Hjärntrötthet efter utmattning

Tassa

Trådstartare
Jag har haft en utmattning rätt nyligen. Jag mår bättre och bättre och har börjat hitta sätt att hantera stressen som utlöste det hela. Men jag funderar på om jag har någon grad av hjärntrötthet. Jag har förstått att det många gånger ingår i utmattningen och att man kan få leva med det även länge efter att man börjat må bättre.

Men min undran är dels hur man vet att man har hjärntrötthet och om det är någon idé att vända sig till vården för det? Jag vet inte riktigt hur jag bör hantera det nämligen.

Det som gör att jag tror att jag har det är för att jag får en konstig känsla av att hjärnan checkar ut. Jag blir typ akut trött och det känns som att det gungar eller som att hjärnan är en geleklump. Svårt att förklara, jag blir inte yr eller så, men en skum känsla av att huvudet inte hänger med. När det är som värst är det svårt att tänka, men jag kan ändå fungera hyfsat om jag sparar på energin.

Är det någon som känner igen sig? Är det bara att gilla läget och lära sig leva med det, eller kan man få hjälp med att hantera det av vården? Det kanske inte ens är "riktig hjärntrötthet jag har, men jag är lite förvirrad över symptomet.
 
Jag har haft en utmattning rätt nyligen. Jag mår bättre och bättre och har börjat hitta sätt att hantera stressen som utlöste det hela. Men jag funderar på om jag har någon grad av hjärntrötthet. Jag har förstått att det många gånger ingår i utmattningen och att man kan få leva med det även länge efter att man börjat må bättre.

Men min undran är dels hur man vet att man har hjärntrötthet och om det är någon idé att vända sig till vården för det? Jag vet inte riktigt hur jag bör hantera det nämligen.

Det som gör att jag tror att jag har det är för att jag får en konstig känsla av att hjärnan checkar ut. Jag blir typ akut trött och det känns som att det gungar eller som att hjärnan är en geleklump. Svårt att förklara, jag blir inte yr eller så, men en skum känsla av att huvudet inte hänger med. När det är som värst är det svårt att tänka, men jag kan ändå fungera hyfsat om jag sparar på energin.

Är det någon som känner igen sig? Är det bara att gilla läget och lära sig leva med det, eller kan man få hjälp med att hantera det av vården? Det kanske inte ens är "riktig hjärntrötthet jag har, men jag är lite förvirrad över symptomet.
Det finns en ganska bra skala för självskattning och den finns även som app som jag vet att många tycker är till hjälp för att se samband med vad det är som gör en trött och hur mycket man orkar innan det blir problem. Hela den hemsidan som skalan är hämtad ifrån har rätt bra info.
 
Ja absolut! Det finns saker som kan underlätta. Du behöver träffa en arbetsterapeut. Be din vårdcentral om en remiss.
 
Det finns en ganska bra skala för självskattning och den finns även som app som jag vet att många tycker är till hjälp för att se samband med vad det är som gör en trött och hur mycket man orkar innan det blir problem. Hela den hemsidan som skalan är hämtad ifrån har rätt bra info.
Tack, jag ska kolla in den.
 
Jag känner absolut igen mig.

Jag har haft perioder av utmattning de senaste 7 åren. Den senaste gången i höstas resulterade i sjukskrivning för första gången. Det jag märker är att jag blir mindre stresstålig, eller ja, jag fixar inte att jobba med 6 projekt parallellt (vilket kanske är normalt iofs), och att när jag når en gräns så checkar hjärnan ut.
Jag klarar inte av att fatta beslut, blir trött i hjärnan (dvs inte trött som i sömnig) men det innebär att jag inte orkar med aktiviteter eller ta itu med saker som kräver tankekraft. Det kan vara alltifrån att ta fajten med ponnyhästen som har egna tankar och idéer om hur ridpasset ska vara till att argumentera för varför jag tycker en viss sak i en fråga eller bara bestämma vad man ska äta.
Jag kan också få en känsla av att tankarna far omkring som pingpong-bollar och de går inte att sortera ner till något vettigt.

En väldigt märkligt känsla som är svår att beskriva om man inte "varit där".
 
Jag känner absolut igen mig.

Jag har haft perioder av utmattning de senaste 7 åren. Den senaste gången i höstas resulterade i sjukskrivning för första gången. Det jag märker är att jag blir mindre stresstålig, eller ja, jag fixar inte att jobba med 6 projekt parallellt (vilket kanske är normalt iofs), och att när jag når en gräns så checkar hjärnan ut.
Jag klarar inte av att fatta beslut, blir trött i hjärnan (dvs inte trött som i sömnig) men det innebär att jag inte orkar med aktiviteter eller ta itu med saker som kräver tankekraft. Det kan vara alltifrån att ta fajten med ponnyhästen som har egna tankar och idéer om hur ridpasset ska vara till att argumentera för varför jag tycker en viss sak i en fråga eller bara bestämma vad man ska äta.
Jag kan också få en känsla av att tankarna far omkring som pingpong-bollar och de går inte att sortera ner till något vettigt.

En väldigt märkligt känsla som är svår att beskriva om man inte "varit där".
Ja du beskriver precis som jag känner det. Att inte kunna ta beslut eller tänka ut hur man ska lösa en situation. Som du säger så är det en väldig konstig känsla.
 
Jag fick en utmattning för drygt ett år sedan och är fortfarande hjärntrött i perioder.
Den enklaste beskrivningen är nog att det är en trötthet som inte går att sova bort. Och den kognitiva förmågan påverkas, dvs förmågan att fatta beslut och göra vardagliga saker som är självklara för en frisk. Bara fixa en smörgås eller fundera på vad man ska äta till middag kan ibland verka som ett helt omöjligt projekt.

Jag fick träffa en arbetsterapeut under mitt tillfrisknande men tyvärr gav det inte mig så mycket. Jag gjorde redan allt "rätt" dvs vila ofta, ta hjälp av andra. Inte planera in saker i onödan. Ge mig själv tid att bara va. Lägga ner ribban så lågt som bara möjligt. Jag hade lyssnat på en hel del ljudböcker om utmattning för att lära mig vad jag hade att vänta och det tjänade jag mycket på. Men det var svårt att lyssna på böckerna ibland, fick ta det i små etapper när jag faktiskt hade koncentrationsförmåga.

Jag jobbar halvtid idag, men kan känna att utmattningen knackar på mig lite varje dag. Så det är bara att ta det för vad det är. Hjärnans nervbanor är trasiga och har inte läkt ännu. Men det kommer! Man får bara ge det tid och leva i nuet. Alla blir inte helt återställda, men läkningen kan ta upp till 7 år.

När jag gick till läkare fick jag fylla i en enkät där man kunde bedöma huruvida man var utmattad eller inte. Den var faktiskt intressant att göra, eftersom jag fyllde in samma enkät ett halvår senare men kom inte ihåg en enda fråga av dem. Men man kunde se utvecklingem att hjärnan faktiskt hämtat sig en hel del på den tiden!
Tycker absolut att du ska prata med en läkare för att få en bättre bild av dina problem. 😊
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 619
Senast: Twihard
·
Kropp & Själ Varning för långt inlägg, men jag hopps att ni orkar läsa och svara på mina frågor i slutet. Igår fick jag domen, utmattningssyndrom...
5 6 7
Svar
138
· Visningar
16 074
Senast: Trott
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Inspirerad av @parellikusken och hennes kloka dagboksinlägg, för jag känner att det är så himla viktigt att dela med sig om vägen ut...
Svar
10
· Visningar
1 439
Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
10 543
Senast: Imna
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25
  • Avlivning älskade katt

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp