Sv: Hjälpgivningen galoppfattn
Visst förekommer det galoppfattning ur sluta. Jag fick själv göra den övningen på en fortbildning för instruktörer för sisådär 15 år sen. Tränare var en välkänd hopptränare. För mig kändes det dock bakvänt, och jag hade en lång diskussion med min dressyrtränare efteråt, om ev nytta med att fatta ur sluta. Enligt min dressyrtränare fanns det ingen nytta ur gymnastisk synpunt, tvärtom. Däremot kom vi fram till att det skulle kunna vara en nytta ur lydnadssynpunkt - att hopphästen tränas att lydigt fatta galopp ur alla möjliga situationer. Och möjligtvis en förstärkning av ytterskänkelns inverkan (som många hoppryttare bertonar i fattningen).
I min erfarenhet så skiljer sig både galoppfattningens utförande, och åsikterna om att fatta på dubbla spår, ganska mycket åt mellan dressyrryttare och hoppryttare. De flesta hoppryttare jag känner till fattar för tillbakadragen ytterskänkel, ibland mad baktanken om att det underlättar när hästen ska lära sig byten. (Det här går INTE ihop med de flesta dressyrtränares tänk om byteshjälp).
Men det är också skillnad på hoppryttares och dressyrryttares krav på galoppombyten:
För hoppryttaren är det viktigt att hästen snabbt lära sig att byta, och att byta hyfsat "i balans". Men det är inga krav på att bytena ska vara raka. Och om de blir lite jämfota, eller om hästen blir lite efter bak i början, har inte heller så stor betydelse.
Dressyrryttaren har helt andra krav på bytena, med rakhet, precision och kvalitet. Och börjar ofta inlärningen av byten senare i utbildningen, när hästen har bättre förutsättningar för korrekta byten.
Den här skillnaden på galoppfattningshjälper märks också på ridskolor - olika ridskolor lär ut galoppfattningen på olika sätt beroende på om ridläraren är dressyr- eller hoppinriktad!
Medan man ingen annanstans hittar det som ett alternativ ens, galopp fattas inte ur sluta helt enkelt.
Visst förekommer det galoppfattning ur sluta. Jag fick själv göra den övningen på en fortbildning för instruktörer för sisådär 15 år sen. Tränare var en välkänd hopptränare. För mig kändes det dock bakvänt, och jag hade en lång diskussion med min dressyrtränare efteråt, om ev nytta med att fatta ur sluta. Enligt min dressyrtränare fanns det ingen nytta ur gymnastisk synpunt, tvärtom. Däremot kom vi fram till att det skulle kunna vara en nytta ur lydnadssynpunkt - att hopphästen tränas att lydigt fatta galopp ur alla möjliga situationer. Och möjligtvis en förstärkning av ytterskänkelns inverkan (som många hoppryttare bertonar i fattningen).
I min erfarenhet så skiljer sig både galoppfattningens utförande, och åsikterna om att fatta på dubbla spår, ganska mycket åt mellan dressyrryttare och hoppryttare. De flesta hoppryttare jag känner till fattar för tillbakadragen ytterskänkel, ibland mad baktanken om att det underlättar när hästen ska lära sig byten. (Det här går INTE ihop med de flesta dressyrtränares tänk om byteshjälp).
Men det är också skillnad på hoppryttares och dressyrryttares krav på galoppombyten:
För hoppryttaren är det viktigt att hästen snabbt lära sig att byta, och att byta hyfsat "i balans". Men det är inga krav på att bytena ska vara raka. Och om de blir lite jämfota, eller om hästen blir lite efter bak i början, har inte heller så stor betydelse.
Dressyrryttaren har helt andra krav på bytena, med rakhet, precision och kvalitet. Och börjar ofta inlärningen av byten senare i utbildningen, när hästen har bättre förutsättningar för korrekta byten.
Den här skillnaden på galoppfattningshjälper märks också på ridskolor - olika ridskolor lär ut galoppfattningen på olika sätt beroende på om ridläraren är dressyr- eller hoppinriktad!