Hur hittar man tillbaka efter otrohet?

[Hazel]

Han har fortfarande varit otrogen och hade han velat vara med sin fru fullt ut hade han aldrig varit otrogen.

Vår åsikt beror inte på nyförälskelse, den beror på respekt.

Trist att du inte kunde använda lite av all den "respekten" till TS

 

[Petruska]

Han har fortfarande varit otrogen och hade han velat vara med sin fru fullt ut hade han aldrig varit otrogen.

Vår åsikt beror inte på nyförälskelse, den beror på respekt.

Kul att du vet mer om TS man än både vad han och hon gör.

Jag skulle ändå unna dig upplevelser i livrt, på gott och ont, som kan utveckla och fördjupa ditt tänkande om relationer och människor.

 

[SaraXX]

Jag skulle vilja ge ett gott råd, men jag vet inte var jag ska börja. Skickar bara en kram. Jag har varit där. I slutet av min graviditet med andra barnet kom det fram att min livskamrat sen snart 20 år hade haft ett förhållande på sidan av sedan några månader.

Låt dig känna det du känner och var beredd på att det är en bergodalbana inuti. Försök inte för länge om det inte känns att det går solklart åt rätt håll.
Tycker jag.

 

[Vogue]

Trist att du inte kunde använda lite av all den "respekten" till TS

Ja det gör jag väl? Jag förmedlar att TS är värd någon bättre som inte är otrogen trots tid tillsammans, det är väl då om någonsin man inte är otrogen? När man har ett långt liv tillsammans med någon bakom sig.

Nä, TS, som @Ramona skrev, detta är hans problem till 1000% och han bör kräla naken i snön om du så behöver det för att visa sin inställning!

Lycka till, all kärlek och du är starkare än någon jag vet som ens funderar på att stanna!

 

[ellabellabus]

Jag håller inte med dig. Detta är inte alls ditt ansvar utan hans. Du ska inte behöva jobba och fixa för att det här ska lösas, den biten ska ligga på honom till 110%. Tar han inte det ansvaret utan låter dig driva läkningsprocessen framåt så är han ansvarslös och inte tillräckligt engagerad. Där hade jag dragit ett streck över relationen och separerat. Är han inte 110% engagerad i att lösa detta utan tycker att det är du som har ett tillitsproblem för att han ju faktiskt sagt förlåt mm så är han inget att ha.

Han behöver bevisa för dig att han är värdig att vara tillsammans med dig trots att han trampat i klaveret. När han gör det kommer dina känslor automatiskt att försvinna och du behöver inte bearbeta någonting speciellt. Detta ligger på han, inte på er båda.

Han kan inte bearbeta mina känslor åt mig. Han ska inte fatta beslut åt mig.
Det finns en del jag måste göra själv, även om det är han som strulat till det.

 

[ellabellabus]

Jag skulle ALDRIG förlåta otrohet! Det ingår i de 3 sakerna (våld, otrohet, missbruk) som jag skulle lämnat på studs för oavsett.

Har man valt att vara med någon så är man med den personen och är man otrogen lämnande man den relationen vid första otroheten och det är inget som i min mening går att förlåta då jag aldrig skulle kunna släppa det, skulle älta, vara svartsjuk, kontrollerande och hela tiden ifrågasätta och fundera tills jag dog inombords.

Kram!

Tycker du att du tillför något alls i den här tråden, med din kommentar?
Jag har klartgjort från första början att dumpa inte är aktuellt.i nuläget.

 

[Vogue]

Tycker du att du tillför något alls i den här tråden, med din kommentar?
Jag har klartgjort från första början att dumpa inte är aktuellt.i nuläget.

Nä det är väl bättre att du stannar med en man som valde en annan kvinna före att vara dig trogen som en riktig man skulle varit

Det är väl snarare så att man undrar varför du startar en tråd när alla inlägg är väldigt aggressiva som att du försvarar honom.

 

[ellabellabus]

Han har fortfarande varit otrogen och hade han velat vara med sin fru fullt ut hade han aldrig varit otrogen.

Vår åsikt beror inte på nyförälskelse, den beror på respekt.

Ja det gör jag väl? Jag förmedlar att TS är värd någon bättre som inte är otrogen trots tid tillsammans, det är väl då om någonsin man inte är otrogen? När man har ett långt liv tillsammans med någon bakom sig.

Nä, TS, som @Ramona skrev, detta är hans problem till 1000% och han bör kräla naken i snön om du så behöver det för att visa sin inställning!

Lycka till, all kärlek och du är starkare än någon jag vet som ens funderar på att stanna!

Jag överser med din svartvita syn på livet, men håller med @Lovisaleonora om att livet innehåller fler nyanser än så.
Du vet inget om vår gemensamma bakgrund eller vad som lett till att det blev som det blev. Inte heller vad konsekvenserna av en skilsmässa blir eller varför det är vettigt att ge äktenskapet en chans innan vi ger upp.
Efter ett långt liv ihop är ett uppbrott mycket mer komplicerat än att skrika åt honom att han ska dra åt helvete, sätta en fot i arslet på honom och sparka ut honom och sen kasta en kökspall i bakhuvudet på honom. Sånt kan man göra när man är tonåring+, men inte efter 20 år ihop.

Jag undanber mig fler av dina kommentarer, då de ändå inte hjälper mig.

 

[Monstermom]

Nä det är väl bättre att du stannar med en man som valde en annan kvinna före att vara dig trogen som en riktig man skulle varit

Det är väl snarare så att man undrar varför du startar en tråd när alla inlägg är väldigt aggressiva som att du försvarar honom.

Ibland (ofta) tror jag att du är ett barn...
Jag accepterar att det inte är så, men herregud så omogen du framstår.

@ellabellabus jag tror det är viktigt att du inte har för bråttom att "fixa" vare sig dig själv eller förhållandet. Bit inte ihop om dina känslor och tvinga dig vidare innan du är redo. Oavsett vad resultatet blir för förhållandet tror jag det är viktigt att du sätter ditt eget mående först. (Med det inte sagt att det är bra att gräva ner sig helt i sina känslor heller, men du verkar ju vara inställd på konstruktiv utveckling så det tror jag inte behöver varnas mot. )

Exakt hur du ska bearbeta det tror jag är svårt för andra att svara på (och jag har inte varit i din situation, så det här är skrivet helt utifrån), men skynda långsamt tror jag ändå är en universell sanning i situationen. Hur det än blir hoppas jag att det löser sig till det bästa!

 

[mandalaki]

Nä det är väl bättre att du stannar med en man som valde en annan kvinna före att vara dig trogen som en riktig man skulle varit

Empatins mästarinna slår till igen! Det är så SKÖNT att tänka på att du jobbar inom psykiatrin.

 

[Vogue]

Jag överser med din svartvita syn på livet, men håller med @Lovisaleonora om att livet innehåller fler nyanser än så.
Du vet inget om vår gemensamma bakgrund eller vad som lett till att det blev som det blev. Inte heller vad konsekvenserna av en skilsmässa blir eller varför det är vettigt att ge äktenskapet en chans innan vi ger upp.
Efter ett långt liv ihop är ett uppbrott mycket mer komplicerat än att skrika åt honom att han ska dra åt helvete, sätta en fot i arslet på honom och sparka ut honom och sen kasta en kökspall i bakhuvudet på honom. Sånt kan man göra när man är tonåring+, men inte efter 20 år ihop.

Jag undanber mig fler av dina kommentarer, då de ändå inte hjälper mig.

Ja nu kan du tyvärr inte säga åt mig att inte skriva, sätt mig på ignore om det inte passar!

Nu är mina föräldrar gifta efter nästan 40 år ihop och några av deras vänner gick isär för några år sedan nu pga olika anledningar varav minst 2 hittat nya. Och deras respektive ville inte laga någonting, de insåg att är man otrogen efter så lång tid så är alla broar brända. Så i ditt fall kanske ni kan laga, men att säga att man håller ihop bara pga tiden, barn eller minnen, det är inget absolut alls.

 

[mandalaki]

Ja nu kan du tyvärr inte säga åt mig att inte skriva, sätt mig på ignore om det inte passar!

Eller så visar du lite normalt hyfs och medkänsla med en person som nyss fått ett besked som skakar hennes värld.

 

[et_flickan]

Ja nu kan du tyvärr inte säga åt mig att inte skriva, sätt mig på ignore om det inte passar!

Nu är mina föräldrar gifta efter nästan 40 år ihop och några av deras vänner gick isär för några år sedan nu pga olika anledningar varav minst 2 hittat nya. Och deras respektive ville inte laga någonting, de insåg att är man otrogen efter så lång tid så är alla broar brända. Så i ditt fall kanske ni kan laga, men att säga att man håller ihop bara pga tiden, barn eller minnen, det är inget absolut alls.

Och du kanske borde acceptera att alla inte har åsikten att otrohet är = kört, dra åt helvete, slut.

Men va bra att dina föräldrar och kompisar är så mycket finare och bättre än vi på buke.

 

[ellabellabus]

Ja nu kan du tyvärr inte säga åt mig att inte skriva, sätt mig på ignore om det inte passar!

Nu är mina föräldrar gifta efter nästan 40 år ihop och några av deras vänner gick isär för några år sedan nu pga olika anledningar varav minst 2 hittat nya. Och deras respektive ville inte laga någonting, de insåg att är man otrogen efter så lång tid så är alla broar brända. Så i ditt fall kanske ni kan laga, men att säga att man håller ihop bara pga tiden, barn eller minnen, det är inget absolut alls.

Enligt din logik så kan vi inte hitta ett sätt att fortsätta leva vidare tillsammans, eftersom dina föräldrars vänner har separerat.
Bra, då vet jag det. Din synpunkt är framförd.

 

[mandalaki]

Enligt din logik så kan vi inte hitta ett sätt att fortsätta leva vidare tillsammans, eftersom dina föräldrars vänner har separerat.

 

[Aviello]

Min man gjorde något liknande, otrohet efter 17 års samboskap. Det tog två år att reda ut alla känslor (han lämnade mig för henne ett tag, just då var det nog enklast för honom) men i slutänden redde vi upp allt och pratade som vi aldrig gjort förut.

Jag kan ärligt säga att jag hellre har det förhållande vi har idag än det vi hade innan otroheten, vi är så otroligt mycket närmre varandra och dessutom - för ett och ett halvt år sen gifte vi oss äntligen! Vårt förhållande krävde tydligen den här resan för att kunna växa sig riktigt starkt.

Så, vad jag vill få sagt är att även om det här är fruktansvärt just nu så kanske, kanske det finns en chans för något ännu bättre att växa fram ur krisen. Det tar tid och kraft och ork, det är inte lätt, men möjligheten finns!
Önskar er all lycka!

 

[KattenKorven]

Nä det är väl bättre att du stannar med en man som valde en annan kvinna före att vara dig trogen som en riktig man skulle varit

Det är väl snarare så att man undrar varför du startar en tråd när alla inlägg är väldigt aggressiva som att du försvarar honom.

Men va? "En riktig man"? En riktig man har väl sina fel och brister precis som alla vi andra riktiga människor? Vad är det för konstig människosyn?

Jag uppfattar inte TS som aggressiv alls, snarare väldigt samlad och rationell trots sin jobbiga situation (men så är jag ju också en sån där knepig kvinna som väljer att leva med en "oriktig" man som inte är helt perfekt...)

 

[Tonto]

Nä det är väl bättre att du stannar med en man som valde en annan kvinna före att vara dig trogen som en riktig man skulle varit

Det är väl snarare så att man undrar varför du startar en tråd när alla inlägg är väldigt aggressiva som att du försvarar honom.

Kanske dags att sluta kasta sten i glashus om du ska anklaga folk för att agera aggressivt.

 

[Aviello]

Men va? "En riktig man"? En riktig man har väl sina fel och brister precis som alla vi andra riktiga människor? Vad är det för konstig människosyn?

Jag uppfattar inte TS som aggressiv alls, snarare väldigt samlad och rationell trots sin jobbiga situation (men så är jag ju också en sån där knepig kvinna som väljer att leva med en "oriktig" man som inte är helt perfekt...)

Jag levde också i någon slags drömvärld innan får jag erkänna, kunde inte för mitt liv förstå varför min sambo skulle vilja vara otrogen. Sen slog livet mig en smula i huvudet och jag vaknade upp och insåg att vi båda bara är människor, med fel och brister men också med stora hjärtan och med enorma möjligheter. Det är det som är så vackert, om jag får vara så poetisk

 

[ellabellabus]

Min man gjorde något liknande, otrohet efter 17 års samboskap. Det tog två år att reda ut alla känslor (han lämnade mig för henne ett tag, just då var det nog enklast för honom) men i slutänden redde vi upp allt och pratade som vi aldrig gjort förut.

Jag kan ärligt säga att jag hellre har det förhållande vi har idag än det vi hade innan otroheten, vi är så otroligt mycket närmre varandra och dessutom - för ett och ett halvt år sen gifte vi oss äntligen! Vårt förhållande krävde tydligen den här resan för att kunna växa sig riktigt starkt.

Så, vad jag vill få sagt är att även om det här är fruktansvärt just nu så kanske, kanske det finns en chans för något ännu bättre att växa fram ur krisen. Det tar tid och kraft och ork, det är inte lätt, men möjligheten finns!
Önskar er all lycka!

Tack för att du berättade!