Hund som börjat göra utfall efter att ha blivit attackerad

Virrvarr

Trådstartare
Ingen rolig tråd att behöva göra men känner att jag behöver lufta mina tankar med lite erfarna hundmänniskor härinne och får ursäkta den långa texten.

Jag har en hund som är ranglåg till naturen, som yngre backade hon alltid så fort andra hundar var tuffa eller verkade osäkra. Tyvärr har hon inte haft tillräckligt med hundkompisar under uppväxten och där av har hon alltid varit försiktigt och lite osäker men aldrig så att hon skulle försvara sig utan mer undvikande, vi har tex tävlat en hel del lydnad med platsliggningen utan problem.
För ett halvår sedan då hon fyllde 3 märkte jag att hon började få ett större resursförsvar mot andra hundar, inget konstigt tänker jag då hon blivit vuxen och klättrat lite i "rang", även om jag såklart jobbar med det. Även hundmötena har vi fått jobba med mycket det senaste, hon har alltid varit svår med det men tidigare har det varit att hon vill fram och hälsa, något som ändrat sig till mycket mer misstänksamhet.

För lite över en månad sedan blev så min hund attackerad av en lösspringande hund, tumultet varade väl i ett par sekunder men var väldigt intensivt innan vi fick isär dem och min hund flydde i panik, tackolov utan skador. Jag ömkade henne inte utan tog tillbaka henne till platsen där det hände ett bra tag för att avdramatisera det.

Nu till saken, jag har märkt en ändring i beteendet de senaste veckorna, vid hundmöten blir hon väldigt låst vid den andra (hur mycket beror på hunden, vissa kan hon bry sig mindre om) och kan göra utfall i ren ilska, (vore hon lösa skulle hon ge sig på de hundarna, vilket hänt en gång med en bekants hund för någon veckan sen), den gången utstrålade hunden själv stor "osäkerhet" och jag är ganska säker på att det var självförsvar "jag försvarar mig först innan du ger dig på mig" från min hunds sida.

Jag börjar bli stressad över detta och undrar om det finns andra här med erfarenheter av att ha en hund som blivit skrämd, hur har ni gjort för att jobba bort osäkerheten? och hur ska man eg. behandla en sådan hund? att vara hård känns det inte som man kommer så långt med.

Min plan är att försöka hitta någon eller några hundar som hon trivs med och kan lära känna för att hon ska få upp självförtroendet igen, men är samtidigt rädd för att hon inte längre ska funka med någon hund :( Jag jobbar sen länge med godis så fort vi möter en hund ute för att hon inte ska fokusera på den utan ist få en positiv minnesbild och fokusera på mig ist, det fungerar i ca 90 % av fallen om hunden inte är för nära eller jag är för långsam.


Vore så väldigt tacksam för era erfarenheter och tankar om vår situation ! min hund är modell mindre så det är inte så att jag tappar kontrollen men jag vill så gärna att hon ska fungera ihop med hundar igen, hon förtjänar det :(
 
Senast ändrad:
Min förra tik blev lika dan efter ett par attacker av en grannhund.
Hundmöten blev en mardröm då hon gjorde utfall och i princip låg och kravlade på asfalten för att komma åt mötande hund. Helt blockerad från mig.
Jag tog hjälp av en tränare som hjälpte mig att hitta rätt motivering för hunden till att återknyta kontakten och fokuset på mig. Det var första steget....att alltid bli det bästa, jag var mer intressant än mötande.

Hon gjorde sina utfall av osäkerhet. När jag väl lyckades få henne genom hundmöten med fokus på mig släppte hennes osäkerhet lite med tiden och det blev lugnare. Men aldrig bra. Vi hade oftast bra hundmöten men det krävdes alltid att jag låg steget före och jobbade aktivt med kontakt. Märkte jag att mötande hund var en gapstare undvek jag mötande helt! Ett sånt möte kunde backa bandet flera månader.

Så mitt råd är kontakt, kontakt, kontakt.
 
Min förra tik blev lika dan efter ett par attacker av en grannhund.
Hundmöten blev en mardröm då hon gjorde utfall och i princip låg och kravlade på asfalten för att komma åt mötande hund. Helt blockerad från mig.
Jag tog hjälp av en tränare som hjälpte mig att hitta rätt motivering för hunden till att återknyta kontakten och fokuset på mig. Det var första steget....att alltid bli det bästa, jag var mer intressant än mötande.

Hon gjorde sina utfall av osäkerhet. När jag väl lyckades få henne genom hundmöten med fokus på mig släppte hennes osäkerhet lite med tiden och det blev lugnare. Men aldrig bra. Vi hade oftast bra hundmöten men det krävdes alltid att jag låg steget före och jobbade aktivt med kontakt. Märkte jag att mötande hund var en gapstare undvek jag mötande helt! Ett sånt möte kunde backa bandet flera månader.

