Hjälp!

[aprilmaj]

Heja dig @bumpo ! Jag tycker att du är enastående tuff, en riktig kämpe som ska ha allt gott i världen. Massor av wiiiiiiii! till dig

 

[EmmaW]

Du är stark @bumpo!

Du har gått igenom något som dom flesta har turen att aldrig behöva uppleva. Men du gjorde det och du överlevde det. Du gjorde vad du var tvungen för att ta dig därifrån och du har dessutom fått honom dömd. Du har klarat så mycket mer än många andra redan där. Du har en enorm inre styrka även om du kanske inte kan se det just nu. Man bryter lätt ihop när saker och ting börjar falla på plats. När saker kommer ifatt en och det blir för mycket att hantera på en och samma gång. Och det är okej att bryta ihop. Det är okej att må dåligt. Det kommer nämligen att bli bättre. Det kanske inte känns som det ibland men det kommer bli det på sikt. Du har fått flera bra råd här ovan. mitt tips är att prata. Även om det känns som att det sitter som ett låst tungt skruvstäd i bröstet av allt så prata. Har du nån du pratar med om allt som har hänt?

Jag hoppas du kan reflektera över det som har hänt och kan se din inre styrka. Jag ser den så jag tvivlar inte på att du kommer må bättre med tiden.

Jag hoppas du lyckats sova lite nu och att det känns lite bättre. Försök ta lite extra hand om dig i dag

 

[bumpo]

Ja, och det är sannerligen inte lätt att hantera så stark ångest. Men du fixade det! Hoppas du kan ta med dig den erfarenheten även framåt i tiden.

Det låter som en bra plan tycker jag. Och det är ju inte alls konstigt att du är så utpumpad, det tämligen slukar energi att ha så hög ångest.

Jag fick sovit iaf. Ca 4 timmar. Wohoo! Men jag hatar den jävla bakfyllan som kommer efter en så stor ångestattack. Är ju helt groggy...

 

[bumpo]

Du får tillåta dig själv att sörja och må skit. Det kan behövas för att orka kravla upp igen sen.

5 rör är ca 1 matsked, jag tror du klarar dig utan att få blodbrist

Hoppas nu du kan få sova och att det känns lite bättre imorgon. Jag ska med försöka sova nu. Gonatt och kram!

Det är det här med att tillåta mig det som är det svåra. Har ju liksom 30 års erfarenhet av att trycka undan allt sånt och helt ignorera det. Plus att alla runt om mig, nästan, säger att var stark. Fokusera framåt. Låt honom inte vinna. Wtf liksom jag måste få reagera på vad som hände...

Är det verkligen inte mer än en matsked? Känns som en liter minst.

 

[bumpo]

Stor kram! Du är fantastiskt stark som orkar, och bara att du skriver här istället för att göra något dumt sett jag som en enorm styrka. Förstår att det kanske inte känns så. Jag kan bara säga, igen, en stor kram och jag (vi) tänker på dej!

Blir det alldeles för mycket finns ju akutpsyk (inte roligaste stället men de hjälper genom det mesta, och åtminstone här är de fantastiskt bra)

Tack! Jag håller med om att det är bättre att skriva/prata om det snarare än att agera på det. För någonstans vill jag ju egentligen inte varken dö eller skada mig själv.

Det är inte min erfarenhet av akutpsyk här. I princip direkt citerat: eftersom du så verbalt uttrycker hur du ska gp rill väga är det ingen fara. Du vill bara ha hjälp/uppmärksamhet. Detta när jag talade om hur jag skulle gå tillväga vid ett eventuellt försök...

 

[bumpo]

Gud vad duktig du är @bumpo ! Jag blir alldeles lycklig varje gång jag läser om någon som lämnat!

Det är tungt, för jävligt och hemskt. Men det blir bättre. Sen kommer det just såna dät dagar då det blir sämre, men de går också om.

Det är nog duktigt. Bara svårt att fatta eller iaf helt och fullt inse.

Egentligen vet jag allt det där, är bara svårt att hålla fast vid. Där och då är jag totalt jävla värdelös precis som Kukaset sa. Jag är ingenting...

 

[bumpo]

Du är jätteduktig @bumpo! Du har som sagt varit till helvetet och tillbaka, klart som sjutton att det slår till ibland.

Det kan väl iaf ge faan i att slå tillbaks på det här sättet? Lite lagom minnesbilder i taget att bearbeta och förpassa till jobbiga minnen men inte längre vara ett ton granit vore väl lagom tycker jag...

 

[bumpo]

Heja dig @bumpo ! Jag tycker att du är enastående tuff, en riktig kämpe som ska ha allt gott i världen. Massor av wiiiiiiii! till dig

Men tack!

 

[Lovisaleonora]

Det verkar som du har mycket som bubblar upp. 30 års förträngning - det jäser och måste komma upp förr eller senare. Och nu har du en traumatisk händelse som gör att bägaren rinner över.

Var snäll mot dig. Försök hitta hjälp, du behöver göra dig av med trollen ett efter ett. Nu är det som en stor, slemmig jäst röra som bara bubblar av ångest.

Du klarar det här, men det är varken enkelt eller lätt att börja rota i gammal surströmming. Ta hjälp, det behövs. Och många varma tankar som hjälp på traven.

 

[Raderad medlem 94602]

Älskade... @bumpo (jag var nära att skriva ditt riktiga namn)
Vad kan jag göra? Kan jag hjälpa dig med något? Köra dig någonstans? Lyssna? Behöver du komma utanför väggarna? Ska vi ta en prat, gråt och vinkväll? Du pratar, jag lyssnar och båda lipar?
Jag finns här och gör gärna det jag kan

 

[bumpo]

Du är stark @bumpo!

Du har gått igenom något som dom flesta har turen att aldrig behöva uppleva. Men du gjorde det och du överlevde det. Du gjorde vad du var tvungen för att ta dig därifrån och du har dessutom fått honom dömd. Du har klarat så mycket mer än många andra redan där. Du har en enorm inre styrka även om du kanske inte kan se det just nu. Man bryter lätt ihop när saker och ting börjar falla på plats. När saker kommer ifatt en och det blir för mycket att hantera på en och samma gång. Och det är okej att bryta ihop. Det är okej att må dåligt. Det kommer nämligen att bli bättre. Det kanske inte känns som det ibland men det kommer bli det på sikt. Du har fått flera bra råd här ovan. mitt tips är att prata. Även om det känns som att det sitter som ett låst tungt skruvstäd i bröstet av allt så prata. Har du nån du pratar med om allt som har hänt?

Jag hoppas du kan reflektera över det som har hänt och kan se din inre styrka. Jag ser den så jag tvivlar inte på att du kommer må bättre med tiden.

Jag hoppas du lyckats sova lite nu och att det känns lite bättre. Försök ta lite extra hand om dig i dag

Jag tog mig därifrån ja. Och jag bpde anmälde och fick honom dömd.men hur skulle jag kunna låta någon annan bli utsatt för samma sak som jag? Iaf den närmsta tiden. Det vore att svika alla som står mig nära. Alla som har en dotter som de älskar lika mycket som mina föräldrar älskar mig. Men var jag tvungen att vara så förbannat stolt och svag och korkad som inte gick då, första gången han slog mig (det uppstod till och med blodvite) utan stannade kvar för att jag inte trodde att han skulle göra om det. Trots alla varningstecken jag sett innan och under lång tid efter? Kan det vara så att han har rätt? Att jag är ett passivt litet våp som inte har styrkan att stå upp för mig själv?

Jag har folk att prata med. Så väl proffs som underbara fantastiska vänner. Det hjälper men tar inte bort alla jävla skuldkänslor. Jag känner dock ingen skam, den är Kukasets att bära.

Jag tror, och hoppas, att jag kommer komma ut typ hel på andra sidan. Just nu är det bara extremt svårt att se...

 

[bumpo]

Det verkar som du har mycket som bubblar upp. 30 års förträngning - det jäser och måste komma upp förr eller senare. Och nu har du en traumatisk händelse som gör att bägaren rinner över.

Var snäll mot dig. Försök hitta hjälp, du behöver göra dig av med trollen ett efter ett. Nu är det som en stor, slemmig jäst röra som bara bubblar av ångest.

Du klarar det här, men det är varken enkelt eller lätt att börja rota i gammal surströmming. Ta hjälp, det behövs. Och många varma tankar som hjälp på traven.

Mer än jag orkar se just nu.. det andra får jars vara där. Annars kommer jag definitivt gå under. Fast 30 år var lite att ta i det är nog 20-25 år snarare.

Surströmming är det absolut. Dessa enorma mängder med sprängsten är snudd på ohanterbara. Rubbar jag åå en rasar fem nya ner och blockerar vägen ut. Men jag försöker så gott jag kan att ta hjälp. Men det är extremt svårt för mig. Har så svårt att acceptera min egen svaghet... är ju den starka, stabila pålitliga personen som alla andra lutar sig mot.

 

[bumpo]

Älskade... @bumpo (jag var nära att skriva ditt riktiga namn)
Vad kan jag göra? Kan jag hjälpa dig med något? Köra dig någonstans? Lyssna? Behöver du komma utanför väggarna? Ska vi ta en prat, gråt och vinkväll? Du pratar, jag lyssnar och båda lipar?
Jag finns här och gör gärna det jag kan

Jättegärna prat- gråt- och vinkväll. Snart.

 

[sthu]

Det är inte min erfarenhet av akutpsyk här. I princip direkt citerat: eftersom du så verbalt uttrycker hur du ska gp rill väga är det ingen fara. Du vill bara ha hjälp/uppmärksamhet. Detta när jag talade om hur jag skulle gå tillväga vid ett eventuellt försök...

Men fy! Så har de inte bemött åtminstone mig här i Falköping. De var super, hjälpsamma och fick ner mig på jorden igen.
Jag har dessutom blivit kontaktad flera gånger efteråt för uppföljning. Det är tack vare dem jag lever idag.

 

[bumpo]

Men fy! Så har de inte bemött åtminstone mig här i Falköping. De var super, hjälpsamma och fick ner mig på jorden igen.
Jag har dessutom blivit kontaktad flera gånger efteråt för uppföljning. Det är tack vare dem jag lever idag.

Då hade jag ändå i detalj beskrivit hur jag skulle skära mig först två diagonala snitt i underarmen och sen punktera pulsådern i ljumsken.

Jag önskar att jag blivit bemött som du. Då hade jag troligen sökt hjälp tidigare.

 

[sthu]

Då hade jag ändå i detalj beskrivit hur jag skulle skära mig först två diagonala snitt i underarmen och sen punktera pulsådern i ljumsken.

Jag önskar att jag blivit bemött som du. Då hade jag troligen sökt hjälp tidigare.

Usch mår illa av att ingen hjälpte! Mig ville de lägga in, jag tänkte köra ihjäl mig.. Lite långt till Falköping för dig kanske annars är de verkligen super!

 

[bumpo]

Usch mår illa av att ingen hjälpte! Mig ville de lägga in, jag tänkte köra ihjäl mig.. Lite långt till Falköping för dig kanske annars är de verkligen super!

Det är iofs rätt region... men ja, lite långt kanske.

 

[Niyama]

Det är inte min erfarenhet av akutpsyk här. I princip direkt citerat: eftersom du så verbalt uttrycker hur du ska gp rill väga är det ingen fara. Du vill bara ha hjälp/uppmärksamhet. Detta när jag talade om hur jag skulle gå tillväga vid ett eventuellt försök...

Jag blir så jävla trött på sånt här. På akutpsyk i min gamla stad var det alltid likadant. Om jag ärligt sa att "ok, jag mår skitdåligt men jag kommer inte skada mig på något sätt", blev jag tvångsinlagd. Om jag ärligt sa "nu orkar jag inte mer, jag kommer ta livet av mig, jag måste vara inlagd" blev jag hemskickad (och försökte ta livet av mig).

Hör och ser ofta myter om hur en person som är suicidal "ska" agera men det är skrämmande att t.o.m. psykiatrin går efter detta.

Kram till dig!

 

[Sonic76]

Då hade jag ändå i detalj beskrivit hur jag skulle skära mig först två diagonala snitt i underarmen och sen punktera pulsådern i ljumsken.

Jag önskar att jag blivit bemött som du. Då hade jag troligen sökt hjälp tidigare.

Önskar jag bodde så nära så jag kunde åka över och krama dig hårt ❤❤❤❤
Du är stark men du det är helt ok att bryta ihop och vara svag med.
Men förstår precis vad du menar med undanträngningen
Finns plats att gråta och dricka vin här om så önska med

 

[bumpo]

Jag blir så jävla trött på sånt här. På akutpsyk i min gamla stad var det alltid likadant. Om jag ärligt sa att "ok, jag mår skitdåligt men jag kommer inte skada mig på något sätt", blev jag tvångsinlagd. Om jag ärligt sa "nu orkar jag inte mer, jag kommer ta livet av mig, jag måste vara inlagd" blev jag hemskickad (och försökte ta livet av mig).

Hör och ser ofta myter om hur en person som är suicidal "ska" agera men det är skrämmande att t.o.m. psykiatrin går efter detta.

Kram till dig!

Det är på riktigt skrämmande. Jag sade till kärringen att nej jag vill inte ha uppmärksamhet, jag vill inte leva längre efter två våldtäkter och en prestationsångest som flippade totalt under tiden på högskolan...