Höstföräldrar 2018

[Catrool]

Allt såg bra ut och vi kommer få en pojke till heartVisa bifogad fil 15061Visa bifogad fil 15061

Stort Grattis!!

 

[Catrool]

Säger som jag brukar säga. Först är det oro för missfall, sen minskade fosterrörelser, sen psd, sen att de ska sätta i halsen, sen att de ska krascha med moppen typ Välkommen till livet som förälder

Men jag menar verkligen inte att förringa din oro. Har gått igenom samma sak (och två missfall) och vet precis hur jobbigt det är

Ha ha ja jag börjar förstå att man får lära sig leva med oron

 

[Omega]

Det där med oron skriver jag under på Oroade mig typ hela förra graviditeten och inte vet jag om det blev så mycket bättre när sonen kom sedan (men annorlunda, absolut), är tyvärr mycket mer orolig för det mesta nu än vad jag var innan jag blev mamma. Men det är ju helt klart värt det. Försöker ta det lugnare denna graviditet, men visst kommer oron, särskilt eftersom att jag inte känner så mycket rörelser än (vecka 23 nu). Vågar knappt tänka på hur orolig jag kommer att vara med två barn sen

 

[Okeydokey]

Vecka 25 idag och jag mår fortsatt oförskämt bra ! Däremot insåg jag idag att jag mer eller mindre lever i förnekelse - jag har liksom inte förstått att det ska komma en bebis . Innan den här helgen hade vi inte köpt en enda bebispryl. Så var jag och maken på weekendresa i helgen och min mamma passade vår son. När vi kommer hem står det barnvagn (vi har valt, mamma betalade och körde hem), skötbord (fått helt nytt av snäll granne), fem påsar bebiskläder, ett nytt babyskydd som min syster spontanshoppat och lite annat smått och gott på vardagsrumsgolvet. Jag fick nästan kallsvettningar och beordrade maken att ställa varenda pryl uppe på vinden, för helt plötsligt blev det too much, too soon. Och jag skämdes verkligen för den känslan! Läser ju om gravida som viker bebiskläder i vecka 12 och har fixat allt från spjälsäng till babynest efter halva graviditeten, men jag är inte där. Missförstå mig rätt, jag längtar efter lillebror och njuter oftast av graviditeten, men det kom så nära. Jag såg alla blöjbyten och nedkräkta kläder komma emot mig som i en oväntad attack, tittade på min 12-åring och kände "Oh. My. God. Vi ska börja om från början igen".

Så nu står alla saker på vinden och jag klappar magen och tänker att jag måste få ta det i min takt. Det är ju inte så konstigt egentligen, att det känns skrämmande med en oplanerad graviditet 12 år efter den första. Så jag försöker ge mig själv lite omtanke och planerar att ta i tu med bebisbestyren lite i sänder för att slippa samma chockupplevelse igen .

 

[vinkelina]

Vecka 25 idag och jag mår fortsatt oförskämt bra ! Däremot insåg jag idag att jag mer eller mindre lever i förnekelse - jag har liksom inte förstått att det ska komma en bebis . Innan den här helgen hade vi inte köpt en enda bebispryl. Så var jag och maken på weekendresa i helgen och min mamma passade vår son. När vi kommer hem står det barnvagn (vi har valt, mamma betalade och körde hem), skötbord (fått helt nytt av snäll granne), fem påsar bebiskläder, ett nytt babyskydd som min syster spontanshoppat och lite annat smått och gott på vardagsrumsgolvet. Jag fick nästan kallsvettningar och beordrade maken att ställa varenda pryl uppe på vinden, för helt plötsligt blev det too much, too soon. Och jag skämdes verkligen för den känslan! Läser ju om gravida som viker bebiskläder i vecka 12 och har fixat allt från spjälsäng till babynest efter halva graviditeten, men jag är inte där. Missförstå mig rätt, jag längtar efter lillebror och njuter oftast av graviditeten, men det kom så nära. Jag såg alla blöjbyten och nedkräkta kläder komma emot mig som i en oväntad attack, tittade på min 12-åring och kände "Oh. My. God. Vi ska börja om från början igen".

Så nu står alla saker på vinden och jag klappar magen och tänker att jag måste få ta det i min takt. Det är ju inte så konstigt egentligen, att det känns skrämmande med en oplanerad graviditet 12 år efter den första. Så jag försöker ge mig själv lite omtanke och planerar att ta i tu med bebisbestyren lite i sänder för att slippa samma chockupplevelse igen .

Visserligen vecka 36 här och bara 18 månader mellan barnen så vi har de mesta. Men inget är tvättat, franmplockat eller genomgånget ännu

 

[Olina]

Vecka 25 idag och jag mår fortsatt oförskämt bra ! Däremot insåg jag idag att jag mer eller mindre lever i förnekelse - jag har liksom inte förstått att det ska komma en bebis . Innan den här helgen hade vi inte köpt en enda bebispryl. Så var jag och maken på weekendresa i helgen och min mamma passade vår son. När vi kommer hem står det barnvagn (vi har valt, mamma betalade och körde hem), skötbord (fått helt nytt av snäll granne), fem påsar bebiskläder, ett nytt babyskydd som min syster spontanshoppat och lite annat smått och gott på vardagsrumsgolvet. Jag fick nästan kallsvettningar och beordrade maken att ställa varenda pryl uppe på vinden, för helt plötsligt blev det too much, too soon. Och jag skämdes verkligen för den känslan! Läser ju om gravida som viker bebiskläder i vecka 12 och har fixat allt från spjälsäng till babynest efter halva graviditeten, men jag är inte där. Missförstå mig rätt, jag längtar efter lillebror och njuter oftast av graviditeten, men det kom så nära. Jag såg alla blöjbyten och nedkräkta kläder komma emot mig som i en oväntad attack, tittade på min 12-åring och kände "Oh. My. God. Vi ska börja om från början igen".

Så nu står alla saker på vinden och jag klappar magen och tänker att jag måste få ta det i min takt. Det är ju inte så konstigt egentligen, att det känns skrämmande med en oplanerad graviditet 12 år efter den första. Så jag försöker ge mig själv lite omtanke och planerar att ta i tu med bebisbestyren lite i sänder för att slippa samma chockupplevelse igen .

Hehe

Bara i v 17 än men vi har inte heller något framplockat men allt finns och ligger packat i förrådet sen 3 år tillbaka från första barnet.

Annars mår jag också bra nu men har en liten förkärlek till matsallad och kall mat i övrigt plus att jag måste ha nån godis varje dag så kontoret är välfyllt nu. Illamåendet och tröttheten tycker jag har gått över men tyvärr blir foglossningen bara värre och värre....

 

[Trollunge]

Vecka 25 idag och jag mår fortsatt oförskämt bra ! Däremot insåg jag idag att jag mer eller mindre lever i förnekelse - jag har liksom inte förstått att det ska komma en bebis . Innan den här helgen hade vi inte köpt en enda bebispryl. Så var jag och maken på weekendresa i helgen och min mamma passade vår son. När vi kommer hem står det barnvagn (vi har valt, mamma betalade och körde hem), skötbord (fått helt nytt av snäll granne), fem påsar bebiskläder, ett nytt babyskydd som min syster spontanshoppat och lite annat smått och gott på vardagsrumsgolvet. Jag fick nästan kallsvettningar och beordrade maken att ställa varenda pryl uppe på vinden, för helt plötsligt blev det too much, too soon. Och jag skämdes verkligen för den känslan! Läser ju om gravida som viker bebiskläder i vecka 12 och har fixat allt från spjälsäng till babynest efter halva graviditeten, men jag är inte där. Missförstå mig rätt, jag längtar efter lillebror och njuter oftast av graviditeten, men det kom så nära. Jag såg alla blöjbyten och nedkräkta kläder komma emot mig som i en oväntad attack, tittade på min 12-åring och kände "Oh. My. God. Vi ska börja om från början igen".

Så nu står alla saker på vinden och jag klappar magen och tänker att jag måste få ta det i min takt. Det är ju inte så konstigt egentligen, att det känns skrämmande med en oplanerad graviditet 12 år efter den första. Så jag försöker ge mig själv lite omtanke och planerar att ta i tu med bebisbestyren lite i sänder för att slippa samma chockupplevelse igen .

Åh stackare, klart det kan bli lite mycket när man är oförberedd och allt bara står där! Låter smart att ta det i din egen takt. Vad härligt att du mår så bra!

Jag har gift mig!!

Jag är så himla tacksam och imponerad över min kropp att jag mådde bra och orkade precis allt fredag och lördag trots dålig sömn natten till lördag pga nerver Var igång HELA bröllopsdagen, uppe klockan 6:30, hos frissan 9-12:30 fotografering 12:30-15:00 med liten matpaus på slutet (kunde inte få ner mkt ) vigsel klockan 16, mingel till 19, middag 19-22:30 och sen fest och dans till 03:30 och sen satte jag mig och körde hem och var hemma strax efter 4 på morgonen. Herregud! Men hade SÅ HIMLA KUL och dagen blev helt perfekt

Sov 4 timmar natten till söndag och hade sedan folk hemma hela dagen och över natten och sista gästerna åkte måndag morgon. Sen var jag helt förstörd typ hela måndagen. Huvudvärk, illamående och extrem trötthet, kände mig som en trasa i kroppen. Natten till idag var jättekonstig med massa uppvaknande, jäkligt ont i huvudet, hosta och ont i halsen. Vaknar sedan vid 7 i morse och mår bra, haha wtf?

Vecka 16 nu och två veckor kvar till RUL!

Bonusbild

 

[Olina]

Åh stackare, klart det kan bli lite mycket när man är oförberedd och allt bara står där! Låter smart att ta det i din egen takt. Vad härligt att du mår så bra!

Jag har gift mig!!

Jag är så himla tacksam och imponerad över min kropp att jag mådde bra och orkade precis allt fredag och lördag trots dålig sömn natten till lördag pga nerver Var igång HELA bröllopsdagen, uppe klockan 6:30, hos frissan 9-12:30 fotografering 12:30-15:00 med liten matpaus på slutet (kunde inte få ner mkt ) vigsel klockan 16, mingel till 19, middag 19-22:30 och sen fest och dans till 03:30 och sen satte jag mig och körde hem och var hemma strax efter 4 på morgonen. Herregud! Men hade SÅ HIMLA KUL och dagen blev helt perfekt heartheart

Sov 4 timmar natten till söndag och hade sedan folk hemma hela dagen och över natten och sista gästerna åkte måndag morgon. Sen var jag helt förstörd typ hela måndagen. Huvudvärk, illamående och extrem trötthet, kände mig som en trasa i kroppen. Natten till idag var jättekonstig med massa uppvaknande, jäkligt ont i huvudet, hosta och ont i halsen. Vaknar sedan vid 7 i morse och mår bra, haha wtf?

Vecka 16 nu och två veckor kvar till RUL!

Bonusbild

Visa bifogad fil 15274

Underbart foto

 

[Catrool]

Åh stackare, klart det kan bli lite mycket när man är oförberedd och allt bara står där! Låter smart att ta det i din egen takt. Vad härligt att du mår så bra!

Jag har gift mig!!

Jag är så himla tacksam och imponerad över min kropp att jag mådde bra och orkade precis allt fredag och lördag trots dålig sömn natten till lördag pga nerver Var igång HELA bröllopsdagen, uppe klockan 6:30, hos frissan 9-12:30 fotografering 12:30-15:00 med liten matpaus på slutet (kunde inte få ner mkt ) vigsel klockan 16, mingel till 19, middag 19-22:30 och sen fest och dans till 03:30 och sen satte jag mig och körde hem och var hemma strax efter 4 på morgonen. Herregud! Men hade SÅ HIMLA KUL och dagen blev helt perfekt heartheart

Sov 4 timmar natten till söndag och hade sedan folk hemma hela dagen och över natten och sista gästerna åkte måndag morgon. Sen var jag helt förstörd typ hela måndagen. Huvudvärk, illamående och extrem trötthet, kände mig som en trasa i kroppen. Natten till idag var jättekonstig med massa uppvaknande, jäkligt ont i huvudet, hosta och ont i halsen. Vaknar sedan vid 7 i morse och mår bra, haha wtf?

Vecka 16 nu och två veckor kvar till RUL!

Bonusbild

Visa bifogad fil 15274

Grattis!! Underbart foto!

 

[Catrool]

RUL avklarat och allt såg bra ut

Vår lilla flicka, som ska få heta Alma, var väldigt rörlig och låg flera gånger i någon sorts yogaposition med benen över huvudet

Vi fick se hjärtat, kollade läpparna ( ingen spalt) , näsben, öron, fötter, ben, armar med mera och tog massa olika mått och konstaterade BF 18/10

 

[Olina]

RUL avklarat och allt såg bra ut

Vår lilla flicka, som ska få heta Alma, var väldigt rörlig och låg flera gånger i någon sorts yogaposition med benen över huvudet