Så mitt råd är kontakt, kontakt, kontakt.
Fick du ordning på det så att du med tiden kunde möta hundar utan att tänka på stadig kontakt mellan dig och hunden eller fick du alltid ta kontakt vid varje hundmöte sedan ?
Jag hade nämligen en tik som gjorde utfall mot hundar förr och när hon väl börjat med det fick jag underhålla träningen resten av hennes liv. Hon kunde gå lös fot förbi hundar och hon kunde ha hundar som slickade oss i sidan vid träning tex . Sålänge jag grejjade med henne. Men jag kunde aldrig mer gå förbi en hund utan att be henne om kontakt. Det var nån enstaka gång när hon var megatrött och vi passerade nån oskyldiga cavalier det kunde funka. Funderar på om jag kunde gjort något annorlunda. Vi körde på skvaller mest. Men hon blev aldrig trygg utan stöd och gjorde utfall om hon fick sköta hundmötet själv tills hon blev 14 år gammal.


Ooobs !! Såg nu att du skrivit att det aldrig blev helt bra för er heller , sorry :)
 
Ingen rolig tråd att behöva göra men känner att jag behöver lufta mina tankar med lite erfarna hundmänniskor härinne och får ursäkta den långa texten.

Jag har en hund som är ranglåg till naturen, som yngre backade hon alltid så fort andra hundar var tuffa eller verkade osäkra. Tyvärr har hon inte haft tillräckligt med hundkompisar under uppväxten och där av har hon alltid varit försiktigt och lite osäker men aldrig så att hon skulle försvara sig utan mer undvikande, vi har tex tävlat en hel del lydnad med platsliggningen utan problem.
För ett halvår sedan då hon fyllde 3 märkte jag att hon började få ett större resursförsvar mot andra hundar, inget konstigt tänker jag då hon blivit vuxen och klättrat lite i "rang", även om jag såklart jobbar med det. Även hundmötena har vi fått jobba med mycket det senaste, hon har alltid varit svår med det men tidigare har det varit att hon vill fram och hälsa, något som ändrat sig till mycket mer misstänksamhet.

För lite över en månad sedan blev så min hund attackerad av en lösspringande hund, tumultet varade väl i ett par sekunder men var väldigt intensivt innan vi fick isär dem och min hund flydde i panik, tackolov utan skador. Jag ömkade henne inte utan tog tillbaka henne till platsen där det hände ett bra tag för att avdramatisera det.

Nu till saken, jag har märkt en ändring i beteendet de senaste veckorna, vid hundmöten blir hon väldigt låst vid den andra (hur mycket beror på hunden, vissa kan hon bry sig mindre om) och kan göra utfall i ren ilska, (vore hon lösa skulle hon ge sig på de hundarna, vilket hänt en gång med en bekants hund för någon veckan sen), den gången utstrålade hunden själv stor "osäkerhet" och jag är ganska säker på att det var självförsvar "jag försvarar mig först innan du ger dig på mig" från min hunds sida.

Jag börjar bli stressad över detta och undrar om det finns andra här med erfarenheter av att ha en hund som blivit skrämd, hur har ni gjort för att jobba bort osäkerheten? och hur ska man eg. behandla en sådan hund? att vara hård känns det inte som man kommer så långt med.

Min plan är att försöka hitta någon eller några hundar som hon trivs med och kan lära känna för att hon ska få upp självförtroendet igen, men är samtidigt rädd för att hon inte längre ska funka med någon hund :( Jag jobbar sen länge med godis så fort vi möter en hund ute för att hon inte ska fokusera på den utan ist få en positiv minnesbild och fokusera på mig ist, det fungerar i ca 90 % av fallen om hunden inte är för nära eller jag är för långsam.


Vore så väldigt tacksam för era erfarenheter och tankar om vår situation ! min hund är modell mindre så det är inte så att jag tappar kontrollen men jag vill så gärna att hon ska fungera ihop med hundar igen, hon förtjänar det :(

När din hund gav sig på den osäkra hunden, vad hände då? Vad gjorde din hund mot den andra hunden?

Jag har en tik som pga dåliga erfarenheter fick panik av alla hundar hon såg när hon kom till mig. (jag köpte henne när hon var 2 år gammal). Nu är hon 5½ år.

Idag kom en främmande hund plötsligt framrusande i skogen, en dalmatiner, så den var ganska stor också. Min tik brydde sig faktiskt inte ett dugg trots att jag skrek högt rakt ut (jag blev så j*vla rädd, för hunden kom verkligen som från ingenstans och överraskade mig helt).

Nu bryr hon sig fortfaranade om vissa hundar, framförallt större hundar som är lösa och schäfrar (så länge de inte är på brukshundklubbens träningsplaner, där struntar hon i dem). Det är dock aldrig som förut, när hon fick panik osv och vanligtvis släpper hon det hela snabbt när hund passerat. Är hon själv lös så bryr hon sig sällan om andra längre.

