Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

[Zony]

Jag känner mig bedövad av sorg och undrar hur ni andra har gjort när ni varit tvungen att avliva er älskade häst pga sjukdom? Jag känner inte att jag får så mycket stöd av min karl då även han har enorm sorg över vår vän. Vi hade ju inget annat alternativ än avlivning då hästen var gammal och väldigt sjuk.
Jag har två hästar till men just nu så känns det bara som om jag vill sälja dom och sluta med hästar helt och hållet.

 

[tolksele]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Jag grät och pratade och grät. Sen har jag fått låna en häst i stallet ibland, bra att ta sig upp igen och igång så att man inte går och tänker för mycket - men så hade jag bara en häst också.

Gick ständigt med musik i öronen för att slippa tänka.. Men egentligen finns det ju inga enkla svar. Satt på hästnet samma kvälls som jag fick beskedet om att min häst var för dålig, också ett sätt att bearbeta antar jag.

 

[Zony]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Tack för svar.

Bra att det fanns häst som du fick låna. Musik är säkert bra för att döva alla tankar som snurrar runt i huvudet.

Jag och sambon har pratat rätt mycket om hästen men även dom andra två. Sambon säger alltid att han inte alls tycker om hästar och vill helst slippa dom, men han har erkänt att han faktiskt tycker om våra mycket då dom alla är underbart snälla och så goa. Man märker att han mår lika dåligt som mig och sörjer vår fina vän. Vi har även tittat på en Massa bilder på honom där han alltid ser så lycklig och klok ut. Jag ska försöka få mig ut på en liten ridtur på unghästen eller bara gå på promenad med dom andra och försöka njuta av dom två vi har kvar. Jag är nästan rädd för att sova då jag har haft mardrömmar i tre nätter nu.

 

[tolksele]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Första tiden är alltid värst, själv hade jag två veckor ungefär på mig från veterinärens besked till själva avlivningen. Grät mycket i manen under den tiden.. Sen blev det lättare när allt var över och hon inte behövde ha ont längre. Eller ja, hon käkade ju smärtstillande under den tiden men i alla fall.

Strunta i sambon, bästa i detta läget är nog en (tjej)hästvän som vet hur mycket våra vänner betyder, så tyckte jag i alla fall. Sambon gick ju knappt att prata med

En promenad eller skrittur låter bra, kravlöst men med hästdoft. Och man får vara ledsen. Jätteledsen.

 

[Freeride]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Usch, lider med dig, det är jobbigt...
Jag tappade också "viljan" men hade en häst kvar som jag efter ett tag sålde (han skulle ändå ha sålts eftersom det var min sambos men han tappade intresset och hästen fick det bättre i sitt nya hem) och det var framförallt skönt att komma från stallet där vi stått med hästen som togs bort.
Jag tänker fortfarande på både hästen och själva avlivningen (hade ut nödslakt) och hela processen rätt ofta, det är 1 år sedan nu...
I vårt fall fanns inget alternativ, jag hade provat allt och utrett hästen veterinärt länge, o det känns skönt.

Jag köpte en ny häst 3-4 månader efter och det har varit skönt att fokusera på nytt och i ett annat stall.
Tyvärr blev den nya hästen halt nu i somras och då dök allt upp igen, rädsla att förlora en häst till etc men försöker se det som att sådant är livet och vi har ett ansvar som hanterar djur, de finns ju här i vår omsorg o värld för att vi valt det och kan inte själva ta beslut.

 

[ASKAPLASKA]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Gråta, gråta, gråta. Hålla dig sysselsatt. Titta på hästannonser. Ta hand om de som är kvar.
Låt det ta sin tid, en vacker dag gör det inte så ont längre och då kan man plocka fram alla glada och fina minnen. Så länge din häst existerar i ditt minne så finns han ju kvar, bara i en annan form, så tala om honom och minns honom ofta!

Styrkekram!

 

[tuaphua]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Beklagar din förlust!

Jag tog bort min vän som jag haft i 20 år igår. Han var 30 år och jag ville inte att han skulle behöva bli dålig. Det känns helt fruktansvärt!
Han var min familj och bästa vän från det att jag var 13 år.

Men jag försöker fokusera på den häst jag har kvar. Och gråter och sörjer och minns det fina vi haft ihop.
Mina vänner ställer upp och är fina stöd. Så jag har pratat en del med några av dem sen då jag bestämde mig för att ta bort hästen.

Igår försökte jag sysselsätta mig en del för att få tankarna på annat. Jag var och fikade och gick på bio och såg en film som jag längtat efter att se.
Idag tänker jag bara vara hemma.

