Hur gör man när allt är meningslöst?

[Lyan]

Det är ett steg i rätt riktning! När de är nya läker de sämre om de utsätts för solljus och när de är äldre bränner man sig lättare där.

De nyaste bildar mycket blåsor, det brukar göra det men tycker att det är mer på dessa. Kanske pga solen då? Tror inte jag är ute tillräckligt mycket för att bränna mig

 

[Lyan]

 

[Lyan]

Då var den semestern över och hela skiten börjar om igen. Det kommer aldrig att lösa sig. Även den korta period nu när det har varit okej så har jag varje dag gått och önskat att bli ihjälkörd så jag slipper göra det själv. Känner mig jobbig för alla och egentligen känns det helt meningslöst att skriva för jag känner mig lika jobbig här

 

[Cattis_E]

Då var den semestern över och hela skiten börjar om igen. Det kommer aldrig att lösa sig. Även den korta period nu när det har varit okej så har jag varje dag gått och önskat att bli ihjälkörd så jag slipper göra det själv. Känner mig jobbig för alla och egentligen känns det helt meningslöst att skriva för jag känner mig lika jobbig här

Du är inte jobbig!
Man måste få ventilera sin frustration. >Det är ju en av orsakerna till att vi har buke.
Jag önskar jag kunde göra nåt som gjorde det lättare.

Dessutom ger du mig ett perspektiv på saker som inte känns bra runt mig, det är lätt att glömma att det är så mycket bättre.

 

[Lyan]

Jag känner mig jobbig. Som ett gnälligt jäkla offer som varken kan, vill eller orkar förändra sig

 

[sorbifolia]

Jag känner mig jobbig. Som ett gnälligt jäkla offer som varken kan, vill eller orkar förändra sig

Men det är du inte! Du har redan visat att du vill och att du kan!
Men det är skitsvårt, och det kommer komma bakslag, och kännas mörkt ibland. Då är det okej att "gnälla", alla gör så. Det betyder inte att du är jobbig.

 

[Lyan]

Men det är du inte! Du har redan visat att du vill och att du kan!
Men det är skitsvårt, och det kommer komma bakslag, och kännas mörkt ibland. Då är det okej att "gnälla", alla gör så. Det betyder inte att du är jobbig.

Jag har snarare visat att jag inte kan för annars hade jag inte mått såhär igen

 

[Cattis_E]

Jag har snarare visat att jag inte kan för annars hade jag inte mått såhär igen

Joho. Det kan man göra ändå. Jag trodde jag hade blivit galen i mitten av mitt. Att jag aldrig mer skulle bli vanlig.
Det stämde inte.

 

[Lyan]

Joho. Det kan man göra ändå. Jag trodde jag hade blivit galen i mitten av mitt. Att jag aldrig mer skulle bli vanlig.
Det stämde inte.

Jag har aldrig varit vanlig, jag har alltid varit såhär. Mamma har berättat att jag har velat dö sedan jag var tillräckligt gammal för att veta vad döden var

 

[sorbifolia]

Jag har aldrig varit vanlig, jag har alltid varit såhär. Mamma har berättat att jag har velat dö sedan jag var tillräckligt gammal för att veta vad döden var

Vet du varför du har velat dö? Om det började när du var liten måste det ha varit en anledning att du kännt så...?
Jag tror fortfarande att det skulle vara gynnsamt för dig att prata med någon professionell om dina känslor och tanker. Om ni kan reda ut vad de grundar i, så kanske det kan gå att bearbeta dessa känslor, vilket kan ge ett mer långvarigt resultat än att medicinera bort dom....

 

[Lyan]

Vet du varför du har velat dö? Om det började när du var liten måste det ha varit en anledning att du kännt så...?
Jag tror fortfarande att det skulle vara gynnsamt för dig att prata med någon professionell om dina känslor och tanker. Om ni kan reda ut vad de grundar i, så kanske det kan gå att bearbeta dessa känslor, vilket kan ge ett mer långvarigt resultat än att medicinera bort dom....

Ingen annan anledning än att jag inte klarar av livet och dess utmaningar (som egentligen inte ens är utmaningar). Jag går redan i samtal och kommer inte längre. Mitt huvud är alldeles förstört för att jag någonsin ska kunna fungera normalt

 

[Lyan]

Jag är ledsen och irriterad och har ångest hela tiden. Känner mig ensam samtidigt som jag verkligen inte vill träffa någon. Får ont i magen när mormor ringer för om hon frågar hur jag mår och jag säger bra så nöjer hon sig inte med det utan det känns som korsförhör om hur jag mår

 

[ekra]

Du är inte jobbig.

Nästa gång mormor frågar, kan du inte bara säga som det är, typ att det inte är så bra just nu, men att du inte känner för att prata om det. Då slipper du iallafall det jobbiga korsförhöret som kommer av att hon hör/ser att det egentligen inte är så bra.

Försök att minnas att folk i allmänhet frågar av omtänksamhet. :-)

 

[Lyan]

Killen tycker att jag är jobbig ibland.
Om jag säger till mormor att jag mår dåligt så blir det ännu mer korsförhör och tycka synd om och det kryper i hela kroppen så irriterad blir jag. Jag tyckte innan att det var roligt att handla åt henne och så åt vi middag ihop men nu vill jag inte. Jag gör det men med obehag. Visst, vi har trevligt också, men helst vill jag bara vara i fred. Utom med killen, honom vill jag träffa, men han mår dåligt och orkar inte och ofta känns det som att jag hela tiden ska anpassa mig efter honom för så fort jag blir minsta jobbig så finns det risk att han bryter. Varje gång han "hotar" med att bryta så säger han att han egentligen inte vill det men att han inte klarar när jag blir jobbig (=mår dåligt eller ifrågasätter att han inte vill träffa mig). Egentligen ska jag väl inte säga något för så som det blir mellan honom och mig är som med mig och mormor.

Jag är så jäkla arg, ledsen, förvirrad, uppgiven, you name it... Allt känns totalt hopplöst. Så länge jag ligger på gränsen till hypomani så kan jag strunta i det. Jag mår fortfarande lika dåligt och känner likadant men jag kan liksom lägga det åt sidan och stänga av på ett annat sätt

 

[Lyan]

Jag vet inte om min syster tycker att jag är jobbig, men det känns som att hon tycker att jag är för barnslig för min ålder, speciellt med kläder, accessoarer och hår. Samtidigt så behandlar mina syskon mig som lillasyster trots att jag är äldst

 

[Lyan]

Ska det fortsätta såhär så vet jag inte vad jag ska göra, mår så jävla dåligt Drömmarna har också ändrats sista nätterna. Från att tidigare bara blivit jagad men lyckats hålla mig undan till jag vaknat så blev jag jagad av bin och hann inte undan och blev stucken trots att jag (logiskt sett) borde varit i säkerhet och i natt drömde jag att någon försökte döda mig och inte bara jaga mig

 

[DarkInNight]

Ska det fortsätta såhär så vet jag inte vad jag ska göra, mår så jävla dåligt Drömmarna har också ändrats sista nätterna. Från att tidigare bara blivit jagad men lyckats hålla mig undan till jag vaknat så blev jag jagad av bin och hann inte undan och blev stucken trots att jag (logiskt sett) borde varit i säkerhet och i natt drömde jag att någon försökte döda mig och inte bara jaga mig

Önskar jag kunde hjälpa dig att må bättre på något sätt. Det är så himla synd att du ska behöva må så dåligt.

Det är ett dygn sen du skrev inlägget, hur mår du nu?

 

[sorbifolia]

Jag önskar att jag kunde hjälpa, med... Skickar varma tankar iaf, @Lyan .

Är det medicinen som gör att du drömmar? Jag får alltid mardrömmar om jag är för varm om natten, men det går iaf att undvika.... Hoppast att dina drömmar försvinner eller blir ersätt av något trevligare!

 

[Lyan]

Tack

Jag drömmer mer av medicinerna ja, men de har inte påverkat innehållet tidigare så tror inte att det beror på dem. I natt drömde jag hur mycket som helst men kommer inte ihåg dem längre. Förutom en sak och antar jag är för att det är samma tema som de andra nätterna och det var att jag var med om en eldsvåda och en vän (i drömmen, i verkligheten är det sagofigur ) dog. Gissar att det är en kombination av allt som händer, eller inte händer, med killen just nu och att även mitt undermedvetna börjar inse att mitt liv är dött. Kan inte komma ihåg att jag någonsin har drömt om döden tidigare och i drömmarna där jag blir jagad så brukar jag komma undan med andan i halsen men inte längre

I övrigt så mår jag inte så mycket. Försöker att stänga av så mycket det går så det mesta känns bara tomt, med ångesten gnagande i bakgrunden

 

[Cattis_E]

*kram*