Höstföräldrar 2014

Status
Stängd för vidare inlägg.
@hvala tack för att du delade med dig! Det är ju himla skönt att det ändå gick rätt bra, även om det blev ett lite tokigt avslut på en annars fin förlossning.
Det måste ha varit jobbigt att ha så många personer arbetandes med en, även om man inte riktigt "är med" själv när man är så slut av allt.
 
@Miks, jag frågade min barnmorska när sugklockan höll på att sättas om vad som skulle hända om det inte funkade, om det skulle bli snitt då. Hon sa ja. Det var enda gången det kom på tal. Och jag kände där och då att jag verkligen inte ville ha snitt.

Jag ser ändå min förlossning som en bra förlossning överlag. Allt gick så fint fram till fullt öppen. Jag fick beröm för att det flöt på så bra trots att jag var förstföderska. Men det är en liten sorg, eller vad man ska kalla det, att jag inte fick hjälp av kroppen att krysta. Jag fick aldrig, eller kände i alla fall aldrig av några krystvärkar.

@thoora, lilltjejen mådde prima. Hon hade ett ilsket rött märke i bakhuvudet och fick en alvedon sup direkt efter men visade inget obehag när man rörde huvudet.
Tack! Jag förstår att du inte ville ha snitt!

Jag har flera vänner som också känner sig svikna lite grann av sin kropp. Den där urkraften som krystvärkararna tydligen ska vara blidde liksom aldrig. Det kom liksom aldrig igång. "Tryck nu när det kommer en värk!" Vaddå tryck!?! Vart någonstans!?! Vad menar du!?! Mina vänner (3st) säger nu att de fick revansch med sin nummer två och då förstod hur krystvärkararna ska kännas.

Skönt att du känner dig nöjd med början! Lev på den känslan :)

Mvh Miks
 
Det är skönt att läsa er respons. Jag känner att jag får lite bekräftelse, ja min förlossning var faktiskt ganska tuff. Det är så svårt när man inte har erfarenhet från tidigare att veta vad som är normalt och jag har känt mig aningen fånig som tyckte avslutningen var ett trauma (samtidigt som oss på BB var ett par där tjejen fick svår havandeskapsförgiftning, blev förlöst med urakut snitt och sen förd direkt till intensiven - DET var ett riktigt trauma! Jag gråter bara jag tänker på det). Det börjar sjunka in för mig att det inte var en normal förlossning. Men jag försöker som sagt fokusera på de många timmarna då det gick bra. Och att jag fått världens finaste bebis :love:

89168632-92C3-46C2-BC49-B211C0D157FE.jpg
 
Min amning har kommit igång lite bättre den här gången med, sist var den ett litet helvete rent ut sagt. Jag har såriga och blödande bröstvårtor den här gången med, men Aina (som lilltjejen heter) har en bättre teknik och snuttar inte på samma sätt som storebror. Jag kan rekommendera Purelan till såriga bröst som någon här innan var inne på! Den räddar mig.
Överlag är hon en väldigt enkel liten tjej och är mycket mer nöjd av sig. Hon kan ligga vaken "långa" stunder och bara titta och söka kontakt, det är jättemysigt! Sonen antingen sov eller skrek, det fanns inget mellanting.
Idag kommer vår BVC-sköterska hem för vägning och mätning, det skall bli kul att se om hon har växt något.
 
September
6/9 Nenii - Flicka född 140828
14/9 Orion_X Alice född 140910
20/9 hvala - flicka född 140928
23/9 thoora - Annie föddes 141001
24/9 SweetSelene
26/9 FrDrake

Oktober
3/10 Nelle - Flicka född 140928
3/10 Amalia-troligtvis kille
5/10 whalan - tjej
10/10 Imnir som väntar en tjej
10/10 Anna_Lillen
21/10 heartstring
30/10 Vannille
31/10 Emor

November
1/11 Cocos
9/11 bakom
14/11 Derivata
19/11 Carand
25/11 TeamLundver

@hvala fy vilken förlossning. Snällt du delade med dig och vad skönt att du känner att det ändå gått ok. Min första förlossning kände jag inte heller några krystvärkar. Det vet jag med säkerhet nu efter denna gången när jag hade urstarka krystvärkar. Sonen krystades ut på kommando från bm.