Det som fungerat för oss är att göra just som du verkar göra, att jobba med godis och vända det hela till något positivt. För oss har det dessutom hjälpt MYCKET att komma ut och träna och tävla bland andra hundar. Hon har fått titta på andra hundar, utan att behöva vara speciellt nära dem, hon ser att de är fokuserade på sina människor och hon själv får ha roligt ihop med mig. Så fort hon började förstå att många hundar på en plats betydde att hon fick tävla, då började hon tycka att sådant var helt ok också, och då började även hundmöten i vardagen gå bättre.
 
Fick du ordning på det så att du med tiden kunde möta hundar utan att tänka på stadig kontakt mellan dig och hunden eller fick du alltid ta kontakt vid varje hundmöte sedan ?

Jag hade nämligen en tik som gjorde utfall mot hundar förr och när hon väl börjat med det fick jag underhålla träningen resten av hennes liv. Hon kunde gå lös fot förbi hundar och hon kunde ha hundar som slickade oss i sidan vid träning tex . Sålänge jag grejjade med henne. Men jag kunde aldrig mer gå förbi en hund utan att be henne om kontakt. Det var nån enstaka gång när hon var megatrött och vi passerade nån oskyldiga cavalier det kunde funka. Funderar på om jag kunde gjort något annorlunda. Vi körde på skvaller mest. Men hon blev aldrig trygg utan stöd och gjorde utfall om hon fick sköta hundmötet själv tills hon blev 14 år gammal.


Ooobs !! Såg nu att du skrivit att det aldrig blev helt bra för er heller , sorry :)

Det blev såpass bra att hon började titta på mig när hon såg en annan hund som om "ska jag inte få godis nu", så långt har vi kommit tidigare också men så har jag tappat fokus på den träningen av andra anledningar och då går hon tillbaka till samma beteende.

Jag tror och hoppas att det finns hopp att komma tillbaks till samma läge igen..

Hur fungerade din hund med andra hundar i hemma miljö, sådana hundar som hunden träffar regelbundet?
 
När din hund gav sig på den osäkra hunden, vad hände då? Vad gjorde din hund mot den andra hunden?

Jag har en tik som pga dåliga erfarenheter fick panik av alla hundar hon såg när hon kom till mig. (jag köpte henne när hon var 2 år gammal). Nu är hon 5½ år.

Idag kom en främmande hund plötsligt framrusande i skogen, en dalmatiner, så den var ganska stor också. Min tik brydde sig faktiskt inte ett dugg trots att jag skrek högt rakt ut (jag blev så j*vla rädd, för hunden kom verkligen som från ingenstans och överraskade mig helt).

Nu bryr hon sig fortfaranade om vissa hundar, framförallt större hundar som är lösa och schäfrar (så länge de inte är på brukshundklubbens träningsplaner, där struntar hon i dem). Det är dock aldrig som förut, när hon fick panik osv och vanligtvis släpper hon det hela snabbt när hund passerat. Är hon själv lös så bryr hon sig sällan om andra längre.

Det som fungerat för oss är att göra just som du verkar göra, att jobba med godis och vända det hela till något positivt. För oss har det dessutom hjälpt MYCKET att komma ut och träna och tävla bland andra hundar. Hon har fått titta på andra hundar, utan att behöva vara speciellt nära dem, hon ser att de är fokuserade på sina människor och hon själv får ha roligt ihop med mig. Så fort hon började förstå att många hundar på en plats betydde att hon fick tävla, då började hon tycka att sådant var helt ok också, och då började även hundmöten i vardagen gå bättre.

Jag såg aldrig när de hände utan hörde bara skallen och av vad jag kunde urskilja lät min hund lite argare, tror det eggades av att det var tajt om utrymme där det hände, det verkar som min hund att nafsat till den andra över ryggen, inga sår eller så men den hunden har en äldre skada vilket gjorde att den blev väldigt rädd, efter fem min var hunden dock lugn igen.

Hur har era hundar som svarat här fungerat tillsammans med andra hundar som den träffar ofta tex bekantas hundar som man är hemma hos? Jag kan med att jobba med hundmötena hela hennes liv men att inte kunna umgås med andra hundägare/vänner utan att behöva isolera känns inget roligt inte heller för hennes del :crazy:

Min hund är även nu väldigt snabb och intensiv på att undersöka den andras hunden, antar att hon vill ligga steget före, men det är ju något som kan göra en försiktig hund osäker, har det varit så även för er?
 
Hur är eg bästa sättet att introducera två hundar för varandra som kommer träffas en hel del hela livet? Här är jag ganska osäker numera vilket smittar av sig på hunden. Är cesar Millan metoden fungerande att först ta en promenad ihop och sen låta dem hälsa ? Bättre att ha den ena kopplad och den andra lös? Hur brukar ni göra?
 
Jag såg aldrig när de hände utan hörde bara skallen och av vad jag kunde urskilja lät min hund lite argare, tror det eggades av att det var tajt om utrymme där det hände, det verkar som min hund att nafsat till den andra över ryggen, inga sår eller så men den hunden har en äldre skada vilket gjorde att den blev väldigt rädd, efter fem min var hunden dock lugn igen.

Hur har era hundar som svarat här fungerat tillsammans med andra hundar som den träffar ofta tex bekantas hundar som man är hemma hos? Jag kan med att jobba med hundmötena hela hennes liv men att inte kunna umgås med andra hundägare/vänner utan att behöva isolera känns inget roligt inte heller för hennes del :crazy:

Min hund är även nu väldigt snabb och intensiv på att undersöka den andras hunden, antar att hon vill ligga steget före, men det är ju något som kan göra en försiktig hund osäker, har det varit så även för er?

Min funkade inte mer med nya hundar. Däremot de hon redan kände sen innan attackerna gick bra. Då kunde de vara lösa och leka.

Vi kom så långt att vi kunde gå kopplade promenader med andra hundvänner vilket för mig var en jätteseger.
 
Det blev såpass bra att hon började titta på mig när hon såg en annan hund som om "ska jag inte få godis nu", så långt har vi kommit tidigare också men så har jag tappat fokus på den träningen av andra anledningar och då går hon tillbaka till samma beteende.

Jag tror och hoppas att det finns hopp att komma tillbaks till samma läge igen..

Hur fungerade din hund med andra hundar i hemma miljö, sådana hundar som hunden träffar regelbundet?
Min var likadan. Hon visste att hon skulle skvallra men bemötte jag inte kontakten den sekunden jag hade på mig att fånga upp henne var det kört. Denna hunden är inte i livet längre men tyvärr måste jag säga nej. Hon blev aldrig avslappnad i hundmöten. Hon funkade doch med nya hundar om vi tog en promenad ihop först :) och bodde med min andra hund och hade några hundar hon kände hon umgicks med. Men främmande hundar ute var svårt hela livet :(
 
Min var likadan. Hon visste att hon skulle skvallra men bemötte jag inte kontakten den sekunden jag hade på mig att fånga upp henne var det kört. Denna hunden är inte i livet längre men tyvärr måste jag säga nej. Hon blev aldrig avslappnad i hundmöten. Hon funkade doch med nya hundar om vi tog en promenad ihop först :) och bodde med min andra hund och hade några hundar hon kände hon umgicks med. Men främmande hundar ute var svårt hela livet :(

Vad skönt att det gick att introducera nya hundar iallafall :-) hur gjorde ni efter promenaden när de skulle hälsa?
 
Vad skönt att det gick att introducera nya hundar iallafall :-) hur gjorde ni efter promenaden när de skulle hälsa?
Vi gick tills hundarna blev avslappnade och hade bildat lite flock. Det blev ingen hälsningsritual då utan dom luktade in varandra lite i taget. Sen kunde jag ofta släppa henne lös och det funkade hur bra som helst. Dock aldrig stanna upp första gången ,utan hela tiden gå:)
 
Nu har vi hälsat, lite oplanerat, på en första hund ute för första gången sen hon blev påhoppad, hon var intensiv fram och nosade men hunden var gammal och stabil så det gick fint, när de hälsat klart satte jag henne dock jämte mig och då gav hon ifrån sig ett morr när den andra hunden kom lite närainpå. Det beteendet har jag märkt på henne tidigare och är eg inget nytt, hon blir mer sån när hon är nära mig vilket jag känner igen från endel andra hundar av samma ras, hur man ska bryta det är jag mer kluven till då hon blir väldigt låst vid den andra hunden :confused: känns hur som väldigt skönt att det faktiskt gick att hälsa på en annan hund, då kanske hoppet inte är ute att vi iaf kan umgås med vissa andra hundar..
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
4 995
Senast: fixi
·
Hundhälsa Två små barn på 4 år har börjat sätta spår på vår 7 åriga tik. Hon har alltid varit speciellt, på ett bra sätt. Men nu har det allt mer...
Svar
13
· Visningar
920
Senast: snöflingor
·
Hundavel & Ras Jag har alltid älskat hundar och är uppvuxen med labradorer i kärnfamiljen. Har från det jag var barn gått ut med hundar, genomgående...
2 3
Svar
50
· Visningar
3 826
Senast: Cissi_ma
·
Hundträning (OBS! Långt inlägg) Hej! Jag har en border collie tik på över 1 år som jag har fått lite problem med i vallningen, annan träning och...
2 3
Svar
53
· Visningar
4 150
Senast: Lingon
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp