Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?
Igår tog jag bort min fina häst som jag hade haft i lite mer än 10 år och det känns. Det känns som om att en del av mej är borta, en stor del.
Jag la verkligen ner min själ för att han skulle ha det bra varje dag, fick lösa hans konstiga problem för att det skulle funka ändå osv. Och nu den senaste tiden innan han blev dålig så var han så fin i ridningen och det gick frammåt, han hade en amitiös och duktig medryttare som tyckte om honom och han om henne. Han hade fått den optimala bolösningen för hans behov. Han funkade med hovslagaren. Han bar snällt runt på mina ungar, lät dom borsta o grejja. Han stack inte ifrån en så fort han skulle ledas in lr ut från hagen. Och han var pigg och glad.
Och då ska allt bara ta slut. Så tomt.
Jag har inte velat lyssna på musik för att inte senare förknippa musiken med hans död och det tunga beslutet.
Jag har tappat min energi och vill helst bara vara i fred hemma.
Jag kollar på hästannonser och har även lagt ut en egen om att jag söker ny häst.
Och jag grinar titt som tätt och har gjort det i 4 dagar nu.
Min man blev oxå ledsen när jag berättade om mitt beslut, trotts att dom två inte var några bästisar.
Han tycker dock att jag är konstig och har bråttom som redan tittar på nya hästar.
Och jag som alltid sagt att jag aldrig ska ha en häst av samma ras igen, tittar bara på dom hästarna som ser ut som Fabian och är av samma ras. Och ju mer jag kollar, desto mer känner jag att det är en sån jag vill ha.
Igår tog jag bort min fina häst som jag hade haft i lite mer än 10 år och det känns. Det känns som om att en del av mej är borta, en stor del.
Jag la verkligen ner min själ för att han skulle ha det bra varje dag, fick lösa hans konstiga problem för att det skulle funka ändå osv. Och nu den senaste tiden innan han blev dålig så var han så fin i ridningen och det gick frammåt, han hade en amitiös och duktig medryttare som tyckte om honom och han om henne. Han hade fått den optimala bolösningen för hans behov. Han funkade med hovslagaren. Han bar snällt runt på mina ungar, lät dom borsta o grejja. Han stack inte ifrån en så fort han skulle ledas in lr ut från hagen. Och han var pigg och glad.
Och då ska allt bara ta slut. Så tomt.
Jag har inte velat lyssna på musik för att inte senare förknippa musiken med hans död och det tunga beslutet.
Jag har tappat min energi och vill helst bara vara i fred hemma.
Jag kollar på hästannonser och har även lagt ut en egen om att jag söker ny häst.
Och jag grinar titt som tätt och har gjort det i 4 dagar nu.
Min man blev oxå ledsen när jag berättade om mitt beslut, trotts att dom två inte var några bästisar.
Han tycker dock att jag är konstig och har bråttom som redan tittar på nya hästar.
Och jag som alltid sagt att jag aldrig ska ha en häst av samma ras igen, tittar bara på dom hästarna som ser ut som Fabian och är av samma ras. Och ju mer jag kollar, desto mer känner jag att det är en sån jag vill ha.