Gör det du känner för!
För mig så behövs både att sysselsätta mig och att få vara ifred.
Träning/att ta i fysiskt hjälper mig att blåsa ur energi och sorg. Att umgås med hästarna och hundarna hjälper mig med. Och att bara kura ihop i någons famn och grina behövs med.

 

[ponilover]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Usch detta är hemskt att gå igenom!
Jag tog bort min allra bästa vän för 4 år sedan. Jag hade inte haft honom så länge men han hade en medfödd skada som gjorde att han inte kunda vara ridhäst. Man såg hur han led och istället för att vara en glad 5åring så var han stel som 25.
Jag valde då att ta bort honom då han led fruktansvärt mycket och skulle inte vara glad om han bara fick vara sällskap.
Det är alltså 4 år sen. Och jag klarar fortfarande knappt att tänka på honom eller se bilder på honom utan att börja gråta. Vi hade verkigen ett mycket speciellt band som jag aldrig någonsin har upplevt med en häst, varken före eller efter. Det tog mig 2 år innan jag hade viljan att skaffa ny häst och det tog 3 år innan jag ens vågade sätta foten i det stall där jag hade haft min älskade vän..

 

[cambodia]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Vet hur det känns
Även om det inte var min egen häst som togs bort, så var hon nästan som det...
Jag stängde av, i flera år faktiskt. Kände inget. Grät inte. Tänkte inte.
Av andra anledningar gick jag hos en Kurator, vi hade en grupp också och hade lite samtal/gruppövningar.
Vid en tidpunkt skulle man blunda och tänka på en gång då man mådde bra, då allt kändes härligt och liksom tänka sig tillbaka dit.
Och jag tänkte på henne, när vi gick i skogen och hur underbart det var. Och jag började grina, och grät och grät i flera veckor (inte ständigt förstås) efter det. Kunde inte säga hennes namn utan att börja gråta. Än idag är tårarna nära bara jag ska berätta om henne för någon...
Men iallafall, då förstod jag hur ONT det hade gjort.

Först nu 4 år senare så har jag kanske litegrann slutat att jämföra alla hästar med henne... men inte riktigt.

Så det tar tid, och inget sätt är det rätta, men ett tips är iallafall att tillåta sig själv att gråta, skrika, och sakna. Att tänka på tiden man haft, och gråta över det men också att le över hur underbart det var...

Åh vad jag saknar min pärla... hon gick bort 2009.

 

[Centaur]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Det är inget att göra, man måste bara sörja. Min älskade häst dog för fyra år sen och det gjorde fysiskt ont i hjärtat i flera veckor. Saknar honom fortfarande väldigt mkt, kommer aldrig få en så underbar häst igen.

Jag försöker alltid att fokusera på vad jag fått, inte vad jag förlorat. Tänk på alla fina minnen din häst gav dig och var tacksam för tiden ni fick tillsammans.

 

[ISABEL]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Jag har fått låta tre av mina hästar somna in och det har varit lika jobbigt varje gång. Det sägs att tiden läker alla sår och faktiskt och för min del så känner jag mig färdig med "sorgearbetet" och det har nu gått 2 år sedan min senaste häst fick vandra vidare. Sorgen och saknaden efter mina vänner kommer jag alltid att bära med mig men samtidigt så har jag lärt mig att det är lika naturligt att dö som att födas och jag vill tro att det finns ett liv efter detta och att vi en dag får träffas igen. Har man dessutom haft en häst som fått somna in på grund utav skada eller sjukdom så vet man att man inte kunnat göra mer för hästen och att det är av kärlek som man hjälper hästen att bli fri från sin smärta. Min senaste häst tog jag bort på grund utav ålderdom och det var betydligt svårare för mig. När är det dags? När har min gamling fått leva länge nog? Kan jag inte vänta en månad till? Ett halvår? Jag önskade nästan att han hade en svår sjukdom för då hade det känts mer rätt men nu var han "bara" gammal.

Det viktigaste är ändå - sörj hur länge du vill och hur du vill! Det finns inga regler kring hur man hanterar sorg och det är naturligt att man "tappar lusten" till hästarna i samband med att man får ta bort en av sina vänner men snart ska du se, att du vågar se glädjen i hästarna igen men våga ta tid på dig. Det är helt naturligt!

 

[Kiwifrukt]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Jag beklagar!

2008 fick jag ta bort min welsh mountain p.g.a. cancer, sjutton år gammal. Det är utan tvekan det värsta jag gjort i mitt liv, och trots att det snart är fem år sen så är det fortfarande lite av ett oläkt sår. Jag har aldrig tvivlat på att det var rätt beslut att ta bort honom för hans skull, men samtidigt har jag ångrat mig varje dag för min egen. Jag har nog aldrig gråtit så mycket som jag gjorde de första veckorna, då grät jag varje dag, hela tiden.

Jag hade en häst till, som fortfarande är kvar, och det gjorde att jag var tvungen att åka till stallet redan samma kväll för att ta hand om henne. Det var min räddning, hon har varit min räddning under alla de här åren. I februari 2012 hittade jag sen en ny ponny, och det har blivit bättre. Mycket bättre till och med, jag kan både se honom på bild och prata om honom idag utan att bryta ihop. Men jag gråter fortfarande för honom ibland, jag tänker på honom varenda dag, och när jag förra året såg en film på honom hos mina kusiner bröt jag ihop fullständigt, han var så mycket verkligare på film än på ett platt foto.

Man måste tillåta sig själv att vara ledsen. Det var många som tröttnade på mig ganska direkt och tyckte att jag borde sluta gråta över en häst, att nu var det väl färdigsörjt snart. Men man måste få vara ledsen så länge man behöver. Gör saker du tycker om att göra, kanske något som inte alls handlar om hästar? Jag började gå på hockey den hösten efter att han hade dött, och det var exakt vad jag behövde, träffa lite nytt folk och göra något helt annat som inte alls påminde om honom. Till på köpet fick jag ett helt nytt intresse!

 

[Babe]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Känner igen det där med icke förstående make.
Har förlorat 3 hästar, de första två var planerade en var gammal den andra sjuk, på något sätt hade sorgearbetet börjat innan dom var borta. Maken stöttade mig till 100 %, nu senast blev det dock akut. Och mitt iallt så var min pappa jättesjuk så jag satt på sjukhuset och vakade. På något sätt fick jag hålla mycket inom mig ett bra tag, enbart för att orka igenom allt.
Men när jag sen brakade ihop var maken väldigt oförstående, Va? det är ju två veckor sen hon dog är du ledsen nu?

Sorg är olika för oss alla, för mig är det att gråta, gråta tills tårarna är slut och sen försöka minnas alla fina stunder, jag tänker på vår sista träning 3 dagar tidigare som gick kanon.

Jag blir än idag jätte ledsen, det är nu 5 veckor sen det hände. Men jag tillåter mig att bli ledsen.

Fundera över det andra hästarna, ge det tid. Ibland undrar jag ifall jag bara var intresserad av min häst eller om jag är hästintresserad i allmänhet. Har inte bestämt mig än, känns inte som om det blir någon mer häst för mig.

/B

 

[Tokmaja]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Ja hur gör man för att bearbeta sorg.... tror bara att det är tiden.
Jag ringde igår och beställde tid för avlivning till min underbara shettis, hon är bara 16 år så det är ju halva livet för tidigt ju . Pussar på henne hela tiden och försöker lägga energin på att tänka på att hon inte kommer att ha ont mer, det går sådär... tror att tårarna snart tar slut med tanke på mängderna sista dagarna

 

[Yrrol69]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Suck ja det vill jag också veta...
Vi tog bort vår älskade ponny i fredags pga ålder, dåliga ben o tänder, så han var verkligen slut, sommaren tog hårt på honom. I våras reds han några ggr i veckan o var pigg o glad och sen blev han halt och efter det så rasade hela ponnyn.
Vi hade möjligheten att få tillstånd o begrava honom hemma på gården så nu har vi en grav att gå tilll och älskade ponnyn behövde aldrig lämna gården utan "går kvar" i hagen brevid sina kompisar.
Igår blev jag sittandes i stallet och klamrade mig fast vid hans grimma och satt med den en lång stund och bara grät. Fy va jobbigt det här är

 

[Zony]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Kram, skönt att få ha en grav att gå till iaf. Jag kände för min/vår del att vi ville få låta vår älskade lilla häst få somna in här hemma och bli begraven utmed vår tomt. Till våren ska vi (jag och barnen) plantera blommor och havre på hans grav. Sambon ville sätta ett kors men jag tycker det känns makabert på nått sätt och har bestämt mig för att leta efter en fin stor sten att sätta på graven så snart jag hittar en. Sambon får låna en traktor så vi får den på plats. Min häst var också pigg och kry i våras men blev dålig ca 1-2 veckor före vi fick avliva honom, för hans del så var tänderna och benen bra men han blev slut och tappade aptiten, började ligga och vila massor. Jag trodde faktiskt att det var tänderna eller ev fång även om det kändes långsökt då han inte verkade ha ont. Livsgnistan försvann bara nån dag innan han fick vandra vidare. Vi hade ut vet som kollade igenom honom och gjorde en hälsokontroll och tänderna såg bra ut men hjärtat var svagt, vi hade visserligen ett val att låta han leva ett tag till men risken att han skulle ligga död i hagen en dag var stor då vet inte trodde hans hjärta skulle orka så länge till. Vi fick 3 dagar till med honom efter vet var här och bestämde oss för avlivning då han hade tappat livsgnistan och åt väldigt dåligt sista dagarna, vi ville inte han skulle plågas under sin sista tid i livet utan få vandra vidare medans han åtminstone inte led allt för mycket.

