Hur hjälper man "duktiga" barn?

[Freddie]

Jag är mamma till Viktor som är 7 år och går i första klass. Kunskapsmässigt skulle man nog kunna jämföra honom med en genomsnittlig 10-åring, både när det gäller att läsa, skriva och räkna. I matematik ligger han nog ännu högre upp. Räknar tal som 7 x 8, 10/3 och 345-97 i huvudet.

Det kanske inte låter som någonting som borde vara ett problem, men det är det i vissa avseenden. Att hålla Viktor intresserad och stimulerad i skolan har visat sig vara svårt, vilket vi också oroade oss för redan när han gick i förskoleklass. Det är inte alls så att han är jobbig eller uppförs sig illa i klassrummet, han sitter i stället passiv och längtar hela tiden efter att skoldagen ska vara slut. I teorin har alla barn rätt att få undervisning utefter sina egna förutsättningar, men jag är inte dummaren än att jag förstår att det är svårt att anpassa undervisningen efter 20 olika individer med vitt skilda förkunskaper. Vissa barn i klassen kan ännu inte hela alfabetet, medan Viktor gärna och lätt plöjer igenom fem böcker om dagen.

Det märks att hans lärare är frustrerad och inte riktigt vet hur hon ska bemöta varken Viktor eller oss föräldrar. Hon har några gånger uttryckt sig på ett sätt som visar att hon tycker att vi ska försöka bromsa Viktor och exempelvis inte låta honom läsa hemma och att det vore en bättre lösning än att skolan erbjuder honom utmaningar som passar honom. För mig ter dig sig orimligt att förbjuda en bokälskande sjuåring att läsa och det kommer jag heller inte att göra, men jag vet inte heller vad jag ska göra för att han ska trivas i skolan och inte bli skoltrött redan innan han börjat mellanstadiet.

Hur ska man hantera "duktiga" barn i skolan? Vad kan man kräva som förälder och vad kan vi föräldrar göra hemifrån för att stötta vår son så mycket vi kan? Tilläggas bör att han definitivt inte lider av prestationshets eller liknande, men han är väldigt vetgirig och läser gärna böcker om schack och andra strategispel, något som han också är minst sagt förtjust i att spela. Han slukar kunskap med en aldrig sinande frenesi, men upplever skolan mer eller mindre som ett fängelse där han tvingas skriva samma bokstav sida upp och sida ner.

Finns det någon annan som har erfarenhet av så kallade särbegåvade barn? Hur tacklar man problemet bäst enligt er erfarenhet?

 

[Rufss]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Men att bromsa, förstår inte varför läraren säger så?
Har erfarenhet själv av liknande, äldsta dottern fick tidigare för lätta och tråkiga uppgifter främst inom matematik att hon tröttnade och läste bänkböcker istället...
Verkar bli bättre nu på högstadiet.
Men att för en lärare anpassa undervisningen likväl för barn som presterar mycket som lite och "mittemellan" ser jag inte som att det ska vara så svårt.
Tycker du ska kräva lite mer av läraren faktiskt!
Lycka till!

 

[sillysinta]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Det har med att skolan bromsar tror jag ar ett valdigt vanligt bemotande. Det handlar nog om det missforstand att alla skall vara likadana istallet for att alla skall ha samma ratt att na sin potential. Och det ar svart att komma runt. Samtal med skolan och att ideligen ligga pa kan hjalpa, men framst kanske ni maste soka undervisning pa andra satt, alternativt byta skola.

Men, det storsta tipset jag skulle vilja komma med ar att uppmuntra hart arbete. Folk som har det latt i skolan far det svart senare, vid hardare studier, da de aldrig uppmuntrats att lara sig studera pa riktigt och ta sig an utmaningar (kanske just pga ovanstaende skolproblem). Man skall alltsa uppmuntra arbetet barnet lagger ner, inte resultatet (att den klarar det).


Alltsa, aah vad duktig du ar som arbetade pa det projektet/problemet/boken sa mkt. Och inte aah vad duktig du ar som klarade det talet/boken/projektet.

(de kan ocksa bli radda for att misslyckas och ovanstaende kan hjalpa mot sadant. Man maste fa ova pa att misslyckas, kanske framforallt om man ar duktig)

 

[Bri]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Jag lyssnade nyligen på en P1-dokumentär och ett tvillingpar som fått hoppa över flera klasser för att de inte kunnat stimuleras tillräckligt i skolan. De gick i årskurs sju som tioåringar om jag minns rätt. Vet inte hur vanligt detta är? Det jag kan tänka mig är att det kan bli problematiskt med det sociala, att få klasskompisar som är i en annan ålder.

Det framkom dock att de här barnen mått riktigt dåligt av att vara så understimulerade, kanske var det därför man tagit till så "drastiska" åtgärder. Och så hade de ju varandra.

(För egen del fick jag extraböcker mm som jag fick arbeta med på egen hand i lågstadiet, men då var jag knappast flera år före i läs- och skrivutveckling (jag minns att jag läste kapitelböcker som sexåring).)

 

[Sonic76]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Man får helt enkelt som lärare utmana den eleven. So what om den jobbar i treans mattebok i ettan.
Huvudsaken är att alla barn utmanas.
Läsläxor kan man lösa genom att barnet får låna egna böcker att läsa och sen vid skrivuppgifter mm får den eleven svårare uppgifter bara.

 

[Sonic76]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Ursäkta min inte så korrekta svenska i inlägget, ibland måste jag skriva klart det jag tänkte, oavsett hur konstig mening det blir.

 

[Korven]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

På min tid fick man hoppa över en klass om man hade läst in den.

 

[glittra]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Jag och en klasskompis blev tillfrågade om att hoppa över en klass, men valde att avstå och fick istället bättre anpassad undervisning i vår vanliga klass.

Vi hade också en klasskompis som hoppat upp en årskurs till vår klass och jag tror att även om många barn är redo kunskapsmässigt så kanske de inte är redo mognadsmässigt. Det beror såklart också på när barnet är född. Eleven som började i vår klass var född i slutet av året efter och var alltså ganska mycket yngre än de flesta i klassen.

 

[warg]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Jag var ett sånt barn. Jag läste flytande som treåring, läste ungdomsböcker när jag var sju och vuxenböcker från 9-10 års ålder. Även i matten låg jag långt före, räknade ekvationer i ettan... Skolan var rejält kvävande. Jag blev jätteglad om jag någon gång fick uppgifter på min nivå, och räknade inte med någon hjälp. Men för det mesta fick jag göra samma saker som klasskamraterna. Det var lite som för en vuxen som måste sitta och fylla i barnkorsord hela dagarna. När jag blev klar snabbt fick jag bara ännu mer av samma sort. Så efter ett tag blev det en sport att inte bli klar snabbare än nödvändigt, dvs tänka på annat och såsa.
Prata med läraren och försök hitta en lösning. Ett förslag är ju att du tillsammans med läraren letar rätt på saker på lagom nivåer för ditt barn, och är tydliga med att ni inte förväntar er specialundervisning för det, barnet får helt enkelt lösa sina uppgifter själv. Ännu bättre är det förstås om ni kan hitta någon annan lösning, där barnet får undervisning på sin nivå.

 

[Mabuse]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Jag hade lätt för mig i skolan ungefär på det sätt du beskriver din son, men upplevde aldrig det som ett problem. Såklart tyckte jag de flesta övningar etc var väldigt enkla, men det gjorde ju inte så mycket, det var bara att det gick snabbare för mig att göra dem än för de andra. Jag hade inga specialböcker eller specialuppgifter, däremot låg jag ofta väldigt långt fram i böckerna, alternativt hann göra fler böcker än de andra. Men det var ju inget problem.

Vad är problemet för din son, är det att han är färdig med uppgifterna och sen sitter sysslolös, eller att han inte vill göra dem för att de är för tråkiga? Om de är tråkiga, försök hitta ett annat sätt att göra dem roliga, t ex att han kan se hur snabbt han kan göra dem, eller skriva så fint han kan, eller nåt annat. Utmaningen måste ju inte alltid ligga i att själva uppgiften är svår.

Är problemet att han är färdig med allt och inte får något mer att göra utan måste sitta sysslolös, så skulle jag prata med läraren, det känns ju inte ok om han tvingas sitta av lektionerna. Kanske kan han få läsa nån bok eller så istället, om han är färdig med allt?

 

[skiesabove]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Men, det storsta tipset jag skulle vilja komma med ar att uppmuntra hart arbete. Folk som har det latt i skolan far det svart senare, vid hardare studier, da de aldrig uppmuntrats att lara sig studera pa riktigt och ta sig an utmaningar (kanske just pga ovanstaende skolproblem). Man skall alltsa uppmuntra arbetet barnet lagger ner, inte resultatet (att den klarar det).

Mycket bra tips!
Hälsar en som hade det skitlätt i grundskolan. Och därmed tyckte att det var skittråkigt, och skolkade konstant. Började som 6-åring, så gick ändå med de som var en årgång äldre än mig. Hjälpte inte ett skvatt. Jag kunde ju redan läsa och räkna så redan i ettan blev det booooooring...

Däremot så har jag ett undantag: Under 2,5 år i högstadiet så gick jag på en privatskola utomlands. Då lärde jag mig i princip allt jag någonsin lärt mig i skolan. Dom gav utmaningar och stöd utefter elevens förmåga, uppmuntrade extra ansträngningar (ex genom att ge extra-uppgifter man kunde lösa mot att få bonuspoäng till nästa prov) och även en slö glidare som jag ansträngde mig rejält! Det bidrog ju stort att lärarna var superengagerade, och man ville verkligen visa att man ansträngde sig för dom.

Besvikelsen när jag kom hem till svenskt gymnasium var STOR. Jag behövde inte lyfta ett finger eftersom jag redan läst dom kurserna (svenska gymnasiekurser = internationell skolas högstadiekurser), knappt vara på lektionerna (hade ca 20% frånvaro som lärarna aldrig rapporterade in), och fick MVG i det mesta. I det som jag behövt anstränga mig i (fysik) fick jag G, trots att jag sällan var där och jag hade inte ens gjort en stor del av proven? Helt löjligt. Och min studieteknik och disciplin inför universitetet var obefintlig. Det gick inte så bra när det var dags för seriösare studier....

Skolan ska vara utmanande, stimulerande och rolig. Jag har dock hittills aldrig stött på en kommunal skola (har bland annat yngre kusiner med samma problem som jag) som kan erbjuda detta för elever som är lättlärda. En del friskolor verkar ha ett bättre tänk.

Fasar inför den dagen jag själv har barn. Känner att det finns en viss risk att jag kommer vara en "jobbig förälder"....

 

[ameo]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

En liten andel av skoleleverna är såna superbegåvningar som din son är. Jag vet att detta har diskuterats en del i media de senaste åren, men min trötta skalle kommer inte på något bra att googla på. Leta lite på "elitskolor" men radera "Lundsberg" så kanske du hittar något.
Det har förekommit tankar på om man ska sätta dessa elever i egna skolor för att kunna möta deras behov.

 

[Majkem]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Hur hänger han med i det sociala utöver skolan? Lek, idrott, det sociala? Det största anledningen till att man faktiskt inte så ofta flyttar upp dessa barn och hoppar över årskurser är att de då missar mycket annat viktigt som hör livet till men som inte rör den direkta undervisningen. Just de saker som jag skrev, lek, samspek med jämnåriga, idrott osv är också viktigt och något som kan bli lidande hos de här väldigt smarta barnen.

Jag är dock lite orolig för mitt barn att det ska bli likadant och det enda man kan göra är väl att prata med lärarna och önska att de ska lägga lika mkt tid på de här med extra begåvning som de som är svaga, men det finns ju inte ens resurser till det på skolorna så då är det självklart jättesvårt.

Återigen en fråga att ställa politikerna - resurserna att se eleverna som individer. Något lärare är skyldiga till men inte har någon möjlighet till!

 

[Buck]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

I grundskolan så hade vi en 4 matteböcker att välja på, dvs från superlätt till svår. Var en 2st som hade plöjt sig igenom de första mycket snabbt och fick läsa den svåraste redan i 2an, var nog på 4e klass nivå till viss del.
Jag hade svårt så jag hade de enklare matte böckerna ^_^, men i svenskan så läste jag snabbast i skolan så då fick man välja egna böcker att läsa efter att man gjort klart läxböckerna.
Vi hade årskurs 123 i vår klass, blev enklare för läraren att ge eleverna en lite mer individuell nivå då antar jag. Än om man har en klass med bara 2or. Nu kunde en begåvad etta läsa det 3orna läste och tvärt om. Mer eller mindre...

 

[Mabuse]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Det där har jag aldrig riktigt fattat, varför leder detta att kunna läsa och räkna innan man börjar skolan till att man tycker allt är tråkigt och skolkar? Jag kunde också läsa och räkna innan jag började skolan, och jag har alltid tyckt skolan var jättekul, man fick ju sitta hela dagarna och greja med matte och svenska - visserligen väldigt lätta övningar då, men ändå kul bara att göra dem, och ganska snart var det ju en och annan detalj som jag inte kunde. Det är ju inte bara att lära sig nya saker som är kul, utan också att kunna göra saker väl, jag tyckte det var rätt kul att kunna lösa alla uppgifter i boken själv, att känna att man var bra på det. Eller se hur snabbt man kunde räkna, hur många tal man hann på en timme, att hinna klart boken, etc.

 

[Freddie]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Svarar alla:

Vad kul med så mycket respons och stort tack för alla tips!

Både jag och Viktors pappa har samma erfarenhet av att kunskapsmässigt ligga långt före kamraterna i klassen, men vi tyckte ändå om skolan åtminstone under de första åren, medan Viktor sagt att han inte vill gå till skolan sen tredje dagen i ettan. Han förstår inte varför han måste gå i skolan alls, eftersom han trivs mycket bättre med att lära sig saker och läsa hemma. Däremot trivs han utmärkt på fritids och älskar rasterna (vilket barn gör inte det, hehe).

När han gjort färdigt en uppgift sitter han bara och väntar på de andra, men vill inte heller bli tilldelad andra uppgifter. Han gör det han ska och sitter sedan och stirrar in i väggen. I bästa fall ritar han eller läser i någon bok som han tagit med sig hemifrån.

Det är inte helt okomplicerat att prata om det här med skolans personal. Jag märker av frustration hos hans lärare, som jag tyvärr inte tror att hon lyckas dölja inför Viktor. Det är tydligt att det här med särbegåvade barn är ett ämne som är en aning provocerande för en del vuxna och skolpersonal är inget undantag. Jag är i vissa situationer rädd för att framstå som en förälder med näsan i vädret som tror att mitt barn är förmer än andra för att han föddes med ovanligt många IQ-poäng, men jag vill ju bara som alla andra föräldrar att mitt barn ska trivas och utvecklas i skolan.

Vi ska under veckan ta kontakt med Mensa (där vi vuxna är medlemmar) för att få veta mer om deras program för särbegåvade barn. Kanske är det en väg att gå. Att hoppa över en eller ett par klasser tror jag tyvärr inte skulle vara en lyckoträff på det sociala planet då han har många goda vänner i sin klass, men det skulle kanske kunna vara möjligt för honom att ha vissa lektioner (som matematik) med en annan årskurs.

Jag är verkligen tacksam för att så många delat med sig av åsikter och erfarenheter, det känns skönt att få ventilera det här!

 

[ameo]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Att hoppa över en eller ett par klasser tror jag tyvärr inte skulle vara en lyckoträff på det sociala planet då han har många goda vänner i sin klass, men det skulle kanske kunna vara möjligt för honom att ha vissa lektioner (som matematik) med en annan årskurs.

Vi fick frågan från skolan om vår äldsta dotter kanske ville hoppa över 2an och gå direkt från 1an till 3an, jag skrev en tråd här om detta då (ska leta reda på den när jag skrivit detta klart). Vi har en liten skola med en 1-3a och en 4-6a (och fantastiska lärare som reder ut att ge alla barn kunskap och utmaningar på sin nivå ) och när detta aktualiserades var det så att det först inte fanns några elever i klassen över dotterns, men sen flyttade det in en familj vars dotter började som ensam elev i den klassen.
Vår dotter hade garanterat klarat av att hoppa över ett år rent kunskapsmässigt men av några skäl lät vi bli: dels hade hon sina kompisar i egna klassen och man flyttar inte från dem. Dels har vi hela tiden sagt att hon ska få vara barn så länge som möjligt (kom just på att jag förträngt att BVC frågade oss om vi funderat på att låta henne börja F-klass ett år tidigare, vilket vi slog ifrån oss med just den motiveringen) och dels blir man så himla beroende av att komma överens om man är en klass med 2 tjejer.
Det slutade i alla fall med att vår dotter fick "offra" en svenskalektion i veckan (som hon ansågs klara sig utan) för att börja läsa engelska med den äldre tjejen. Året efter fick hon läsa samma engelskakurs igen, fast läraren gav henne lite klurigaer övningsuppgifter så hon tyckte de var rätt okej ändå.

Vad gäller er son måste det väl vara bättre om läraren ger honom lite klurigare uppgifter direkt så han är sysselsatt en längre stund och inte hinner tröttna, medan de andra gör sina uppgifter. Tänker jag...
Man kan ju vara noga med att inte visa tydligt att han gör något annat än de andra, för det kan vara jobbigt att vara den som "sticker ut" oavsett om det är bra eller dåligt.

 

[Mabuse]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Varför vill han inte få fler, svårare uppgifter? Jag tänker att han kanske inte ens har tänkt på att be om fler?

Och hur är lektionerna upplagda, har de inga arbetsböcker han kan jobba vidare i självständigt, eller får de t ex mattetalen ett i taget på svarta tavlan? För har de t ex matteböcker, så är det ju bara för honom att räkna vidare.

Det känns lite som att han inte riktigt förstått hur man gör i skolan, poängen är ju att t ex läsa eller räkna, att ta reda på sånt man vill veta och lära sig saker, inte att göra som man blir tillsagd och sen sitta passiv i väntan på att någon säger åt en att göra något annat. Han skulle kanske tjäna på att bli lite mer självständig i sitt lärande även i skolan, på det sätt du beskriver att han är hemma.

Jag tänker alltså att det ganska mycket handlar om att lära honom hur man hanterar skolsituationen, och hur man hanterar lägen när man fattar fortare eller blir klar snabbare än andra. Att sitta passiv och uttråkad och vänta in de andra är en rätt dålig strategi, tänker jag, och han skulle ha nytta av att med hjälp från er föräldrar hitta andra sätt.

 

[ameo]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Varför vill han inte få fler, svårare uppgifter? Jag tänker att han kanske inte ens har tänkt på att be om fler?

jag vet inte hur det är i TS fall, men generellt är det många barn som tycker det är jobbigt att vara den som är mycket bättre eller mycket sämre än sina kamrater. Det är inte helt okomplicerat...

 

[Mabuse]

Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?

Fast då får man kanske öva barnet lite i att orka sticka ut, för den här killen kommer ju förmodligen genom livet ofta hamna i situationen att han är klar fortare eller har fattat fortare än andra, och behöver kanske i så fall bli mer bekväm med det, och med att vara lite annorlunda i just den bemärkelsen. Jag säger inte att han ska vifta med handen och skrika "fröken, fröken, jag är klar!!!", men han kan ju gå fram till läraren och säga till, eller tyst räcka upp handen och säga till.