Sv: Hovledsinflammationer m.m.
Generellt så är det så att enbart traktbrodd är skonsammare än trakt och tåbrodd. Givetvis så ska man väga det mot hur halfotad häst man har. Hästägare gillar ofta inte att ha enbart trakbrodd för att dom tror att det förändrar hovvinkeln. Och visst gör brodden det, inne på stallgången. Ute i terrängen är marken ojämn och brodden sjunker in i underlaget. Det finns varianter som är skonsammare än fyrbrodd. T ex. en kombination av traktbrodd och toedips. Men man ska veta att ALL skärpning av beslag är mycket påfrestande för ffa. hovled kronled kotled och bakknä. I de länder där man inte behöver skärpa för halka så har man inte heller lika mycket ledinflammationer i de nedre falangerna som i Norden.
Med detta så vill jag absolut inte säga att man inte skall brodda, men man ska göra det med förstånd. Alltså inte brodda på i september och brodda ur i maj som så ofta sker.
Tack för svar! Nu känns det lite bättre att behöva skruva ur tåbrodden på ena damen med. Även om jag fortfarande ser inre bilder av hur hon kommer slå ihjäl sig under buset upp och nedför slänterna i hagen.
Men finns det forskning som stöder det du nämner? Det låter okej i sak, samtidigt som jag prenumererar på engelsk hästpress och där förekommer iaf hältor från kotled och upp och strålbenshälta i samma omfattning som här, iaf av reportage, artiklar och insändare att döma. Brodd är otroligt sällan nämnt, det som ev nämns är 'tungsten nails' eller 'road nails', men då oftast för att ge bättre grepp på 'sommarasfalt'.
Hursom, jag har alltid haft 4 brodd/sko (gjorde ett försök med tåbrodd några år men de kortade baksteget och blev otroligt försiktiga). Vi har ren is stor del av vintern. Jag broddar generellt sett i i oktober och ur i mars, lite beroende på vädret, men jag broddar oftast i i oktober även om det är barmark. Då får de gå med blindbrodd till första halkan,s en åker isbrodd på. I år t ex har de ju trots leran gått med isbrodd (vintern kom ganska 'nyss', några veckor sen). Och på de hästar som nått 'broddålder', dvs 6 st plus nån foderhäst och så, så har en drabbats av 'låga hältor' och där är det som sagt tyvärr knappast beroende på brodden. En har drabbats av hög ledhälta, men där beroende på en skelettdefekt. Övriga har inte haft några ledhältor alls. Och i bekantskapskretsen så finns det massor med fullbroddade hästar utan problem.
Frågan är om det beror på att det så ofta är just is här, eller om det helt enkelt är tur, eller att ditt resonemang 'kräver' mer parametrar för att falla ut så att säga?
Är som sagt nyfiken, då själva resonemanget i sig låter sunt, och beslagsskräpning alltid inverkar på glidmomentet precis som du säger (därför det var order på tåbrodd av på damen som fick ringskor, som vet sa så tåbrodden motverkar i princip ringskons fördelar, du får inget glidmoment), men jag samtidigt aldrig stött på problemet. Och jag har haft en dam som 'skruvat'i (dvs borde bli rejäl belastning på falangerna när man låser den möjligheten med fyrbrodd, det var btw hon som vägrade gå med tvåbroddat så det var bara att 'stå ut'), och två valacker med ganska korta, stumma kotor.
(Sen som extra intressant effekt så har ju hovslagare olika uppfattning vad som är bäst. Genom åren både mött de som vägrat sätta på tvåhålsskor och ansett att det är vansinne, samtidigt som jag mött de som ansett att det är vansinne med fyrbrodd. Sexbroddat verkar de flesta vara eniga om att det är en total overkill dock, annat än vid speciella omständigheter).
Men jag ska definitivt försöka lite extra att brodda i/ur 'närmare' vintern om det går i framtiden
Hmm, blindbrodd i sammanhanget, hur påverkar det? *mer nyfniken* Nu menar jag metallblindbrodd, de där fyrkantiga?
Håller helt med dig.
