Åh! Kan du inte visa bild på det i tråden sedan? Jag har köpt hem material för att sy ett babynest också, aldrig gjort innan så det blir spännande att se hur det slutar.
En annan som inte är lika pysslig har iaf sytt ett par lakan till barnvagnen av mormors fina gamla linnelakan
Helt fantastisk kvalitet! Kändes hemskt att sätta saxen i det men mor min ville väldigt gärna att det skulle komma till användning för Pina
https://m.facebook.com/photo.php?fb...&set=a.10156028887920223.1073741851.686495222
) och obekväm. Trodde hormoner eller nåt skulle göra vävnaderna mjuka och fina så att magen kunde växa men den töjer sig ju med brutalt våldJag, som är en pysselmaja i vanliga fall - har gått helt nuts på babyklädessömnad.
Är det någon annan som pysslar till sin bebis?
Det känns seriöst som min mage ska explodera, är sjukt utspänd (och har blivit gigantisk senaste veckan
AJJ!
Är det så för alla? Typ svårt att sova för att det töjjer så mycket
(v.23 imorgon)
Känner inget obehag av det dock men otroligt ovant, vänjer man sig någonsin vid att bara blir större och större? Alltså det här med att folk "har vetat" att man var gravid innan man berättade det. Pratade med min moster igår, som jag inte har sett på ett tag men hon hade såklart hört av min mamma att vi väntade syskon. "Men det hade jag redan förstått, det syntes lång väg". Där och då skrattade jag mest åt det men sen efter att ha tänkt efter ett tag så inser jag att senast vi sågs vad innan "tillverkningsdatum". Snacka om röntgensyn
Men hjälp, vilken pinsam moster.
Och jag fattade det som att det hon menade att det där "det syntes lång väg" syftades på det där att det syns i ööögonen som folk brukar yra om..Min mage har börjat ändra form, innan har den mest känts som om jag blivit lite fet, ätit för mycket liksomDet känns seriöst som min mage ska explodera, är sjukt utspänd (och har blivit gigantisk senaste veckan
AJJ!
Är det så för alla? Typ svårt att sova för att det töjjer så mycket
(v.23 imorgon)
Nu börjar den få en annan form, och bli svår att dölja under kläderna. två veckor kvar till nästa ultraljud. Vi har fortfarande inte kommit överens om vi vill veta kön eller inte. Jag vill att det ska bli en överraskning, sambon klarar inte överraskningar så bra och vill veta i förväg för att kunna förbereda sigVore ju konstigt om det syntes innan det ens häntHaha ja men jag gillar henne ändå
Men överlag tycker jag det är så knäppt att påpeka att man minsann hade märkt det för länge sen när man får reda på att någon är gravid. Hur hade man tänkt att en sån kommentar skulle uppfattas positivt?
Men det kanske syntes att du/ni vill och har försökt och att det skulle gå vägen nästa gång? 
Nu träffade jag iaf min nya barnmorska för första gången och hon verkade superbra! Så skönt. Hon hade dessutom med sig sin sommarvikarie så att vi fick träffa den som ska ta hennes besök under sommaren också SF-måttet mätte de båda två och hävdade två olika mått som diffade på 3 cm. Säger väl en del om hur trubbigt och osäkert det där måttet är Men det blir väl först intressant när samma barnmorska mäter vid flera olika tillfällen och man kan se en utveckling. Igår köpte jag en chokladtårtbit som jag veeeeeet är to die for men kände typ ingen särskild smak alls.. Så besviken! Gjorde ett byte med mannen, om han hämtade is till mig så fick han tårtbiten... Även att jag uppskattade isen mer så känns det som ett felaktigt val liksom) Så kommer jag vara så otroligt less mot slutet! Fast det är väl egentligen vad man borde ställa in sig på så blir man kanske positivt överraskade istället 
