Jag törs liksom inte fråga i partiet för tycker ju att jag borde kunna något.
Med den inställningen så kommer du ju bara få sitta där som ett frågetecken. En sak att inte våga, men att inte våga för att man tycker att man borde kunna är inte rimligt. Be om att få en introduktion efter ett möte. Känns orimligt med ett etablerat parti som inte har ordlistor, intro-videor, medlemskoordinator som kan svara på frågor eller något liknande. Men, det är ingen som kommer servera dig det om du inte frågar.
Jag tycker det är skitsvårt att få kontakt med folk. Vet inte vad jag ska säga.
Är det någon som vill följa med och ta en kopp kaffe? Vill någon ses och diskutera x eller y innan nästa möte? Brukar det arrangeras någon social träff utöver möten? Såna frågor passar ju på både föreningar och hos partiet. Exakt vem du ska fråga kan inte vi svara på, men med dessa öppna frågor behöver du ju inte fråga en enskild utan gruppen du sitter med.
Jag har ingen aning om hur man startar en studiecirkel eller hur man gör.
Du mejlar studieförbundet och säger "Hej, jag vill lära mig mer om skogsträdgårdar tillsammans med andra. Kan ni hjälpa mig att sätta ihop en studiecirkel?"
(...) men hur man lär sig tillsammans med andra har jag ingen aning om.
Det är inte ditt ansvar att veta hur ni ska lära er tillsammans, det är det studieförbundet är till för. Den ansvarige för cirkeln är mest ansvarig för att hålla ihop gruppen (typ meddela när ni ska ses) och fylla i närvaro.
Och jag vill ju prata om sånt som intresserar mig.
Då kommer det vara svårt att hitta någon att bli vän med, någonsin, om du bara är villig att prata om sådant som intresserar dig. Även om själva ämnet just exakt då inte passar dig, så får du ju ändå möjlighet att ställa någon av ovan nämnda frågor för att en ha en chans att kunna lära känna någon.
)
. 