Här går livet sin stilla gång. Vissa dagar är hon vaken massor och vissa knappt alls. Dock är hon mest ledsen när hon är vaken så det blir mycket bärande. På kvällarna är hon superledsen fram till elva så då är det några timmar man bara får gå med henne. Pappa duger inte, och hon vill inte ta napp:down:. Men men det är som det är. Förutom att hon äter flera gånger på natten så har jag iaf inte behövt upp och gå på nätterna sen jag slutade med mjölk. Dock får jag väl ära mjölk nu i veckan för att dubbelkontrollera om det verkligen är det hon reagerar på, eller om det är den berömda koliken... Känns ju sådär motiverande.
Amningen fungerar helt ok. Trodde inte jag hade mjölk så det riktigt räckte eftersom hon äter så himla ofta, men hon hade visst gått upp 300g på en vecka O_o Så det fanns det visst. Annars kunde man vara glad de gick upp 100g mellan v 2 och 3 sa bvc-sköterskan:angel:.
 
Ang mjölkproteinet så tar det 2-4 veckor innan innan det försvunnit helt ur bröstmjölken. Mitt tips är att verkligen låta allt försvinna från din kropp för att verkligen ha något att jämföra med :)
 
Måste bara skriva av mig lite till.. Igår var ju dagen fylld med molvärk som kom och gick hela dagen och kvällen (och kalas för dottern..).
Imorse när jag vaknade första gången så kände jag ingenting alls, ni kan ju ana en viss besvikelse. När jag vaknade andra gången (halv åtta) så fick jag lite molande som kom och gick och jag fick lov att gå på toa (i lugn och ro medan dottern sov, wow!) och jag tror banne mig att jag fick en liten bit av slemproppen på pappret när jag torkade mig!!
Dagen har hittills bjudit på lite molande då och då och lite ilande neråt, men ingen mer slembit.. Spänningen är olidlig nu och förhoppningarna om en bebis den här veckan känns ju inte helt tokiga, även om jag fortfarande försöker att inte hoppas för mycket (det går inget bra kan jag ju tillägga ;) )

Kan det vara min bebis som är näst på tur!?
 
@heartstring du kan väl inte hålla på att fuska i listan :eek: Du får vackert vänta till den 21:e :mad:;):D

@hvala Läste din förlossningsberättelse och spårade in på något helt annat. Enligt den så träffade din man sina gamla lumparpolare samma dag som min man var i Stockholm och träffade sina gamla lumparpolare :eek: så nu undrar jag vilken årgång din man är? Inser att det säkert inte är helt ovanligt med lumparträffar i Stockholm men ändå. Blir lite lätt nyfiken :angel:
 
Han är 83:a. Du kan ju fråga honom om det var någon i gänget som åkte hem på eftermiddagen för att hans fru höll på att föda barn ;)
 
Han är 83:a. Du kan ju fråga honom om det var någon i gänget som åkte hem på eftermiddagen för att hans fru höll på att föda barn ;)
Han anslöt inte förrän till kvällen (frågade direkt). Han är 84:a... hmm min man gjorde lumpen inom KBS 04/05. Kompanibefälskolan heter det tydligen.
 
Det är skönt att läsa er respons. Jag känner att jag får lite bekräftelse, ja min förlossning var faktiskt ganska tuff. Det är så svårt när man inte har erfarenhet från tidigare att veta vad som är normalt och jag har känt mig aningen fånig som tyckte avslutningen var ett trauma (samtidigt som oss på BB var ett par där tjejen fick svår havandeskapsförgiftning, blev förlöst med urakut snitt och sen förd direkt till intensiven - DET var ett riktigt trauma! Jag gråter bara jag tänker på det). Det börjar sjunka in för mig att det inte var en normal förlossning. Men jag försöker som sagt fokusera på de många timmarna då det gick bra. Och att jag fått världens finaste bebis :love:

89168632-92C3-46C2-BC49-B211C0D157FE.jpg
Vad fina ni är!
Det ska gå och få hjälp att bearbetat förlossningen, det kan jag rekommendera. Jag kunde också be om att få ut min journal på 8 veckors mötet.
 
Vad fina ni är!
Det ska gå och få hjälp att bearbetat förlossningen, det kan jag rekommendera. Jag kunde också be om att få ut min journal på 8 veckors mötet.
Tack! :)

Jo barnmorskan som var på skiftet då jag födde ringde mig idag och frågade lite om hur jag mådde och hur jag ser på förlossningen idag. Hon sa att jag kan höra av mig om jag har frågor eller behöver prata. Hon bekräftade också att jag inte hade kunnat förändra något genom att göra på annat sätt, jag gjorde så gott jag kunde. Det kändes bra att höra. Jag känner inget behov av att prata med "proffs" om det, bara att berätta för familj och vänner är bra terapi.

Jag fick någon slags journal med mig vid hemgång som bl.a. visar tidslinje med hur öppen jag var, hur högt bebisen stod, vilken smärtlindring jag fick m.m. Den har jag lusläst. Jag saknar bara uppgifter om när beslut om sugklocka togs samt när den sattes, det hade varit intressant att veta.
 
@Vannille Grattis!! :love:

Jag har haft förvärkar nu i helgen, men det har stannat av :cautious::meh:
Har BF på fredag, men det vore väldigt skönt om bebisen vill titta ut typ nu!
 
Aina, Alice och Annie - det verkar onekligen vara A-tjejernas höst det här. :D

@hvala Vilken fantastiskt fin bild på er! :love:

@heartstring Så olika man kan tänka. :) Jag har ju gått hela graviditeten och intalat mig att en lätt förlossning inte är någon garanti för att nästa blir lika lätt (även om vården gärna har velat påpeka att det näst intill är det). Inte så att jag har tänkt mig värsta möjliga utgång, men jag vill ändå inte vara låst vid ett visst förlopp utan vara öppen för olika alternativ beroende på hur saker och ting utvecklar sig. Sen hade jag ju bebis på tvären rätt länge, så jag var redan då inställd på att det kunde bli snitt av det hela. Nu vet vi ju inte varför 1. jag öppnade mig så långsamt/dåligt eller 2. bebisen var så dåligt utrustad för att klara värkarbetet. Läkaren som gick igenom förlossningen med mig efteråt hade en teori om att bebisen kan ha legat lite fel och därmed inte gett rätt signaler till min kropp och att det även kan ha klämt navelsträngen. Någon EDA fick jag aldrig, bara spinal i samband med snittet. Men jag håller med om att informationen om smärtlindring ofta är bristfällig, tyvärr. Tack för tipset om salvan! Har provat lite med amningsnapp i dag och det verkar fungera riktigt bra, så jag hoppas mina vårtor läker snabbt nu.

KL

I dag har vi varit på återbesök och det gick finfint. Skruttan hade gått upp 300 g sen vi blev utskrivna i fredags, det var långt över vad deras kurvor hade skala till och hon fick med beröm godkänt. Gulheten hade helt gått tillbaka också. :bump: Nu ska vi fortsätta vänja oss vid vårt nya liv. Hur går det för er andra som har storasyskon med i bilden? Här är det lite kluvet, storebror tycker väldigt väldigt mycket om lillasyster och det märks att det är svårt för honom att hantera den känsla av att vara undanskuffad som det onekligen blir ibland.
 
Åh suck
Ligger i badkaret i ett försök att lindra den överjävliga mensvärk jag har :( trodde man skulle slippa den när man var gravid? Har tagit Alvedon också men än så länge verkar det inte bita på eländet. Någon som har ett bra tips att komma med?

Har även frossa blandat med att jag svettas ihjäl
 
@hvala spännande att läsa din förlossningshistoria! syns att det vart jobbigt på slutet men som du säger så har du en fantastisk bebis nu iaf!

@TeamLundVer mina förvärkar känns ungefär som mensvärk framförallt i ryggslutet. Personalen på förlossningen sa att det är vanligt att dom riktiga föelossningsvärkarna känns ungefär så så du borde kanske kolla upp det ifall det är nått pågång?

Själv håller jag på att bli tokig på förvärkar.. blir inte många timmars sammanhängande sömn och hänger mest hemma och surar. Fattar ärligt talat inte hur jag ska orka flera veckor till om det fortsätter såhär. Ska till mvc imorgon och skriva nån sammanfattning och förlossningsbrev. Jag är allergisk mot morfinpreparat så ev kan jag inte ta nån EDA, bm skulle kolla upp det tills imorgon. Visst kan man be bm kolla om det hänt nått i fiffin? Om tappen mjuknat eller så, har ju så mycket förvärkar så undrar om läget fortfarande är opåverkat där nere!
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Låst
Gravid - 1år Hejsan blivande vårföräldrar! Nu är det dags att starta denna tråden! Här kan ni som väntar bebis/bebisar våren 2015 samlas och...
99 100 101
Svar
2 003
· Visningar
124 156
Senast: Lamborghini
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp