Jag blev stannad av en polis i Ödeshög i 25-årsåldern. Vanlig rutinkontroll. Blåsa ballong, kolla körkort - och så gick han runt min Taunus '71. Så stannade han vid framhjulet, böjde sig ned. Ställde sig på knä. Steg upp, plockade fram ficklampa. Böjde sig ned igen, och inspekterade så att jag blev nervös som få.
Jag visste inte vad han höll på med. Däcket var ju i princip nytt. Nja, kanske inte nytt - men mönsterdjupet måste ju i varje fall vara det bästa på bilen. Hade fått punka några månader tidigare, och satt på reservhjulet. Det var helt oanvänt, och hade uppenbarligen legat i bilen se'n den var ny. Så det måste vara nåt annat han har intresserat sig för.
Så bestämde han sig för att det var nog. Reste sig upp, och gick mot den öppna sidorutan vid förarplatsen.
"Hörru du. Kom ut här så ska jag vida dig nånting."
Jag klev ut. "Det här är det allra jävligaste jag nånsin sett." Han visade med ficklampsstrålen var jag skulle titta. Det jag såg var ett framhjul. Ett fint framhjul. Som hade en sula som var en direkt kopia av Kojaks huvudsvål.
Det fanns inte ens antydan till att det funnits mönstedjup på det däcket.
Han tog fram penna och ett block. "Det här måste jag skriva böter på. Och det kommer bli dyrare än vad däcket du måste köpa. Se det som läropengar."
Så fick han ett larm. Jag överhörde att det var rörigt på en bank inne i staden. Rån? - vad vet jag, det kommunicerade han inte med mig.
Innan han hoppade in i polisbilen, vände han sig till mig en sista gång. "Nu blev du räddad av gonggongen. Men ta detta som ett tecken att du åker raka vägen till en däcksfirma och ersätter det där du nu har på vänster fram."
Sirenerna slogs på. Och så var han borta.
Eftersom jag hade en höggravid kvinna med mig, så vet jag att detta inträffade i maj 1989. Om däcket nu hade varit orginal, så var det 18-19 år gammalt. Visserligen har det hänt en del inom däcksbranschen mellan 1971 och 2000 - men däck är trots det fortfarande en färskvara.
.
