Hund/människomöten

mian

Trådstartare
Min Jrt som nu är 10 månader har börjat bli lite väl nyfiken på andra hundar vi möten när vi är på promenad.

Han har alltid varit en liten fegis, så i början var det ett stort bekymmer att bara få med honom ut och gå. Allt va farligt, särskillt främmande mannsikor som man mötte. Han har blivit bättre men är fortfarande reserverad för främmande som man träffar under promenade. Vissa dagar är det bättre än andra (idag va e jobbig morgon). Ser han en människa komma gående mot oss, eller inne på en tomt eller som går bakom oss så blir han stressad. Möter vi den så vill han vända och springa hem. Jag brukar bara stann och vänta utan att bry mig om honom så att jag inte skall förstärka hans rädsla ännu mer.
Men när vi möter människor med hund blir han tvärtom...en kompis jippi!
Då vill han fram och hälsa, börjar dra i koppel och blir stressad år det hållet istället. :(

Jag går hundkurs och jag har fått upp en riktigt bar kontakt i lugna situstioner, han är lydig och kanon kontakt när vi är ensamma eller tillsammans med andra hundar på kursen.

Men att försöka få honom kontaktbar när han ser en ensam människa eller ännu värre flera människor eller när vi träffar hund och människa går bara inte. Han blir bara helt stel (vid människa) eller helt överlycklig (vid hund).

Tips och ideér på övningar som kan hjälpa mig ur detta.:bow:
 
Sv: Hund/människomöten

Jag undrar bara varför du stannar när han låser sej vid en människa?

Bara genom att göra det så gör du ju en "grej" av det hela.
Fortsätt trava på och håll hunden i rörelse, locka/dalta/muta inte utan gå bara på.

Ett tips är sedan att du tränar koppelgående hemma så att hunden vet vad du vill när du tex säger "Gå här" = gå vid min sida.
Då kan du ge hunden den uppgiften när ni möter människor/hundar och kan styra genom att belöna när hunden gör rätt och styra upp den när den avviker.
Flytta sedan succesivt ut denna träning i verkligheten och våga ställ krav på hunden när den vet vad ditt kommando betyder.

Osäkra hundar behöver tydliga/säkra förare som har ramar och regler som hunden kan falla tillbaka på när den bli osäker!

/Swat
 
Sv: Hund/människomöten

Odjuret som bor hemma hos mig blir GALEN när vi möter andra hundar. Av lycka alltså...

Har kört stenhårt på "gå förbi och låtsas som att det regnar" och beröm (godis men han tar de oftast bara och lägger i från sig) i samma ögonlock som han slutar pipa/hetsa, vilket brukar var så fort vi passerat.

Det är klart att han märker att jag gör någonting vi inte brukar när vi passerar men på de här tre veckorna har han blivit bättre.

Sen möter vi ibland folk som vill att de ska hälsa och då blir han ju knäpp ett tag igen efter.
 
Sv: Hund/människomöten

Vad är det du berömmer? Att hunden slutar med ett beteende?
(Förstod inte riktigt.)

/Swat
 
Sv: Hund/människomöten

När han slutar pipa så söker han kontakt, det är då han får beröm. Innan det är han både döv och blind.
 
Sv: Hund/människomöten

Inte lätt att bara fortsätta gå när hunden tvärnitar och växerfast i marken, alternativt börjar streta år andra hållet och vill smita iväg.
De tillfällen som jag får med honom så fortsätter jag bara att gå, men ibland går det bara inte!
Att locka och pocka fungerar inte, han är så låst på objektet.

Hemma fungerar det jätte bra, som jag nämnde innan. Han går fint jämte med löst koppel. Detta fungerar även ute på promenad, han dra nästan aldrig i kopplet. Ber jag honom att komma in och gå jämnte mig så gör han det på kommando. Men det fungerar ej vid möten. :(
 
Sv: Hund/människomöten

Vad händer om du ber hunden gå vid din sida (inte den sidan du möter människan på) och går i en båge förbi mötande? Så den slipper mötas rakt på.
 
Sv: Hund/människomöten

Mitt misstag! Jag tolkade Jrt som jack russel terrier = max 10 kg.

Med en liten mellanstor hund är det defacto bara att knata på och gå så kommer ju hunden "tvingas" föja med = den kan inte hänga upp sej på saker på samma vis som om den står still = man kan snabbt börja instruera den i att det är "följa med" som gäller = man kan snabbt börja belöna den för att den följer med.

/Swat
 
Sv: Hund/människomöten

Min är en JRT sådär som man tror och det är inga som helst problem att gå dit jag hade tänkt... Även om det inte alltid är så städat och snyggt.
 
Sv: Hund/människomöten

Det är en jack russel=max 10 kg! Och jovisst skulle jag kunna släpa förbi en rädd hund.

Att bara nochalera och gå vidare fungerar ju vid hundmöten när han fortfarande går för egen maskin.
Men att dra/släpa förbi honom när han blir rädd/resreverad för en människa känns inte ok för mig. Gilla inte att ta till våld, och inte slita honom i halsen!
Han vågar ju inte gå förbi, han vill hellre vända eller tvärnita. Ibland får jag med honom och då är det massor med beröm, men iblan bara går det inte.

Måste ju finnas sätt att träna utan just våld, att släpa honom ikopplet är inget alternativ för mig.
 
Sv: Hund/människomöten

Jag håller med dig, till viss del.
Eftersom det är en liten hund är det enklare att helt säga att "Jodå, här går vi serru" och vackert släpa med hunden om det så behövs. Det är ju knappast hunden som är starkast i sammanhanget, så det är svårt för TS att skylla på att det inte går att ta bort (altlså flytta) hunden från mötet.

TS:
Om du sätter hunden vid möten har den ju fritt fram att låsa sig på den mötande hunden.
Om själva sittandet är viktigt för dig kan du göra det direkt ni får syn på den mötande hunden (på långt avstånd), få/ta kontakt och sedan belöna och gå vidare - om din hund är mutbar när det gäller godis är det väldigt effektivt att kasta godis vid sidan precis innan mötet, så att hunden får leta upp dem.
Att din hund nosar vid sidan om vägen/spåret/trottoaren/etc är lugnande för både din egen och den mötande hunden.
Om hunden blir låst och okontaktbar tycker jag att du ska läsa lite som skvallerträning, det fungerar inte på alla hundar - men på de flesta.

Jag har lagt ner mycket tid och energi på vad som händer efter själva mötet. Mina hundar ska fortsätta framåt, inte stanna/vända/titta efter den andra hunden. Bland annat därför sätter jag inte mina hundar vid hundmöten.



Edit: Eftersom hunden verkar nervös eller orolig eller rädd är det viktigt att den kan lita på att du tar ansvaret; att du går först och att du inte utsätter den för närkontakt med nya läskiga hundar. Om du visar att "Nej, du behöver/ska inte hälsa på den hunden, du ska bara gå förbi" så ska det vara en trygghet för hunden.

Det är såklart viktigt att du tänker på vad du utstrålar och vad ditt kroppspråk/röstläge säger.
 
Senast ändrad:
Sv: Hund/människomöten

Jag tror också på att få till hundmötet som en del av promenaden.

"Jaha där kommer en annan hund".

Jag tror också att det finns en risk att det blir en FÖR stor grejj om man börjar med en massa saker runt om men det beror ju på hunden och hur ofta man möter andra. Är jag ute samma tid som alla grannar så kan jag möta 10 hundar på 40min och då fungerar det bäst om vi kan "jaha en hund som vi passerar" och fortsätta med det vi höll på med. Sen är det ju svårt om den man möter OCKSÅ vill hälsa och piper och skäller och har sig.
 
Sv: Hund/människomöten

Fast var förekommer mest "våld"?

När hunden själv av rädsla får hänga i kopplet och kämpa för att undkomma det h*n upplever som obehagligt?
Eller att du käckt knallar på och tar med dej hunden och kan plussa när den rör på benen och hänger på dej?

Sedan är jag personligen anti mot att "hala och dra" hundar. Små, små knyckar i kopplet så att hunden självmant rör sej framåt är det allra bästa!

En hund som lärt sej att det blir en grej att möta hundar och människor - ägaren stannar/undviker/försöker muta med godis osv - kan behöva tas ur denna villfarelse genom att ägaren bara knallar på och plussar när hunden faktikst gjort rätt = rört på benen och hängt på.

/Swat
 
Sv: Hund/människomöten

Möte med andra hundar är det inte som gör honom rädd, då är han mest nyfiken. Jag gör precis som ni nämner och bara fortsätter gå som att inget särskilt har hänt.

Men det är problem med alla människor UTAN hund, det är då han blir livrädd/reserverad vill vända och springa hem.

Det där med skvallertränign ska jag försöka läsa lite mer om, gillar den ideén.
 
Sv: Hund/människomöten

Är hunden verkligen livrädd, så skulle jag inte rekommedera skvaller, och jag är skvallernörd nr1. Jag tar till skvaller ofta.

Men har du en hund med ärftlig rädsla, du skriver att den alltid varit sån. Då måste du lära hunden att inte vara rädd för människor. Att bara gå förbi människor, eller att skvallara på människor är inte samma sak som att sluta vara rädd. Rädsla är det absolut svåraste beteendet att ändra, då det är ärftligt.

Så är hunden verkligen livrädd skulle jag kontakta en någon kunnig på området. Typ en hundproblemsutredare.

Är hunden däremot "fjantig", då skulle jag också "bara gå" eller lära den skvallra.
 
Sv: Hund/människomöten

Jag går på träning, har gått valpkurs - går just nu vardagslydnad steg 1 och vi ska forsätta med steg 2.
Han har blivit bättre än vad han va från början, då kom man knappt ingenstans med honom när det va mäniskor i närheten.
Kan detta vara ärftligt, det kände jag inte till.

Jag har även med min pojkvän med sin hund på promenade och då går det mycket bättre. Kanske lättare att lära sig från en annan hund.

Men jag ska ta upp detta problem med min tränare och se om hon har några tips och ideer. Hon är duktig problemutredare.:)
 
Sv: Hund/människomöten

Men jag ska ta upp detta problem med min tränare och se om hon har några tips och ideer. Hon är duktig problemutredare.:)

Kanon :). Hon har ju dessutom träffat dig och din hund, det blir lättare då.


Min malle var rädd för folk vi mötte när han var liten (ca 3-4 mån). Reste ragg, skällde och morrade. Så jag tog honom till ett mycket populärt promenadstråk där man garanterat möter minst 1 person var 5:e min.

När jag mötte någon så sa jag till honom direkt när han började "spänna sig"/resa ragg att han skulle gå vid sidan eller kolla på mig. Berömde lugnt och bara knatade på framåt. Jag sa alltid "hej" till dom jag mötte för att visa valpis att jag tog hand om detta. Ibland vände jag och följde efter personerna några meter för att sedan vända igen. Då blev han nyfiken istället.

Vissa ville fråga vad det var för ras och prata lite, vilket var helt ok. Då kunde vi stå och prata. Jag var tydlig från början med att berätta att han var osäker och därmed skulle dom inte titta på honom utan bara prata med mig. Ville han själv fram så fick han det, då kunde dom ge honom godis, men inte röra eller titta på honom mer än flyktigt.

Jag är tacksam att jag träffade hundvana som lyssnade på mig! Guld värt för träningen. :)

Jag gjorde detta... ett par - tre ggr. Sen brydde han sig inte längre. Nu var han väldigt liten när jag började träna och han fick aldrig chansen att rota några beteenden, jag tror det var därför det gick så fort att få bort.

Hur länge har din hållit på? Framgick det?

Lycka till!
 

Liknande trådar

R
Övr. Hund Vi har fyra hundar i familjen. Två lite äldre, små herrar (en papillon och en blandras), och två unga retrieverherrar (en på snart två...
2
Svar
26
· Visningar
2 171
Senast: Raderad medlem 147980
·
Övr. Hund Har en renrasig hund av mindre ras som kom till oss för fyra år sedan direkt från uppfödaren. Hon var 14 månader när vi tog henne och är...
2
Svar
20
· Visningar
1 835
Senast: Otherside
·
Hundträning Hunden min gnäller KONSTANT så fort vi inte är hemma. Hemma säger den nästan aldrig någonting. Men så fort vi åker i bilen, eller åker...
Svar
8
· Visningar
1 324
Senast: Nota
·
Övr. Hund Hej, Vill kanske mest skriva av mig eller få lite tips kanske! Min kille är snart 1 år. Jag tycker vi har god kommunikation för det...
Svar
9
· Visningar
1 071
Senast: inverterad
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp