Sv: HjÄlp!

En liten tanke, eftersom han tycker om att nosa, för att "trötta" ut honom på andra saker. Låt han leta godis, då får han ju använda både nos och hjärna. Behöver ju inte vara "godis" kan ju vara hans foderkulor om han får torrfoder? bara att minska dagsransonen med det han får leta efter.
 
Sv: HjÄlp!

Din lille kan nog inte ligga plats än ;) så kompostgaller/bur kanske?

(Vad tror övriga bukefolket om detta?)

Jag tycker det låter som en bra grej. Och vill tillägga bara att den behöver ju inte direkt kunna ligga plats. Försöker den kliva ur bädden (vilket den ju såklart kommer försöka göra 500000 gånger innan den fattar) så är det ju bara att leda tillbaka den lugnt och bestämt, utan att säga något. Så har jag gjort med min dåre. I början blev det myyycket spring fram och tillbaka, nu kan jag sitta ända borta i soffan och säga åt honom att stanna kvar i sin bädd om han försöker gå iväg. Då bara suckar han och lägger sig ner igen. :D

Jag har upplevt att det är en bra övning också i allmänhet, för att han ska lyssna på mig och min röst utan att jag måste vara vid honom och handgripligen sätta tillbaka honom.
Över huvud taget att kunna stanna på en plats under en visst tid, har varit bra träning för oss.
Min får sitta stilla och vänta medan jag håller på att ta in eller ut kaninen ur sin utehage. För då vill jag inte ha hunden springandes kring benen. Men det funkade ju självklart inte på en gång, utan det blev som sagt en hel massa springande fram och tillbaka, men till slut så hajade han att det var sitta stilla och vänta som gällde om han skulle få sitt varsågod till slut. :laugh:

Jag tror det kan vara en bra grej för TS hund att få träna på för att öva upp lite självbehärskning.
 
Sv: HjÄlp!

Valpar som bits gör det med frenesi och det gör så ont. Det är inte konstigt alls att man blir lite orolig när det inte går att stoppa de små liven. Min tik älskade tuggumin, så när hon blev alltför överjävlig med sitt bitande fick hon "hitta" ett tuggumi, sen snaskade hon med det ett tag och lugnade ner sig.
Med weimaranerkillen, (o boy, har ni träffat en weimaranervalp nån gång?) var jag så taskig att jag helt enkelt släppte honom på tiken, så fick hon ta det:o

Dom växer ifrån det, allting har sin tid.
 
Sv: HjÄlp!

Det där låter superbra!! Duktigt gjort! :) Och nu ser du ju att det går bara man ger sig fan på det, du är på rätt väg.

Och ja, man får många knäppa/dumma/korkade/elaka kommentarer när man dristar sig till att träna/uppfostra hundvalp ute... :crazy:

"Men det är ju en golden!? Hur kan man misslyckas så där med en golden?? De är ju så lättuppfostrade!!"
:grin:
Gissa om man fick lust att kasta över kopplet och gå...
 
Sv: HjÄlp!

"Men det är ju en golden!? Hur kan man misslyckas så där med en golden?? De är ju så lättuppfostrade!!"
:grin:
Gissa om man fick lust att kasta över kopplet och gå...

Det har jag gjort på BK. En tant med en koikjer tyckte att man inte skulle "acceptera" att Rådi var som en skottspole. Hon åkte efter rätt bra själv kan jag säga, och sen fick jag tillbaka kopplet.:D
 
Sv: HjÄlp!

Halloj allesammen!

Dagen igår artade sig bra, tills sambon var ute med honom och kom in med halva fingerspetsen hängande. Blodet forsade. Så var det med den metoden, valpisen tyckte det var en rolig lek och kom morrandes, skuttandes rytandes som en skottspole (det är ett så bra ord så jag fortsätter använda det!) och högg igen.

Så var jag borta några timmar och när jag kom hem hade vi fått besök. Valpen hade hunnit stissa upp sig och när jag kom innanför dörren blev det för mycket. Jag försökte att inte hälsa så översvallande, sa hej och tog människorna först. Så satte jag mig på huk och blev hälsade med några hugg och jag sa ifrån. Inte roligt med en sådan uppvisning inför sambons kollega, men så får det bli. TRE gånger på raken fick jag säga ifrån, sen kissade han inne, vi bar ut och där ute hade en soptunna gått sönder och spritt sitt innehåll över hela gräsmattan. Stissiga valpen numero uno! =)

(Jag TROR en bit folie slank ner utan att jag hann stoppa det, men han har mått bra hela natten och verkar som vanligt idag och har inte ont när man tar honom på magen?)

När vi kom in gjorde jag en avslappningsövning och därefter stensov han. (Tror jag det! Hela kvällen hade ju gått i 180!)

Avslappning är han bra på! När jag sätter mig med honom i knät och stryker honom på bringan och talar sådär lugnt, då liksom rister det i hela kroppen, bragar riktigt i honom och han börjar pipa och gnyla. Men han åmar sig inte, försöker inte komma undan. Jag behöver egentligen inte ens hålla i honom men det gör jag för närhetens skull. Så, jag har fått för mig att han redan vet vad det betyder och att han faktiskt gillar det bara det att det är så himla svårt att ta kontroll över en kropp och ett sinne som går för högvarv. Så efter en stund hänger han sig över mina ben, jag lägger ut dem "rakt, i ett V" och han sträcker ut sig längs med högerbenet (alltid högerbenet), lägger hakan över vristen på mig och drar en djup suck. Sakta stannar darrningarna och han sover. Ibland tar det inte ens två minuter.

Jag vet inte, jag kanske gör övningen fel, men lugnet som infinner sig när vi sitter där och "rider ut stormen" (som jag tycker det känns, kan inte svara för honom ;) ) är himla behagligt och mysigt och det känns fint. Sen finns det säkert massa regler kring avslappningsövningar för hundar (får de somna, tex? De ska ju helst inte vi människor göra när vi har avslappningsövningar?) men jag struntar just nu i dem. Detta är ett sätt för oss att få lugn. Det är viktigt.

(Jag kommer att fortsätta avlägga rapport i ärendet, men de hamnar i min gästbok. Spana in där om ni vill veta hur det går ;)
(VÄLDIGT spännande för alla, eller hur? ;) )

Stor kram,
Syrsa

(Någon ogillade denna metod. Jag tar gärna emot tips från denne på hur jag hellre ska göra? Så jäkla ont som det gör och så hysteriskt som det kan bli... Jag är villig att pröva i stort sett allt så länge det inte skadar valpen eller brister i förtroendet. Just nu (ännu, kanske?) känns det inte som att metoden har "sabbat" något, han lyssnar, följer och leker jättefint och koncentrerat när han är lugn. Men, så har det bara gått ca ett dygn ;) )
 
Sv: HjÄlp!

Men om han är helt överjävlig att bita i dej, prova spruta vatten på honom. Det är ju inte elakt och gör ont, men lite obehagligt. Antingen en blomspruta eller en "bliw tvål"
images
den kan man ställa in storleken på spruten bättre.

Kolla om det funkar, kan ju hända han tycker det är kul. Men de flesta brukar inte gilla om man sprutar dem i ansiktet. Samtidigt säger du så klart erat fy ord ni har (Nej?) och efter ett tag kommer det förmodligen räcka att säga ordet. :)
 
Sv: HjÄlp!

När du får besök tycker jag du ska köra med kompostgallermetoden istället. Det är bra övning att inte få köra över besökare hur som helst och lär valpen att det är matte och husse som får besök, inte han. Att sitta så är en bra läxa som alla hundar egentligen behöver kunna. När han är lugn kan han få komma ut, börjar han bita - in bakom galler igen. Dessutom är det inte så kul att börja brottas med galen valp när man har sällskap som nyfiket tittar på...

Om retningen är för stor (valpen blir för stissig) kan man istället för att välja att försöka bryta honom ur beteendet helt enkelt ta honom ur situationen istället. Då har ingen vunnit, 0-0, och du slipper riskera att "förlora" en poäng.

Även om metoden är bra kommer han inte att förändras över en natt... ;)

Avslappningsövningen låter jättebra! Fortsätt med den. Ser inget hinder i att hunden får somna, tvärtom.
 
Sv: HjÄlp!

Precis, inget förändras över en natt!

Ja, flytta valpen ur situationen fungerar bra, jag stängde in mig i sovrummet med honom igår.

Jag har för stått att han har en väldigt lätt "på-knapp", men att "av-knappen" fungerar lika känsligt vid tex en avslappningsövning.

Gjorde en nu på morgonen (först granntantens hund "får vi hälsa idag?", sedan bästakompishunden (5 månader bullboxer. Stor som ett hus men snäll som en tomte. Så gulligt att se dem tillsammans! Min valpis är stor som bullboxerns huvud;) ), sedan några skojiga renhållningsarbetare, och när vi äntligen lugnat ner oss för att kunna kissa igen efter hundmötena så kommer bullboxern tillbaka från sin kortisrunda. *suck* Bara att börja om =) )

...denna gång satte jag honom i knät, han gnydde och föll pladask ihop. Rister i kroppen, sträcker ut sig. Somnar på mindre än en minut, jag har nästan inte ens hunnit "komma in i" övningen innan den är klar ;)

Lätt "av-knapp" var det!
/Syrsa
 
Sv: HjÄlp!

Vi får undvika stissiga situationer och avbryta i tid, långt innan det är fara på taket. Vi fick en video av uppfödaren, ni har säkert sett den? Från Agria och Pedigree: Välkommen valp.
Där sa de att man ska undvika att valpen känner för stora eller starka känslor; inte för rdd, inte för arg, inte för glad. Kan vara något för vår lilla familj att ta till sig. Då behöver vi ju aldrig hamna i de där situationerna. Det är ju för att han äe buslekig, glad och sedan med en gnutta "Hur långt kan jag gå? Jasså bara hit, men hur tusan slutar man nu?" (Shit vad jag förmänskligar honom!)


/Syrsa
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: HjÄlp!

Vi får undvika stissiga situationer och avbryta i tid, långt innan det är fara på taket.

Precis. Och sen utöka varteftersom du märker att du når igenom i lite lättare situationer.

Men så SÖT han var! Jag beklagar!! *skratt*
(Det är så mycket lättare att socialträna en "ful" hund ute får då blir man oftare lämnad ifred...)

Men jag tror inte att man får länka till bloggar i buke tyvärr.

Kan moderatorn kanske nöja sig med att ta bort just det inlägget och låta tråden i övrigt vara kvar och olåst? För det är väldigt intressant att läsa.
 
Senast ändrad:
Sv: HjÄlp!

Oj, förlåt!

Då tar jag bort den länken!

Man kan kanske hitta den under mina kontaktinfon i min profil istället?

*ber om ursäkt*

/Syrsa
 
Sv: HjÄlp!

Vilka konflikter. Först och främst lär in ett fungerande "nej" på valpen. Hade det blivit så här jobbigt av att försöka putta bort, neja, gå utan, suga tag i osv. Då hade jag helt sonika köpt en plastspruta, fyllt den med vatten och när hunden biter i mig eller mina kläder "sprut" - "Nej!".
 
Sv: HjÄlp!

Jag kom på några små funderingar bara när jag läste igenom tråden. Det låter ju som att du är på rätt väg nu, men ville ändå kommentera lite.

Det låter som att du planerar väldigt mycket utifrån valpen. Det är klart att man måste det, men den behöver ju faktisk inte att vara med om allt och vara runt dig konstant när den är vaken. Jag vet ju inte om det är så - fick bara det intrycket. Men som Skogstrollet skrev kan det vara bra med ett kompostgaller/hundgård eller vad man nu vill kalla det, där hunden kan få vara själv utan att man behöver vara rädd att den ska skada sig själv eller inredningen.

Jag tror det kan vara sunt för en hund att lära sig att den inte är världens mittpunkt konstant. Då kan den bli mer lyhörd också när ni väl är tillsammans. Som någon annan skrev, så behöver den ju inte heller att vara med när ni får gäster om det stisser upp den.

Det gäller om att valpen ska känna att den lyckas. Man ska inte framprovocera situationer där den kommer att misslyckas - alltså göra något den inte får och därmed få en tillsägelse. Gör det lätt för valpen. Det är ju ingen som gillar att höra att man gör fel jämt - det är då man bli härdat och slutar lyssna.

Andra funderingen var: Vad hjälper det att ryta till om hunden inte förstår vad rytningen betyder. Det är bättre, som du gör nu, att lära hunden att det finns gränser. Gränserna markeras med t ex ett "nej", det behöver inte att sägas särskild hårt om hunden förstår det. Så varje gång du nu t ex dar den i nackskindet för att få den att sluta med beteendet säger du "nej!" samtidigt, så att han lär sig koppla nej med felbeteendet. Så småningom om ska det räcka med ett nej och om det inte gör det då (när han VET vad det betyder) då får man kanske ta till den gamla metoden med nackskindet.

Till slut hade jag en kommentar till den som sa att vuxna hundar inte drar sig undan från en valp som är jobbig, utan ger den en tillsägelse. Jag har sett många vuxna hundar dra sig undan, när man bara önskar att den kunde visa för valpen vad som acceptabelt och inte. Man ser att dom tycker att det är jobbigt, men ändå gör dom inget. Om detta beror på ras eller kön eller temperament eller något helt annat vet jag inte, men jag har sett det många gånger när min egen hund var valp och även med andra valpar.

(Ursäkta det långa inlägget:angel:)
 
Sv: HjÄlp!

Vilka konflikter. Först och främst lär in ett fungerande "nej" på valpen. Hade det blivit så här jobbigt av att försöka putta bort, neja, gå utan, suga tag i osv. Då hade jag helt sonika köpt en plastspruta, fyllt den med vatten och när hunden biter i mig eller mina kläder "sprut" - "Nej!".

Jag förstår inte riktigt det där med vattensprutan, man kan ju inte gå omkring med den jämt och sen ge den vidare till alla som valpen biter i. Det är väl lättare att markera med handen som alltid finns till hands;). Och vad är det som gör just den till ett så medel? Hunden vänjar sig ju fort vid den och tycker i stället att det är roligt att nafsa efter strålen etc.:confused:;)
 
Sv: HjÄlp!

Jag förstår inte riktigt det där med vattensprutan, man kan ju inte gå omkring med den jämt och sen ge den vidare till alla som valpen biter i. Det är väl lättare att markera med handen som alltid finns till hands;). Och vad är det som gör just den till ett så medel? Hunden vänjar sig ju fort vid den och tycker i stället att det är roligt att nafsa efter strålen etc.:confused:;)

Gör man rätt så vänjer sig knappast hunden vid vattnet. Och eftersom "vanliga" korrigeringar inte fungerar så :idea:
 
Sv: HjÄlp!

Precis som Aliide skriver så bryr den sig ju inte, en del hundar blir faktiskt mer tossiga av att man viftar/puttar/tar i dem med det den vill bita i.

Självklart är det jobbigt att bära runt på vattensprutan, men Bliw-tvål-behållaren tex är väldigt liten och smidig men räcker länge. Sen kan man ju träna med den inne, så fort den biter sprutar man å säger Nej, de brukar koppla ganska fort :)
 
Sv: HjÄlp!

Det låter som att du planerar väldigt mycket utifrån valpen. Det är klart att man måste det, men den behöver ju faktisk inte att vara med om allt och vara runt dig konstant när den är vaken. Jag vet ju inte om det är så - fick bara det intrycket. Men som Skogstrollet skrev kan det vara bra med ett kompostgaller/hundgård eller vad man nu vill kalla det, där hunden kan få vara själv utan att man behöver vara rädd att den ska skada sig själv eller inredningen.

Det här tycker jag är viktigt, och framför allt är det stressande för ägaren att ständigt tänka på och planera utifrån valpen. Det är viktigt att livet fortgår fast man får en valp, och att man redan från början försöker vänja den vid att husse och matte kanske är astråkiga ibland (kollar på TV, sitter vid datorn.) För oss människor är det nog nödvändigt rent mentalt att få vara lite drönare ibland och inte alltid fara efter valpen.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
4 954
Senast: fixi
·
Övr. Hund Hej Min Corgi gick bort för ca 3år sedan och saknar en hund i mitt liv Bor på landet med barn 5,9,11 varannan vecka och några katter som...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
3 113
Senast: Maniac123
·
Övr. Hund Behöver ventilera av mig… Jag tog emot en omplacerings hund i april först på prov i två veckor innan jag beslöt mig för att köpa honom...
2
Svar
33
· Visningar
4 934
Senast: Hermelin
·
Övr. Hund Hej! Jag har sedan 2 år tillbaka min första hund. Hon är det finaste jag har, och att se henne lycklig är det bästa jag vet. Jag gör...
Svar
19
· Visningar
2 351
Senast: Hellhound
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp