Jag tror i mitt stilla sinne att jag gör halvhalter på lite olika sätt, beroende på vad jag "behöver göra" (dvs vad jag har misslyckats med innan, kanske man kan säga?
). Jag kan göra en seg halvhalt t ex. Jag kan göra en snabb halvhalt. Jag kan göra en böjande halvhalt, en bromsande men aktiverande halvhalt och jag kan göra en misslyckad halvhalt. I halvhalterna ingår att jag försöker öka magstödet något, och sen beror det på vad jag behöver göra vad som läggs till. Samsidig skänkel, enkelsidig skänkel, tummen trycker mot pekfinger, lite fastare grepp om tygeln, halvhalt enbart på ytter, "svampning", osv.
Halvhalter är en hel värld, tycker jag. Det var lättare på ridskoletiden när man bara trodde det var "sitt till". (Jag hoppas att jag en gång i tiden ska få in det så pass i ryggmärgen att jag verkligen bara tycker det är att sitta till!)