Vi fick se hjärtat, kollade läpparna ( ingen spalt) , näsben, öron, fötter, ben, armar med mera och tog massa olika mått och konstaterade BF 18/10

Skönt att allt såg bra ut
Längtar till det är våran tur, vill att tiden ska gå lite snabbare nu

 

[Catrool]

Skönt att allt såg bra ut
Längtar till det är våran tur, vill att tiden ska gå lite snabbare nu

Ja jag var så orolig innan så jag vet inte riktigt om jag var 100% med på själva ultraljudet efter att jag hade sett hjärtat, var bara så glad hon levde

 

[Omega]

Åh stackare, klart det kan bli lite mycket när man är oförberedd och allt bara står där! Låter smart att ta det i din egen takt. Vad härligt att du mår så bra!

Jag har gift mig!!

Jag är så himla tacksam och imponerad över min kropp att jag mådde bra och orkade precis allt fredag och lördag trots dålig sömn natten till lördag pga nerver Var igång HELA bröllopsdagen, uppe klockan 6:30, hos frissan 9-12:30 fotografering 12:30-15:00 med liten matpaus på slutet (kunde inte få ner mkt ) vigsel klockan 16, mingel till 19, middag 19-22:30 och sen fest och dans till 03:30 och sen satte jag mig och körde hem och var hemma strax efter 4 på morgonen. Herregud! Men hade SÅ HIMLA KUL och dagen blev helt perfekt heartheart

Sov 4 timmar natten till söndag och hade sedan folk hemma hela dagen och över natten och sista gästerna åkte måndag morgon. Sen var jag helt förstörd typ hela måndagen. Huvudvärk, illamående och extrem trötthet, kände mig som en trasa i kroppen. Natten till idag var jättekonstig med massa uppvaknande, jäkligt ont i huvudet, hosta och ont i halsen. Vaknar sedan vid 7 i morse och mår bra, haha wtf?

Vecka 16 nu och två veckor kvar till RUL!

Bonusbild

Visa bifogad fil 15274

Grattis! Låter som en härlig dag, och superfin bild!
Vi är så sugna på att gifta oss också. Tanken var att göra det innan första barnet men det blev inte så, och nu vill jag nog få denna graviditet avklarad först innan det blir nåt. Men om 2-3 år kanske vi har tid

 

[Mellanmjölk]

Ja jag var så orolig innan så jag vet inte riktigt om jag var 100% med på själva ultraljudet efter att jag hade sett hjärtat, var bara så glad hon levde

Haha samma här man är ju bra knäpp!

Sköter att allt såg bra ut! Stort grattis!!

 

[Mellanmjölk]

Åh stackare, klart det kan bli lite mycket när man är oförberedd och allt bara står där! Låter smart att ta det i din egen takt. Vad härligt att du mår så bra!

Jag har gift mig!!

Jag är så himla tacksam och imponerad över min kropp att jag mådde bra och orkade precis allt fredag och lördag trots dålig sömn natten till lördag pga nerver Var igång HELA bröllopsdagen, uppe klockan 6:30, hos frissan 9-12:30 fotografering 12:30-15:00 med liten matpaus på slutet (kunde inte få ner mkt ) vigsel klockan 16, mingel till 19, middag 19-22:30 och sen fest och dans till 03:30 och sen satte jag mig och körde hem och var hemma strax efter 4 på morgonen. Herregud! Men hade SÅ HIMLA KUL och dagen blev helt perfekt heartheart

Sov 4 timmar natten till söndag och hade sedan folk hemma hela dagen och över natten och sista gästerna åkte måndag morgon. Sen var jag helt förstörd typ hela måndagen. Huvudvärk, illamående och extrem trötthet, kände mig som en trasa i kroppen. Natten till idag var jättekonstig med massa uppvaknande, jäkligt ont i huvudet, hosta och ont i halsen. Vaknar sedan vid 7 i morse och mår bra, haha wtf?

Vecka 16 nu och två veckor kvar till RUL!

Bonusbild

Visa bifogad fil 15274

Stort grattis!! heart

 

[Omega]

Vecka 25 idag och jag mår fortsatt oförskämt bra ! Däremot insåg jag idag att jag mer eller mindre lever i förnekelse - jag har liksom inte förstått att det ska komma en bebis . Innan den här helgen hade vi inte köpt en enda bebispryl. Så var jag och maken på weekendresa i helgen och min mamma passade vår son. När vi kommer hem står det barnvagn (vi har valt, mamma betalade och körde hem), skötbord (fått helt nytt av snäll granne), fem påsar bebiskläder, ett nytt babyskydd som min syster spontanshoppat och lite annat smått och gott på vardagsrumsgolvet. Jag fick nästan kallsvettningar och beordrade maken att ställa varenda pryl uppe på vinden, för helt plötsligt blev det too much, too soon. Och jag skämdes verkligen för den känslan! Läser ju om gravida som viker bebiskläder i vecka 12 och har fixat allt från spjälsäng till babynest efter halva graviditeten, men jag är inte där. Missförstå mig rätt, jag längtar efter lillebror och njuter oftast av graviditeten, men det kom så nära. Jag såg alla blöjbyten och nedkräkta kläder komma emot mig som i en oväntad attack, tittade på min 12-åring och kände "Oh. My. God. Vi ska börja om från början igen".

Så nu står alla saker på vinden och jag klappar magen och tänker att jag måste få ta det i min takt. Det är ju inte så konstigt egentligen, att det känns skrämmande med en oplanerad graviditet 12 år efter den första. Så jag försöker ge mig själv lite omtanke och planerar att ta i tu med bebisbestyren lite i sänder för att slippa samma chockupplevelse igen .

Förstår att det kan kännas chockartat. Det är nog bäst att ta det i din egen takt. Nu har ni ju grejerna hemma och du behöver inte känna någon stress med att börja fixa med dem än, barn behöver ju dessutom inte så mycket första tiden, så det spelar nog inte så stor roll om allt inte är tvättat och klart när man kommer hem från BB Men det är ju förhoppningsvis några månader kvar oavsett.
Jag känner nästan lite tvärtom. Vår son är bara 11 månader, så vi har ju allt framme redan i princip. Behöver typ bara plocka fram de minsta klädstorlekarna igen, den lådan är längst fram i förrådet liksom. Känner lite sorg över att jag inte fått vänta och längta lite mer, eller hur jag nu ska uttrycka det. Min pojke är ju fortfarande så liten så det känns som att det var nyss han föddes, samtidigt som det känns som att han alltid funnits. Så konstigt att han ska bli storebror. Ibland undrar jag om det är rätt mot honom så snart, men samtidigt är vi ju jätteglada över lillebror/lillasyster.

 

[Omega]

RUL avklarat och allt såg bra ut

Vår lilla flicka, som ska få heta Alma, var väldigt rörlig och låg flera gånger i någon sorts yogaposition med benen över huvudet

Vi fick se hjärtat, kollade läpparna ( ingen spalt) , näsben, öron, fötter, ben, armar med mera och tog massa olika mått och konstaterade BF 18/10

Grattis, och fint namn! Häftigt att ni kunnat bestämma er så tidigt Hade ni bestämt er för att ha ett namn klart eller blev det bara så? Är lite nyfiken då jag och sambon knappt diskuterat namn alls än, fast jag är väldigt namnintresserad. Kul att höra hur andra gör

 

[Catrool]

Grattis, och fint namn! Häftigt att ni kunnat bestämma er så tidigt Hade ni bestämt er för att ha ett namn klart eller blev det bara så? Är lite nyfiken då jag och sambon knappt diskuterat namn alls än, fast jag är väldigt namnintresserad. Kul att höra hur andra gör

Vi har diskuterat namn rätt länge faktiskt Pojknamn hade vi klart men tjejnamn va svårare och när vi på NIPT i v 12 fick reda på kön så fick vi börja leta flicknamn Hittade inget jättebra förnsen min pappa sa att hans farmor hette Alma vilket vi alla föll pladask för

 

[Roxer]

Namn är supersvårt. Sonen var namnlös en vecka innan vi fick en snilleblixt. Maken kommer med alla möjliga förslag som Bert-Åke och Leif-Gunnar. Suck. Jag försöker påpeka att det kanske är en tjej - men det verkar inte gå in. Få se vem som har rätt...

 

[Olina]

Namn är supersvårt. Sonen var namnlös en vecka innan vi fick en snilleblixt. Maken kommer med alla möjliga förslag som Bert-Åke och Leif-Gunnar. Suck. Jag försöker påpeka att det kanske är en tjej - men det verkar inte gå in. Få se vem som har rätt...

Jag håller med, sonen var 1 månad innan han fick namn så jag har inte så stor förhoppning att det kommer gå snabbare denna gång

Haha min sambo är lika med namn så jag får bromsa lite där så det inte spårar ur