Hur kan detta vara lagligt?

Du tycker att det är obegripligt att man vill ha mer kunskap innan man bildar sig en åsikt, istället för att ta starkt avstånd i en fråga man inte vet mycket om? Då ser vi väldigt olika på saken.

Nej, du förvränger vad jag skriver. Men visst, jag har svårt att förstå att man måste hämta in mer kunskap för att anse att en person själv ska ha rätt att bestämma om ingrepp på sin egen kropp.
 
(Du skrev väl ironiskt :) men jag svarar ändå) Vittnesskildringar från amerikanska mammor (från amerikanska omskärelser) i uhm motståndsrörelsen som jag läst säger att barnet skrek så det nästan kvävdes och sedan blev okontaktbart i en vecka eller mer av smärtan. De kände det påverkade tillit och anknytning. Den amerikanska skalar tydligen en bra bit av förhuden bort från där den normalt är fastvuxen. Så det blir naken blodig slemhinna över ollonet. (Den judiska ska vara mindre, kanske de bara klipper utstickande bitar? Utan att skala ollonet, Ingen aning.)

Ahmen fy i helvete vad vidrigt! :wtf::wtf::wtf:
Det där skulle jag då aldrig utsätta min son för! (Om jag får någon då vill säga)

Vet inte hur mina ex har fått det gjort men de minns som sagt ingenting och är bara positiva, på dom är ju själva ollonet blottat men nog fanns det allt liiite hud att röra på så att säga, fast bakom ollonet liksom.. :o:p
 
För dig är det glasklart, ja. Men en del av oss resonerar fram och tillbaka. och då klumpar du ihop oss med de två-tre (i alla fall igår när jag kollade) som tycker det är okej, så att du får det till "många". Som sagt, åsiktskorridor.
Ja, kalla det åsiktskorridor om du vill. För mig är det väldigt svartvitt - antingen har du rätt att bestämma över din egen kropp eller så har du inte det. Att diskutera gråzoner och undantag är givetvis intressant, men då klumpas man också ihop med dem som inte tycker att rätten över den egna kroppen är ovillkorlig. Enspårigt och inskränkt, kanske det - men det är så jag känner. Jag tycker det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter och tycker därför inte att det ens ska vara något att diskutera om.
 
Vittnesskildringar från amerikanska mammor (från amerikanska omskärelser) i uhm motståndsrörelsen som jag läst säger att barnet skrek så det nästan kvävdes och sedan blev okontaktbart i en vecka eller mer av smärtan. De kände det påverkade tillit och anknytning. Den amerikanska skalar tydligen en bra bit av förhuden bort från där den normalt är fastvuxen. Så det blir naken blodig slemhinna över ollonet. (Den judiska ska vara mindre, kanske de bara klipper utstickande bitar? Utan att skala ollonet, Ingen aning.)

Minns du källan? Jag tycker att det låter överdrivet, men jag kanske missförstår din beskrivning av proceduren.
 
Nej, du förvränger vad jag skriver. Men visst, jag har svårt att förstå att man måste hämta in mer kunskap för att anse att en person själv ska ha rätt att bestämma om ingrepp på sin egen kropp.
Jag tillhör de som inte tagit avstånd uttalat i tråden. Så som du ställer upp hela frågan räcker det ju att inte uttalat ta avstånd för att bli praktiskt taget demoniserad.

Men jag resonerar rätt ofta om aspekter av saker och ting utan att vare sig försvara eller förkasta det man pratar om. Den där sortens krav på att ta avstånd från något, känns lite knepigt tycker jag. Typiskt något journalister ibland kräver av politiker och som jag inte riktigt ser poängen med.

Företeelsen - omskärelse - finns ju. Jag tycker att det finns mycket mer än usch respektive hurra att säga om den. Usch respektive hurra är väl det minst intressanta.
 
Jag tillhör de som inte tagit avstånd uttalat i tråden. Så som du ställer upp hela frågan räcker det ju att inte uttalat ta avstånd för att bli praktiskt taget demoniserad.

Men jag resonerar rätt ofta om aspekter av saker och ting utan att vare sig försvara eller förkasta det man pratar om. Den där sortens krav på att ta avstånd från något, känns lite knepigt tycker jag. Typiskt något journalister ibland kräver av politiker och som jag inte riktigt ser poängen med.

Företeelsen - omskärelse - finns ju. Jag tycker att det finns mycket mer än usch respektive hurra att säga om den. Usch respektive hurra är väl det minst intressanta.

Jag tycker det finns vissa saker det är viktigt att ta avstånd från. Könsstympning och övergrepp, t.ex.
 
Frågan är hur mycket man som vuxen "har tagit skada" av sina föräldrars val och beslut de tog när man var barn?

Att en liten bit från förhuden skärs bort eller att håltagning görs när man är liten ligger nog otroligt långt ner på listan över 'dåliga beslut'. Hur många vuxna säger idag att deras liv och framtid är förstörd på grund av något sådant (om det har gjorts på "rätt sätt")? Det finns så många andra beslut på listan att fatta som vårdtagare, dåliga sådana som skadar barnet och senare märks av på den vuxna individen. Även om omskärelse vållar smärta på barnet och får mig att se rött är det inte överst på listan. Att bla. vålla smärta, skada eventuella funktioner och ge kroppen och psyket trauma är det, t.ex könsstympning.
 
Nu har jag läst igenom hela tråden igen (jag är en tråkig människa).

Ärligt talat så tycker jag att diskussionen varit ganska bra från båda håll.

Det jag ser som bottennapp är de förminskande inläggen någonstans i mitten om "det är ju bara en flärp", kastrationsångest samt beskrivandet av motståndarna som rabiata.

Påståendena om antisemitism förstår jag inte. Det kanske färgades av förväntningar på grund av tidigare diskussioner, för jag såg inget som kan beskrivas så i min genomläsning nu. Om jag missat inläggen får någon gärna peka ut dem. OBS: Bonuspoäng om jag är författaren.

Vad gäller de mer känslosamma omskärelse-kritiska inläggen av typen "Det är ju helt sjukt!" så får man väl anta att handlingen helt enkelt berör de personerna väldigt illa, och att deras argumentation blir därefter. Det är ganska naturligt att diskussionen mellan förespråkare och de som just förfärats av det förespråkade inte blir den mest givande. :)

Oj klockan. God natt :turd:.
 
Du får utöva din religion hur mkt du vill på dig själv. I sverige äger du inte barn. Barnet är sin egen person så du skall ha 0 rätt att utöva din religion på ditt barn.

Jag begriper verkligen inte. För mig är detta verkligen ingen gråzon eller komplicerad tanke alls. Om min religion säger åt mig att skära av mig näsan så får jag göra det. Men jag får inte göra det på mitt barn hur mkt jag än tror att Ludde i himlen bryr sig om det.
Det är förkastligt!

Vill man att Ludde i himlen skall få sitt barns näsa så får man vänta tills barnet är gammalt nog att ge näsan själv. Förslagsvis efter myndig ålder. Det gäller judar också.

Jag vill fortfarande ha svar på hur vi skall göra med de som i vuxen ålder känner sig mindre nöjda med vad deras föräldrar gjort mot dem.
Hur hade Cilla hanterat om hennes son hade känt sig stympad och inte alls ville vara jude, tex?

Är det rimligt att dessa barn skall få någon slags upprättelse och ersättning?
Har någon gett uttryck för eller påstått att föräldrar äger sina barn? Självklart har du rätt att förlöjliga folk som tror på Ludde i himmelen, även om du kunde gjort det utan förlöjligande.
Att jämföra manlig omskärelse med att skära av näsan är bara löjligt o ignorant.

Nästa gång du påstår något, eller ställer en fråga som berör någon debattör i en tråd så får du gärna hålla dig till god netikett o tagga t ex @CillaW
 
Nu har jag läst igenom hela tråden igen (jag är en tråkig människa).

Ärligt talat så tycker jag att diskussionen varit ganska bra från båda håll.

Det jag ser som bottennapp är de förminskande inläggen någonstans i mitten om "det är ju bara en flärp", kastrationsångest samt beskrivandet av motståndarna som rabiata.

Påståendena om antisemitism förstår jag inte. Det kanske färgades av förväntningar på grund av tidigare diskussioner, för jag såg inget som kan beskrivas så i min genomläsning nu. Om jag missat inläggen får någon gärna peka ut dem. OBS: Bonuspoäng om jag är författaren.

Vad gäller de mer känslosamma omskärelse-kritiska inläggen av typen "Det är ju helt sjukt!" så får man väl anta att handlingen helt enkelt berör de personerna väldigt illa, och att deras argumentation blir därefter. Det är ganska naturligt att diskussionen mellan förespråkare och de som just förfärats av det förespråkade inte blir den mest givande. :)

Oj klockan. God natt :turd:.
Jag ber om ursäkt för ordvalet "rabiata", kunde uttryckt mig bättre o mindre rabiat.:cautious:
 
Du får utöva din religion hur mkt du vill på dig själv. I sverige äger du inte barn. Barnet är sin egen person så du skall ha 0 rätt att utöva din religion på ditt barn.

Jag begriper verkligen inte. För mig är detta verkligen ingen gråzon eller komplicerad tanke alls. Om min religion säger åt mig att skära av mig näsan så får jag göra det. Men jag får inte göra det på mitt barn hur mkt jag än tror att Ludde i himlen bryr sig om det.
Det är förkastligt!

Vill man att Ludde i himlen skall få sitt barns näsa så får man vänta tills barnet är gammalt nog att ge näsan själv. Förslagsvis efter myndig ålder. Det gäller judar också.

Jag vill fortfarande ha svar på hur vi skall göra med de som i vuxen ålder känner sig mindre nöjda med vad deras föräldrar gjort mot dem.
Hur hade Cilla hanterat om hennes son hade känt sig stympad och inte alls ville vara jude, tex?

Är det rimligt att dessa barn skall få någon slags upprättelse och ersättning?
Känns som det mest tråkiga i denna tråd är de som måste förlöjliga de som på något sätt tror på Gud, Förlöjliga inte det tack. Ser man Sverige och jämför med världen i stort är det ju faktiskt snarare det sekulära sverige som sticker ut ur mängden, inte resten av världens människor där merparten har en tro som i alla fall oftast är starkare än överlag i Sverige..
 
Ja, det är ju min inställning av religiösa skäl. Jag vet att det är kontroversiellt och egentligen omöjligt att argumentera för på ett sätt som motståndare kan acceptera, eftersom det handlar om tro.

I just fallet (judisk) omskärelse är det något som är fundamentalt i vår religion och vårt folk. Det utförs på ett säkert sätt av en person med lång utbildning, med bedövning, och det som tas bort skadar inte pojken att vara utan.

Alltså är det ok för mig, men jag vet att det är i princip omöjligt att argumentera utan att nämna tro som i sig inte är rationell.
Jag tycker att som läkare kan man visst argumentera för detta utan att dra upp tro, finns det ett lagligt och säkert sätt för detta ingrepp i Sverige så måste det vara långt bättre än att man återvänder till ett annat land och får det gjort på ett sätt som förmodligen är väldigt riskabelt.

Jag har ingen egen åsikt i saken själv, och väljer därför att avstå från diskussionen i övrigt.
 
Alltså, när man tänker på saken. Är det inte lite fascinerande ändå att den där så patriarkala guden kräver att en liten bit av det allra heligaste på pojkar skärs bort!?
Tack gode gud (eh) att det inte krävs samma sak av tjejer! :angel::p


Dock så ... Rättvist? Knappast.
 
Känns som det mest tråkiga i denna tråd är de som måste förlöjliga de som på något sätt tror på Gud, Förlöjliga inte det tack.
Jag upplever ingen som förlöjligar guds tro i denna tråd. Däremot är det pinsamt uppenbart hur svårt det blir att försvara religiösa handlingar, tyckanden och tänkande i en sekulär stat. Som dessutom har mänskliga rättigheter, jämställdhet och varje människas fria val och yttrandefrihet högt upp på dagordningen.
 
Jag upplever ingen som förlöjligar guds tro i denna tråd. Däremot är det pinsamt uppenbart hur svårt det blir att försvara religiösa handlingar, tyckanden och tänkande i en sekulär stat. Som dessutom har mänskliga rättigheter, jämställdhet och varje människas fria val och yttrandefrihet högt upp på dagordningen.
Missade du Ludde i himmelen?
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hemlösa hundar ökar
  • Målbilder för trubbnosar.
  • Oseriös avel 2023

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp