycks generera så många kommentarer från omgivningen att detta något också börjar väcka anstöt hos en själv?

 

[tott]

Men absolut. Om jag inte är nöjd med mitt hår så kan jag gå till frisören.
Är jag inte nöjd med mina kläder så kan jag hitta något annat jag gillar.
Men då ska det vara för MIN skull.

Precis det jag hela tiden menat - att man bör göra saker för sin egen skull. För att man själv ska må bra.
..som nu då jag har mina extra kilon, som jag tycker är i vägen i mina kläder - då jobbar jag för att bli av med dem. För min skull!

 

[Saeta]

Det här med verklighetsförankringen i känslan av utsatthet är också viktig att prata om. I tråden om sjukdomsvinst tog @Petruska upp det viktiga ämnet att alla reaktioner inte behöver vara illvilliga, även om den sjuke upplever det så. Inom ett av få områden där jag själv känner mig utsatt, min sexualitet, så får jag också ibland tänka på att blickar och reaktioner kanske inte är så illa som jag lätt tolkar dem. Jag har en mängd dåliga erfarenheter, vilket innebär att jag direkt får taggarna utåt när ämnet kommer på tal. Kollar någon en extra sekund när jag kysser en kvinna så kanske det inte behöver vara varken bifobi eller sexualisering som ligger bakom, även om min hjärna börjar snurra åt det hållet direkt.

Ja, fat shaming är utbrett och fruktansvärt. Så förbaskat trist @Tranan att du och många andra utsätts och jag ifrågasätter på inget vis din tolkning av dina erfarenheter. Glöm bara inte att ibland kanske någon tittar för att den tycker att du är riktigt stilig, också.

Jag håller med i allt du säger. Självklart kan det vara så. Och jag tror också att om en redan mår dåligt psykiskt så uppfattar en lättare att alla är emot en. Absolut. Men jag tror också att en ändå ser skillnad på en äcklad blick och en välmenad blick, oavsett om det gäller fatshaming eller något annat normbrytande.

 

[tott]

Det där var inte en reflektion över innehållet i mitt inlägg. Du skriver att om man tycker illa om något hos en själv och man kan ändra det, så bör man ändra på det. Varför i hela friden ska någon behöva ändra på något hos en själv bara för att detta något tycks generera så många kommentarer från omgivningen att detta något också börjar väcka anstöt hos en själv?

"Varför i hela friden ska någon behöva ändra på något hos en själv bara för att detta något tycks generera så många kommentarer från omgivningen att detta något också börjar väcka anstöt hos en själv?"
Det har jag aldrig sagt eller menat att man ska. Fortfarande pratar jag bara om den egna känslan - oberoende vad andra/samhället tycker.

 

[Saeta]

Precis det jag hela tiden menat - att man bör göra saker för sin egen skull. För att man själv ska må bra.
..som nu då jag har mina extra kilon, som jag tycker är i vägen i mina kläder - då jobbar jag för att bli av med dem. För min skull!

Hur vet du att det är för din skull? Alltså, det finns ju större kläder om du känner att du måste pressa ner dig själv i dom du redan har. Det behöver ju inte vara något dåligt. Så, kan du med handen på hjärtat säga att det enbart är för dig själv som du vill gå ner i vikt, eller är det för att du, som resten av oss, är hjärntvättad av samhällsnormerna?

Du behöver inte svara om du inte vill. Men fundera lite på det.

 

[mandalaki]

Alla har ansvar över sina egna liv.

Det är väl ungefär vad många brukar skriva till dig när du startar dina återkommande trådar om hur hemskt det är med midsommar och jul när man är singel?

51 procent av Sveriges befolkning är överviktig eller fet (2016, Folkhälsomyndigheten). Tror du att det beror på att de helt enkelt inte förstår bättre eller att det är SVÅRT att lägga om till en hälsosammare livsstil?

 

[Singoalla]

Jag håller med i allt du säger. Självklart kan det vara så. Och jag tror också att om en redan mår dåligt psykiskt så uppfattar en lättare att alla är emot en. Absolut. Men jag tror också att en ändå ser skillnad på en äcklad blick och en välmenad blick, oavsett om det gäller fatshaming eller något annat normbrytande.

Ja, jag antar att vederbörande kan identifiera en äcklad blick.

 

[Philosophia]

"Varför i hela friden ska någon behöva ändra på något hos en själv bara för att detta något tycks generera så många kommentarer från omgivningen att detta något också börjar väcka anstöt hos en själv?"
Det har jag aldrig sagt eller menat att man ska.

Men samtidigt är det precis det du skriver.

 

[tott]

Hur vet du att det är för din skull? Alltså, det finns ju större kläder om du känner att du måste pressa ner dig själv i dom du redan har. Det behöver ju inte vara något dåligt. Så, kan du med handen på hjärtat säga att det enbart är för dig själv som du vill gå ner i vikt, eller är det för att du, som resten av oss, är hjärntvättad av samhällsnormerna?

Du behöver inte svara om du inte vill. Men fundera lite på det.

Min tjocka mage som är i vägen stör mig.

 

[Myrten]

Precis det jag hela tiden menat - att man bör göra saker för sin egen skull. För att man själv ska må bra.
..som nu då jag har mina extra kilon, som jag tycker är i vägen i mina kläder - då jobbar jag för att bli av med dem. För min skull!

Ok, du upplever att du åtgärdar din vikt för din skull. Den upplevelsen, känslan eller erfarenheten är inte allmängiltig.

 

[mandalaki]

Ok, du upplever att du åtgärdar din vikt för din skull. Den upplevelsen, känslan eller erfarenheten är inte allmängiltig.

Och framförallt är den ju falsk. Utan smalhetsnormen hade man ju inte retat sig på sin tjocka mage.

 

[mandalaki]

@Tranan Har inte du berättat om bipolär sjukdom? Om du medicinerar mot den är kampen mot kilona nog inte lätt.

 

[tott]

Det är väl ungefär vad många brukar skriva till dig när du startar dina återkommande trådar om hur hemskt det är med midsommar och jul när man är singel?

51 procent av Sveriges befolkning är överviktig eller fet (2016, Folkhälsomyndigheten). Tror du att det beror på att de helt enkelt inte förstår bättre eller att det är SVÅRT att lägga om till en hälsosammare livsstil?

Det är inte lätt att gå ner i vikt - det har jag också skrivit i den andra tråden.
...och på jul har jag alltid sällskap och till midsommar har jag alltid tagit mitt ansvar över mitt liv och bjudit i folk. Trots det, tycker jag att det är tråkigt att hamna utanför som singel vid sådana helger.

För du bok över mina inlägg?? ...eller är jag annars bara intressant för dig, eftersom du lagt på minnet/alt. sökt upp vad jag skrivit genom åren. Intressant! Tackar för det

 

[mandalaki]

Det är inte lätt att gå ner i vikt - det har jag också skrivit i den andra tråden.
...och på jul har jag alltid sällskap och till midsommar har jag alltid tagit mitt ansvar över mitt liv och bjudit i folk. Trots det, tycker jag att det är tråkigt att hamna utanför som singel vid sådana helger.

För du bok över mina inlägg?? ...eller är jag annars bara intressant för dig, eftersom du lagt på minnet/alt. sökt upp vad jag skrivit genom åren. Intressant! Tackar för det

Ja, jag har självklart en tidslinje på datorn som heter totts liv.