Hjälp!

[bumpo]

arbetsterapeuten kan också hjälpa dig med annat...som att sova (förskriva hjälpmedel - ev. bolltäcke el. kedjetäcke = kan hjälpa mot ångest), etc.

Mm arbetsterapeuter är riktigt bra.

 

[mandalaki]

Jag hoppas det. Eller att jag iaf känslomässigt reagerar på det. Har ju kunnat redogöra för det helt iskallt hela tiden. Jag har ju liksom hela tiden velat att han ska åka dit. Hur ska det ske om jag inte kan berätta vad han gjort? Men kan ju inte gå runt som en avstängd zombie heller...

Jag tycker att du redan verkar ha passerat zombiestadiet. Du skrev/skriver den här tråden, du sökte hjälp. Låt det ta den takt det tar. Jag tror att psyket släpper fram en i den takt man klarar.

 

[bumpo]

Jag tycker att du redan verkar ha passerat zombiestadiet. Du skrev/skriver den här tråden, du sökte hjälp. Låt det ta den takt det tar. Jag tror att psyket släpper fram en i den takt man klarar.

Det känns faktiskt rätt zombieaktigt att kunna återberätta om när han stod med förskäraren tryckt mot halsen på mig och iskallt frågade om jag ville säga något innan jag dör utan att jag rörde en min...

 

[mandalaki]

Det känns faktiskt rätt zombieaktigt att kunna återberätta om när han stod med förskäraren tryckt mot halsen på mig och iskallt frågade om jag ville säga något innan jag dör utan att jag rörde en min...

Men du återberättar det när du är på sjukhuset, i trygg miljö. Du berättade det inte häromnatten när du satt hemma med svår ångest. För mig är det skillnad.

 

[bumpo]

Men du återberättar det när du är på sjukhuset, i trygg miljö. Du berättade det inte häromnatten när du satt hemma med svår ångest. För mig är det skillnad.

Fast har ju gjort det innan också. Fast.. då var det i förhören eller i rätten. Är kanske lite samma sak...

 

[mandalaki]

Fast har ju gjort det innan också. Fast.. då var det i förhören eller i rätten. Är kanske lite samma sak...

Då var du ju tvungen att berätta det, för att han skulle få det straff han förtjänar. Nu sprider du det till en krets vänner, bekanta och okända. Det tycker jag är en helt annan sak. Och mindre zombieaktigt än att stänga in det så att det ger dig ångest.

Jag tror också att det spelar in att han inte överklagade. Då släppte du kontrollen och bröt ihop. Allt annat än zombieaktigt.

 

[bumpo]

Då var du ju tvungen att berätta det, för att han skulle få det straff han förtjänar. Nu sprider du det till en krets vänner, bekanta och okända. Det tycker jag är en helt annan sak. Och mindre zombieaktigt än att stänga in det så att det ger dig ångest.

Jag tror också att det spelar in att han inte överklagade. Då släppte du kontrollen och bröt ihop. Allt annat än zombieaktigt.

Du har nog rätt. Jag var tvungen att hålla ihop under den tiden för att få honom fälld. Det var liksom det viktigaste där och då.

Du har nog rätt kära Bläckis. Bara svårt att fatta...

 

[Mitra]

Du får ställa dig i kö då fina vännen! Jag är först! Och nej, oroa dig/er inte tänker inte göra något dumt.

Fina fina Mitra! Det hade nog inte hjälpt. Tyvärr...

Exakt som jag misstänkte hela tiden, inget hade hjälpt förrän den dagen du gick.

 

[bumpo]

Exakt som jag misstänkte hela tiden, inget hade hjälpt förrän den dagen du gick.

Nää, så var det.

 

[Sonic76]

Det kan vara så. Jag kände ju i hela mig att jag var tvungen att göra något för att få hjälp. Jag vill ju verkligen vidare. Starkare än förut.

Tack!

Vet inte riktigt hur jag ska skriva men jag är så glad att du sökte hjälp.
Underbara bumpo.
Jag tänker på dig och önskar jag hade en massa kloka saker att säga.
Men du kommer gå ännu starkare ur detta och vi ska dricka den goda drinken du gör för att fira sen.
Kram i massor

 

[bumpo]

Vet inte riktigt hur jag ska skriva men jag är så glad att du sökte hjälp.
Underbara bumpo.
Jag tänker på dig och önskar jag hade en massa kloka saker att säga.
Men du kommer gå ännu starkare ur detta och vi ska dricka den goda drinken du gör för att fira sen.
Kram i massor

Grasshopper är gott som faan ja! Helt klart måste vi dricka det i sommar. Och massa kramar till dig med

 

[avslutat medlemskap]

Ju fler såna här "historier" (missförstå mig rätt när jag kallar det historier) som kommer ut och till allas kännedom desto bättre är det för det kan faktiskt rädda livet på nån som är utsatt för samma sak eller kanske värre. INGEN ska behöva lida i det tysta så det är jätteviktigt att sådant här synliggörs ordentligt för vem vet, vi kanske alla har grannar, vänner eller bekanta som sprider subtila signaler att allt inte står rätt till hemma eller hos vänner.

 

[Vallmo]

Du har nog rätt. Jag var tvungen att hålla ihop under den tiden för att få honom fälld. Det var liksom det viktigaste där och då.

Du har nog rätt kära Bläckis. Bara svårt att fatta...

Jag tror också, precis som @mandalaki att det kommer fram nu eftersom du är i en trygg miljö där du kan få handgriplig hjälp.

Själva ångesten är känslor man trycker ner.
Känslorna bubblar upp bakvägen och kommer ut som ångest.

Människan är också väldigt destruktiv till sin natur.
Man skulle kunna tänka sig att man är snäll mot sig själv när man gått igenom saker som du gjort eller annat som taskig uppväxt eller mobbing.
Istället fortsätter man att skada sig själv när ingen annan inte längre gör det.
Det är det som gör allt så komplext.
Det går inte att tänka sig frisk logiskt. Om det vore så skulle ingen psykisk ohälsa existera. Det måste få ta tid och man behöver hjälp.

Du får hjälp nu och det känns så förbaskat bra att du är där.
Även om du själv tycker att du "inte gör något" så händer det faktiskt väldigt mycket när tiden stannar.
Det märks dessutom på det du skriver i tråden.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att det här bli vändpunkten för dig.

 

[bumpo]

Jag förstår vad du menar @MacGyver och jag håller med.

 

[bumpo]

Jag tror också, precis som @mandalaki att det kommer fram nu eftersom du är i en trygg miljö där du kan få handgriplig hjälp.

Själva ångesten är känslor man trycker ner.
Känslorna bubblar upp bakvägen och kommer ut som ångest.

Människan är också väldigt destruktiv till sin natur.
Man skulle kunna tänka sig att man är snäll mot sig själv när man gått igenom saker som du gjort eller annat som taskig uppväxt eller mobbing.
Istället fortsätter man att skada sig själv när ingen annan inte längre gör det.
Det är det som gör allt så komplext.
Det går inte att tänka sig frisk logiskt. Om det vore så skulle ingen psykisk ohälsa existera. Det måste få ta tid och man behöver hjälp.

Du får hjälp nu och det känns så förbaskat bra att du är där.
Även om du själv tycker att du "inte gör något" så händer det faktiskt väldigt mycket när tiden stannar.
Det märks dessutom på det du skriver i tråden.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att det här bli vändpunkten för dig.

Det är kanske så. Jag get att faller jag nu så finns det proffshjälp att få. Jag riskerar inte att traumatisera mina kära om jag gör det och jag får tid att reda ut vad jag känner och varför. Jag klarade ju faktiskt av att analysera mig ugenom mina kräkningstvång efter lunchen idag utan några större problem. Eller, det var ju snortufft att sitta med tvånget att köra fingrarna i halsen för att framkalla en kräkning men jag klarade ändå av att analysera varför jag kände som jag gjorde och cad jag behövde göra för att komma ifrån den känslan/det behovet. Det är faan i mig stort. Jääj me typ.

 

[mandalaki]

Ja, jäj you indeed!

 

[bumpo]

Tack @mandalaki!

Nu är jag bara putt för att ciggen är slut. Hmpf

 

[Squie]

Ju fler såna här "historier" (missförstå mig rätt när jag kallar det historier) som kommer ut och till allas kännedom desto bättre är det för det kan faktiskt rädda livet på nån som är utsatt för samma sak eller kanske värre. INGEN ska behöva lida i det tysta så det är jätteviktigt att sådant här synliggörs ordentligt för vem vet, vi kanske alla har grannar, vänner eller bekanta som sprider subtila signaler att allt inte står rätt till hemma eller hos vänner.

Jag håller med dig. Alldeles innan jag tittade in i den här tråden läste jag en nystartad om hur TS skulle hitta modet att anmäla någon. Det är som @bumpo skrev tidigare...det är så mkt skam liggande i att vara den utsatte av den här sortens "historier" att det är alldeles för mkt som det är. Läste häromdagen på Flashback om hur någon hade antastat sin tjej (som sov) o undrade varför hon blivit så sur... o tråden vittnar om hur omgivningen tycker det är ok av honom att antasta sin tjej när hon sov... Hur det nu kan bli det.

Samhället (dvs vi) är rätt skruvade som människor.

 

[avslutat medlemskap]

Det är aldrig, ALDRIG okej att antasta någon öht. och skamkänslan som ev. kan finnas är precis samma mekanism som när det gäller mobbing. Man tror att omvärlden ska döma men den som dömer är i mitt tycke ännu mera skruvad i roten än den som trakasserar. Jag har valt bort människor ur mitt liv som trakasserat sina medmänniskor och jag har gjort förbannat klart för höga vederbörande att det icke är okej det dom håller på med så där är min ståndpunkt glasklar. Har man varit mobboffer större delen av skoltiden så lär man sig förhoppningsvis bita ifrån som vuxen och det kan jag tacka mina gamla befäl i lumpen för att dom lärde mig. Numera backar jag inte för någon, däremot backar dom flesta för mig när jag sakligt redogör för dom att det icke är okej det dom håller på med. Lika snäll som jag vanligtvis är, lika kall kan jag bli när någon beter sig illa mot sin nästa.

 

[nickan1]

@bumpo har läst lite av dina senaste inlägg och är förstummad över hur illa det var och hur sadistiskt han behandlade dig. Men kom ihåg att du har aldrig, aldrig, aldrig någon skuld i det här. Han är dömd för detta och därmed har rättsväsendet gjort bedömingen att det är han som helt och hållet bär skulden till allt han har gjort dig. Du är en bra och stark person som har ett eget värde låt han aldrig ta ifrån dig det. Nu har du tagit de första stegen till att bli rehabiliterad och du vågar släppa fram känslorna. Det är ett väldigt stort steg du har tagit nu. Massa kramar till dig fina, underbara bumpo.