Usch, svårt att skriva och minnet från vetbesöket är luddigt då chocken från att få veta att det inte fanns något vi kunde göra för honom förutom att låta han somna in.
Jag har försökt ta en massa extra tid till de andra två hästarna spec dotterns ponny då han ev ska säljas då dottern växt ut honom för länge sen. Jag har även kollat på annonser som någon skrev skulle vara bra men blev mest irriterad när folk ska sälja äldre hästar, såg en 26 åring och en 29 åring på annons.

Tack för alla svar. Det känns bra att få läsa om andras erfarenheter.

 

[gicageli]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Det tar tid, man får vara ledsen, men det blir bättre med tiden men helt bra blir det aldrig för någon fattas. Jag grät, pratade, försökte sysselsätta mig med annat. Efter en tid kunde jag börja titta på bilder utan att bli ledsen men det tog nog nästan ett år. Det är ju en familjemedlem som försvunnit och man får sörja. Jag hade ingen annan häst då men la rätt mycket tid på min hund och efter några månader började jag rida en annan häst fast jag inte ville men min kompis övertalade mig och sedan att halvår till efteråt köpte jag hästen jag har nu. Jag saknar fortfarande min älskade vän och det har gått tre år men nu är jag inte ledsen längre utan kan minnas våra fina stunder. Kram till dig!

 

[Calluna]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Åh det är så smärtsamt att förlora ...
När jag förlorade min bästa vän för nästan 2 år sedan, var jag slö i veckor och månader efteråt .. Værste Jag har varit på .. Inte äta, gick ner 10-15 kg .. Konstant svullna ögon. Jag försökte distrahera mig själv med filmer och TV, så jag kunde leva mig in i något annat enn den smärtsamma verkligheten. Sov dåligt, drömde han naturligtvis .. Det känns som en öppen hjärtkirurgi!
Jag kunde inte titta på bilder av honom och bara säga hans namn var tillräckligt för att börja gråta igen.
Det gick inte att rensa ut han sina saker för det hade på något sätt blivit "äntligen", ungefär. Och när jag började packa undan hans saker, så jag ihop och grät och grät .. Jag var tvungen att ta hand om min häst nummer 2, fick låna en shettis som företaget fram förra året.

Ge dig själv tid, hjälper det inte att "skynda" med sorg tyvärr ..

Det borde inte ha gjort sådana fruktansvärd ont och älska någon och göra ett beslut att göra det rätta när det gäller avlivning..

 

[Maqurell]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Lider med dig!

Enda receptet för mig var att gråta, prata och minnas. Man brukar prata om att det finns ett sorgeår, första hösten utan, första julen utan etc. Men efter detta år så går det lättare. Tillåt dig att sörja!

Jag har kvar min gamla häst lädergrimma (hästen dog 2004) på lit de parade fortfarande. Brukar putsa den ett par gånger om året och minnas. Den symboliserar en grav eller minneslund för mig.

Så mitt råd är: lipa, snacka, snora!

 

[Ridinglady]

Sv: Hur bearbeta sorg efter avlivad häst?

Jag tog bort min häst igår. Han var 30 år och jag hade haft honom sedan han var 6 år .... Han var frisk och ganska pigg för sin ålder, men förra sommaren började han tappa hull och muskler och han blev allt rangligare på grund av dåliga tänder

Jag tror inte att man kan säga hur en person ska sörja - vi är så olika där. För min del togs beslutet redan i våras och jag har nog sörjt lite ända sedan dess: han skulle få sommaren men inte stallas upp igen. När dagen väl kom igår var jag redo. Jag är givetvis ledsen, men för mig är den viktiga tanken att detta är den mörka sidan av allt det ljusa. Har man djur måste man även vara stark nog att fatta det svåra beslutet att ta bort dem innan de börjar lida och sedan bära detta. Jag tänker att om jag "fegar" och inte tar beslutet riskerar jag att han inte kan resa sig en morgon, ramlar på isen och bryter sig, blir liggande i hagen i ösregen etc ... och då blir allt så mycket värre. Nu får jag minnas allt det roliga jag har haft med denna underbara häst och ta en ridtur i skogen och njuta av den jag har nu .....