Jag är inte materialistisk, men har syskon som är/var väldigt materialistiska. Mina föräldrar är/var inte det, mina barn är det till viss del, men där har jag sett något intressant hos äldsta sonen som varit värst av de tre. Nu när han jobbar och tjänar pengar och kan köpa så har det liksom gått tillbaka, det är inte lika intressant och viktigt. Plötsligt säger han att han förstår mig när jag säger att jag egentligen inte vet vad jag skulle göra med en miljon kronor, tidigare kunde han rabbla upp allt han skulle köpa för pengarna, men nu är det inte viktigt.
Jag brukar i övrigt säga att jag blev bortbytt på BB eftersom jag skiljer mig i övrigt från min familj rätt rejält.Så frågan varför vi blir som vi blir är rätt intressant, tycker jag. Jag kan inte förstå varför jag inte är som min familj/syskon/släkt/föräldrar. Mina fyra syskon är ju som dem, mina barn är som dem. Varför inte jag?
Kanske tycker jag mig ändå ana att äldsta sonen skiljer sig från familj och släkt ändå. Det ska bli mycket intressant att följa honom i hans liv!
Vi kommer alla från samma arv och har levt i samma miljö, så vad är det som gör att det skiljer . Eller inte skiljer.