C
corno79
Jag har haft min häst i 16år, en fd travare som jag började som medryttare på och sen fick ta över helt.
Jag älskar denna häst och har alltid satt hans väl och ve före mina egna behov och jag har gjort det med glädje precis som det ska vara när man har djur.
Han är nu 25 år, pigg och frisk. Han rids forfarande som promenadhäst i alla gångarter och körs även bland när tillfälle ges.
Jag har kämpat i många år med det ekonomiska för jag har varit sjukskriven länge, har med nöd och näppe fått det att gå runt. Att ha häst är dyrt speciellt i storstad.
Min livssitution har nu ändrats drastiskt och jag kommer inte ha råd att ha kvar honom. Min tid kommer inte heller att räcka till då jag ska börja arbetsträna och har en son på 8 månader.
Mina tankar har snurrat kring att han är en perfekt sällskapshäst då han är okomplicerad, gudasnäll, ranglåg så ingen risk för skador på övriga hästar från hans sida. Men är detta verkligen rätt?
Fick ett svar från en tjej jag mailat angående detta och blev mer eller mindre avsnäst om att hon tyckte han var för gammal för flytt. Det sådde helt klart ett tvivel om att det kanske är fel av mig.
Kanske ska jag ta bort honom istället? Kan man leva med det beslutet? Att ta bort en pigg och frisk 25årig häst vars enda "fel" är hans ålder?
Finns det någon annan som suttit i denna sits? Vad tog ni för beslut?
Jag vill självklart hans bästa och kanske ska jag vara nöjd med att ha fått 16 år med denna fantastiska vän och jag vet att han alltid mått bra hos mig.
Vet att det är få hästar förunnat speciellt travare som fått stanna så länge efter pensionen hos en och samma person.
Vet inte riktigt vad jag vill ha ut av denna tråd men alla tankar, tips, reflektioner och erfarenheter av denna situation är hjärtligt välkomna.
Vill inte göra något förhastat utan att ha tänkt igenom det noga.
Mvh c79
Jag älskar denna häst och har alltid satt hans väl och ve före mina egna behov och jag har gjort det med glädje precis som det ska vara när man har djur.
Han är nu 25 år, pigg och frisk. Han rids forfarande som promenadhäst i alla gångarter och körs även bland när tillfälle ges.
Jag har kämpat i många år med det ekonomiska för jag har varit sjukskriven länge, har med nöd och näppe fått det att gå runt. Att ha häst är dyrt speciellt i storstad.
Min livssitution har nu ändrats drastiskt och jag kommer inte ha råd att ha kvar honom. Min tid kommer inte heller att räcka till då jag ska börja arbetsträna och har en son på 8 månader.
Mina tankar har snurrat kring att han är en perfekt sällskapshäst då han är okomplicerad, gudasnäll, ranglåg så ingen risk för skador på övriga hästar från hans sida. Men är detta verkligen rätt?
Fick ett svar från en tjej jag mailat angående detta och blev mer eller mindre avsnäst om att hon tyckte han var för gammal för flytt. Det sådde helt klart ett tvivel om att det kanske är fel av mig.
Kanske ska jag ta bort honom istället? Kan man leva med det beslutet? Att ta bort en pigg och frisk 25årig häst vars enda "fel" är hans ålder?
Finns det någon annan som suttit i denna sits? Vad tog ni för beslut?
Jag vill självklart hans bästa och kanske ska jag vara nöjd med att ha fått 16 år med denna fantastiska vän och jag vet att han alltid mått bra hos mig.
Vet att det är få hästar förunnat speciellt travare som fått stanna så länge efter pensionen hos en och samma person.
Vet inte riktigt vad jag vill ha ut av denna tråd men alla tankar, tips, reflektioner och erfarenheter av denna situation är hjärtligt välkomna.
Vill inte göra något förhastat utan att ha tänkt igenom det noga.
Mvh c79