Hund = ångvält!!

[Skogstrollet]

Sv: Hund = ångvält!!

Min hunds pappa är precis som Billie. Hon är en rak kopia av honom, tackgudskelov 20kg lättare dock. Han hålls inlåst vid besök... Där har man nog gett upp.

Billies mamma är ljuvligt. Mild och rar men ändå väldigt duktig på att arbeta. Då Billie var en tjuvparning finns bara ett kullsyskon sparat, den tiken är tydligen mild som sin mor och mycket duktigt på att jobba. Den tiken har tydligen inga problem med passivitetet under ett träningspass, så som jag har med min.

Jag ska göra en uppryckning och se om jag kan vässa mig själv mer gentemot min hund för att bli tydligare i mitt ledarskap. Till vardags funkar det ju bra när det bara är hon och jag, men det krävs nog 100% för att det ska fungera även när andra är med.

Jag har testat att klicka med henne tidigare. Hon har en tendens dock att spåra ur och istället för att tänka på vad som behövs göras för att få godisen så försöker hon helt sonika ta den genom att hoppa, skälla, klänga, krafsa, gör alla trick hon kan osv. Hon rejsar hur länge som helst. Att bara sitta still och fundera är inte hennes grej... Kanske blir det bättre när hon mognat något, hon är fortfarande väldigt ung mentalt och beteer sig mer som en 9 månaders valp än en 17 mån tik.

 

[Milosari]

Sv: Hund = ångvält!!

men klicker fungerar ofta inte så bra som lugnande träning med speedade jyckar. klickern är aktivitetshöjande.

 

[Milosari]

Sv: Hund = ångvält!!

jag kan inte påstå att jag lagt ner överdrivet mycket arbete på att få en lugn hund när jag har besök, och ändå har det blivit bättre. så jag tror det händer mycket bara genom att de blir äldre (vid 3-4 årsåldern slutade han försöka hoppa på alla han kände). har det varit väldigt stimmigt har han någon gång fått vara kopplad, och han får inte hälsa på folk innan han kan uppföra sig ordentligt.

sedan får man se till hunden också, mår den bäst av att vara instängd där det är lugnt och tyst, eller klarar den av att låta bli att stressa upp sig bland allt folk?

att röra sig fungerar avstressande för min hund. kanske du ska börja med promenader när du får gäster? alltså först gå en promenad tillsammans och sedan fika hemma hos dig?

 

[Milosari]

Sv: Hund = ångvält!!

nu spånar jag bara lite: har det här verkligen med ledarskap att göra? jag tycker det låter mer som ett stressbeteende (överslag). kan man dominera bort sådana beteenden? hur gör man det? BÖR man göra det?

 

[Brandgul]

Sv: Hund = ångvält!!

Hon skulle behöva "gå och lägg dig". Vilket innebär noll mer aktivitet och helt enkelt slapna av på sin bädd, för nu händer det inget. Fungerar det när ni är ensamma? Går hon direkt och lägger sig och sover/slappnar av/ger upp direkt du säger åt henne? Annars är det kanske något att träna på? Jag använder alltid gå och lägg dig om hundarna tigger på något sätt. Så det kan man ju träna när man är ensam hemma och sitter och äter. När hundarna sen tigger om uppmärksamhet från folk så fungerar det lika bra då också.

Men tänk nu också på att din hund kan gå in i den pestigaste åldern som finns... Nu menar jag inte att du ska låta din hund göra precis som hon vill. Men ha det i åtanken också. Min annars rätt så lätthanterliga hund blev faktiskt riktigt pest där ett tag efter 18 månader. När jag försökte träna lydnad så bara sprang hon iväg eller så hoppade hon på mig. Det var ungefär det som hon tyckte var kul under ett par månaders tid. Sen gick det över och hon blev sig själv igen Men under den jobiga tiden så blev det väldigt mycket långa promenader i skogen så att hon bara fick springa lös. Sen gömde jag godis i träd m.m. så att hon fick använda både kroppen och knoppen på ett rejält sätt. Mycket klättra upp på stora stenar och sånt. Jag upplever det som en ungdom med mycket energi och kraft som måste förbrukas

 

[Brandgul]

Sv: Hund = ångvält!!

Ja jag tror att det många gånger är överslag när man får gäster. Hundarna ser det som en ventil att få lätta på trycket. Tror jag i många fall.

Själv har jag bara den här "gå och lägg dig"-känslan. Vad den innebär för hunden. Min ena hund kan tokskälla när hon sitter fast och andra hundar tränar. Då använder jag också "gå och lägg dig". Då lägger hon sig ned och kan sluta gaffla. Då ger hon upp. Det är ju som att lära en hund att ligga i bur. På något sätt så lär man de ju att vara passiva. Det är ingen idé, de kommer ingenstans...

Men det är svårt att förklara, det är en känsla och handling som jag inte riktigt kan förklara och som jag aldrig funderat över att sätta ord på...

Att först promenera tillsammans tycker jag låter som ett jättebra förslag. Jag skulle iaf testa. Jag gör ju ofta det när vi träffar nya hundar och är osäkra på om det kommer att bli spänt mellan hundarna osv.

 

[Skogstrollet]

Sv: Hund = ångvält!!

nu spånar jag bara lite: har det här verkligen med ledarskap att göra? jag tycker det låter mer som ett stressbeteende (överslag). kan man dominera bort sådana beteenden? hur gör man det? BÖR man göra det?

Nja det är egentligen lite av båda. Med hjälp av instruktören insåg jag ju att hon gömde sig bakom ett stressbeteende för att komma undan kraven. När hon hypade loss och jag tolkade henne som stressad försökte jag sänka kraven och slutade försöka nå henne genom stressen och höll henne bara. Men om man istället, på ett (jävligt) bestämt och nonchigt sätt kräver lydnad av henne då så lägger sig "stressed" och hon lugnar sig. Det krävs dock otroligt mycket för att nå igenom i en sån situation.

Jag kan inte dominera bort det beteendet. Inte genom att rya, brottas, skälla osv. Då blir hon bara värre. Det jag kan göra är att handfast sätta henne, mycket bestämt säga åt henne att sitta och om hon flyttar sig direkt sätta tillbaka henne och helt enkelt vara grymt envis. Jag kan dovt och arg muttra åt henne att ge sig och efter en stund tycks hon märka av att jag är missnöjd med henne och lägger då av. Lite iaf.

När vi är ensamma funkar det bra, men hon tycks glömma sig lätt bland folk. Eller låtsas glömma sig för att se om hon kommer undan med att ta ett raggarvarv...

 

[Skogstrollet]

Sv: Hund = ångvält!!

Jag har "gå och lägg dig" och den funkar, både när jag är ensam och när det kommer besök. Ibland försöker hon fortfarande smita av sin bädd, speciellt om jag lämnar rummet. Jag måste passa henne hela tiden och skicka tillbaka henne då hon krälar av dynan.
Men nej, hon slappnar inte av när hon placeras där. Hon ligger i startgroparna och är redo att på minsta tecken som kan tolkas som ett "varsågod" flyga upp. Efter ca en timme kan hon möjligvis lägga ner huvudet, men sluter ögonen gör hon inte.

Jag vill dock komma ifrån det där och få det att fungera när jag har besök som stannar längre. Ibland hälsar jag ju på föräldrarna och pojken och då kan ju inte hunden ligga plats i flera dygn.

Passivitet existerar bara när vi är ensamma hemma. Då vilar hon och djuuuupa suckar hörs av tristess... När vi har besök eller är på besök = motorn rusar nonstop. Så har det alltid varit, oavsett om jag aktiverat henne mycket eller lite, både fysiskt och mentalt.

 

[Skogstrollet]

Sv: Hund = ångvält!!

Att först promenera tillsammans tycker jag låter som ett jättebra förslag. Jag skulle iaf testa.

Pojken och jag tog en tre timmar lång promenad med hunden på Järvafältet häromveckan. Det gav honom en frist på 30 min när vi kom tillbaka till min lägenhet igen...

 

[Milosari]

Sv: Hund = ångvält!!

alltså, med promenad menar jag inte vandring . det ska vara ganska tråkigt, men hunden ska få en chans att springa ifrån stressen lite.

 

[Brandgul]

Sv: Hund = ångvält!!

Också för att avleda hälsningsproceduren...

 

[Brandgul]

Sv: Hund = ångvält!!

Jamen då får hon ju ligga där i flera dagar om hon inte kan slappna av då... Gå och läg dig, pang, sen får man komma upp när man är lugn. Annars blir det inget hälsa. Om hon aldrig får hälsa så blir det en ny rutin och förhoppningsvis så slutar hon till slut ha så höga förväntningar på hälsandet. Där är jag stenhård när det kommer folk. Jag har haft grind till min äldre hund när hon var ung och det är ingen hund som är med och tar emot gästerna. Jag tar emot gästerna och de får stå och vänta i bakgrunden och när de är lugna så får man hälsa. Det funkade att tramsa när jag hade en hund, men nu skruvar de upp varandra till att göra tokigheter om de får. Annars tar de också gärna chansen att bara kasta sig över folk och hoppa. (Eller springa runt runt med något i munnen)

 

[Skogstrollet]

Sv: Hund = ångvält!!

Jag kanske skulle damma av buren igen och försöka med den då? Det funkade inte när hon var yngre för då försökte hon gräva sig ut och avskydde att vara i den.

Hur introducerar jag en sån rutin på bästa sätt? Bara kasta in henne där när det ringer på dörren?

Då får hon träna passivitet och matte (och besökarna!) kan slappna av.

 

[Skogstrollet]

Sv: Hund = ångvält!!

Också för att avleda hälsningsproceduren...

Den inledes när tillfälle fås och hon kan lika gärna göra det efter två timmar som direkt när folket kommit. Fascinationen för andra människor minskar liksom inte med tiden.

 

[Brandgul]

Sv: Hund = ångvält!!

Jag tror inte att det går att kombinera... Ska det fungera så måste hon först passiviseras i buren. Jag tror att det många gånger kan vara svårt att få en hund att acceptera buren i vuxen ålder, helst om hon redan har vunnit (misslyckande för oss alltså) dvs. att härja så att hon slipper sitta där. Så att göra båda på en gång gör att du kommer att släppa ut henne när hon lever om för mycket (alt. skrapar sönder nosen) och då har hon "vunnit" igen.

Jag är ju en sådan som tror att man först måste pränta in alternativet för hundarna. Vad ska hon göra om hon inte får hälsa? Är hon på det helt glasklara vad hon ska göra då? Vad kan du säga åt henne för att ge henne ett alternativ och är det då glasklart för henne vad man gör när du säger det?

Jag tänker också att det någonstans kan brista i mentaliteten vad gäller bla stresshantering. Du kanske aldrig ska utgå från att hon ska fungera som andra hundar gör. Du kanske inte ska utgå från att du ska kunna ha henne som andra har sina hundar. Du kanske ska räkna med att du får lov att stötta henne och kanske ha lite specialregler för henne så att det fungerar just för henne.

Jag har accepterat att min hunds skärpa ligger henne lite dåligt till och jag har alltid utgått från att jag inte kan behandla henne som en vanlig hund. Jag får lov att ligga steget före och jag kan inte ställa samma krav på henne som på en "vanlig" hund. Jag har fått gillat läget och jag vet att jag ibland gör "fel" och att många saker blir omständiga på henne. Jag kan inte gå på ställen med mycket folk osv. Men så är det och inte sagt att det är jätteroligt jämt.

Men vad jag eg. försöker säga är att du vill ha det på ett visst sätt, men att det tydligen inte riktigt fungerar. Då kanske du måste rucka på några av dina principer för att få det att fungera.

Vad eller hur är svårt att säga. Vi kan inte göra annat än att brainstorma och så får du plocka något som känns rätt just för er

 

[Skogstrollet]

Sv: Hund = ångvält!!

Jag tror inte att det går att kombinera... Ska det fungera så måste hon först passiviseras i buren. Jag tror att det många gånger kan vara svårt att få en hund att acceptera buren i vuxen ålder, helst om hon redan har vunnit (misslyckande för oss alltså) dvs. att härja så att hon slipper sitta där. Så att göra båda på en gång gör att du kommer att släppa ut henne när hon lever om för mycket (alt. skrapar sönder nosen) och då har hon "vunnit" igen.

Jag är ju en sådan som tror att man först måste pränta in alternativet för hundarna. Vad ska hon göra om hon inte får hälsa? Är hon på det helt glasklara vad hon ska göra då? Vad kan du säga åt henne för att ge henne ett alternativ och är det då glasklart för henne vad man gör när du säger det?

Jag tänker också att det någonstans kan brista i mentaliteten vad gäller bla stresshantering. Du kanske aldrig ska utgå från att hon ska fungera som andra hundar gör. Du kanske inte ska utgå från att du ska kunna ha henne som andra har sina hundar. Du kanske ska räkna med att du får lov att stötta henne och kanske ha lite specialregler för henne så att det fungerar just för henne.

Jag har accepterat att min hunds skärpa ligger henne lite dåligt till och jag har alltid utgått från att jag inte kan behandla henne som en vanlig hund. Jag får lov att ligga steget före och jag kan inte ställa samma krav på henne som på en "vanlig" hund. Jag har fått gillat läget och jag vet att jag ibland gör "fel" och att många saker blir omständiga på henne. Jag kan inte gå på ställen med mycket folk osv. Men så är det och inte sagt att det är jätteroligt jämt.

Men vad jag eg. försöker säga är att du vill ha det på ett visst sätt, men att det tydligen inte riktigt fungerar. Då kanske du måste rucka på några av dina principer för att få det att fungera.

Vad eller hur är svårt att säga. Vi kan inte göra annat än att brainstorma och så får du plocka något som känns rätt just för er

Jo jag har ju redan accepterat att hon inte är som andra hundar. Hon är lite extra av allt liksom. På både gott och ont, det som är jobbigt att hantera i vardagen är ju ett jätteplus när hon ska arbetas.
Men just det att jag inte kan ha henne runt folk utan att hon tar över hela omgivningen är något jag helt enkelt inte kan acceptera. Jag tänker inte isolera mig pga min hund och jag tänker inte heller lämna henne ensam varje gång jag vill umgås med en annan människa. Så är det bara. Det har varit tillräckligt illa året som gått, nu måste det lösas. Jag har ju lyckats få henne att uppföra sig när vi åker kommunalt, rör oss i centrum osv så det här måste också gå.

Jag kan inte annat än hoppas att om hon får lite mer tid på sig att mogna, jag tränar ytterligare på att befästa "gå och lägg dig" och inte någonsin ger mig så MÅSTE det ordna sig med tiden.

Bukefolket är bra att ha när man ska brainstorma!

 

[bubbel]

Sv: Hund = ångvält!!

Nu har jag inte alls särskilt mycket kunskap om hundar men får hon någonsin lov att "leva ut" dom här tokerierna? Har du möjlighet att släppa henne någonstans där hon får riktigt härja av sig i nån inhägnad och liksom släppa lite på trycket? Fast det kanske du redan gör Jag kan som sagt inte så mycket

 

[Skogstrollet]

Sv: Hund = ångvält!!

Nu har jag inte alls särskilt mycket kunskap om hundar men får hon någonsin lov att "leva ut" dom här tokerierna? Har du möjlighet att släppa henne någonstans där hon får riktigt härja av sig i nån inhägnad och liksom släppa lite på trycket? Fast det kanske du redan gör Jag kan som sagt inte så mycket

Ja, annars skulle hon inte gå att leva med. Vi promenerar varje dag och hon får då dels springa lös i skogen (och då går det fort) samt leta efter sin boll och vi tränar även lite lydnad under promenaderna. Jag undviker att kasta boll osv eftersom det stressar upp henne.
Vi pysslar även med annat.

 

[pralin]

Sv: Hund = ångvält!!

OT, men jag måste bara säga att jag blir så glad när jag läser en sån här diskussion. Inga hårda ord, utan en fin diskussion där TS är medveten om sina brister och på blir mött på ett väldigt bra sätt av de som svarar. Eloge

 

[Skogstrollet]

Sv: Hund = ångvält!!

OT, men jag måste bara säga att jag blir så glad när jag läser en sån här diskussion. Inga hårda ord, utan en fin diskussion där TS är medveten om sina brister och på blir mött på ett väldigt bra sätt av de som svarar. Eloge

Jag hade en till tråd upp tidigare om samma hund och den tråden blev lika lång och informativ den också tack vare en massa hundägare som engagerade sig och verkligen ville hjälpa till.

Buke och bukefolket får av mig fem av fem möjliga!