Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Status
Stängd för vidare inlägg.
L

LakritsZ

...jag e så rädd för förlossningen,:cry: därför drar jag mig......vågar int eens gå till gynekologen för hundans.:angel:...jag blir ju ändå 26:o i sommar. Vad ska jag göra, vill ju ha en liten avkomma från mig o min sambo!!!:crazy:
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Det finns jättemycket hjälp att få om man ber om det. Sen är ju förlossningen en engångshändelse under graviditeten och ut kommer ju barnet på ena eller andra sättet. Gyn-undersökning behöver man oftast bara göra en gång i början av graviditeten och det går ju fort. Du får tänka på något annat de minuter som undersökningen varar.
Klart att förlossningen gör ont, men ont gör det att ramla av hästen också. Det är mer en fråga om det är värt det eller inte. Frågar du mig så är det värt det!!! Jag avskyr att vara gravid, men gillar att vara mamma. Och förlossningen var inte alls så hemsk trots att jag bara fick lustgas. Om någon vecka är det dags för förlossning nr 2
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Vissa har tråkig attityd mot förlossningrädda & kör med argument som inte alls hjälper många.
Att förlossningen är en engångshändelse hjälper tex inte alls många, en förlossning är en förlossning & för de som är extremt rädda spelar det ingen roll om det så bara händer en gång under hela ens liv.

Det finns samtal man kan gå på, om du är så rädd att du inte ens vill bli gravid så borde du få gå på samtal innan du blir gravid.
För många hjälper det att få tid för planerat snitt, det känns inte lika skrämmande.
För andra så kan norea/aurora samtal hjälpa så att de trots allt vill testa att föda "vanliga vägen".
En metod är inte rätt för alla.
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Som jag skrev så finns det hjälp att få om man ber om det. De jag känner som fött barn trots förlossningsrädsla och sjukhusskräck har tyckt att hjälpen de fått varit jättebra.

Ville inte bagatellisera förlossningsrädsla och er om ursäkt om mitt inlägg var klumpigt forulerat! Det var inte min mening.
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Du ringer din barnmorskemottagning och ber att få komma dit och prata!


Jag var också rädd för förlossningen och skulle jag ha barn skulle det komma ut med snitt.
Jag blev gravid och börja såklart läsa en massor och eftersom dagarna gick blev jag mindre och mindre rädd och på slutet var jag istället rädd för snitt och hade nästan panik påväg in till förlossningen om de skulle behöva snitta mig!


Visst känns det att föda barn, men jag kan inte säga att det gör ont så som det gör ont när man ramlar av, skär sig eller sparkar in tån i en tröskel.
Alla graviditeter och förlossningar är unika, ingen är den andra lik.
Har du frågat din mamma hur hennes förlossning/förlossningar har varit?
Min förlossning var väldigt lik min mamma, och så har det även vart för de kompisar jag har med barn.


Finns vissa bukefalister som tycker jag missade min förlossning men så var det absolut inte.


Verkar som om du är mest rädd för att visa upp "hela underredet" för en främmande person?
Du kan säkert bli förlöst av samma barnmorska som följt din graviditet, då har ni träffats ofta under ca 40 veckor och förhoppningsvis har du en trygg relation till henne.

Och när man väl ligger där och föder inte bryr man sig då, jag märkte först ca 30 minuter efter min son var född att det stod en praktikant där inne ;)
 
Senast ändrad:
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

jag har ju panikångest o sånt, därför oroar jag min en del, ibland för mkt :crazy: Tänker att ska jag föda får det fan bli med snitt.
Visst, jag kan erkänna att jag ej är så glad (vem tusan e det egentligen) att visa upp nedre regionen, då jag hmm... varit med om en otrevlig händelse, så att nån främmande person ska glo o känna där känns MKT obekvämt!!:mad: ågg oroar mig av bara tanken men bebis känslorna kalla mer o mer!!!:love:
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Såklart är det olika för alla, men för mig var det iallafall så att innan jag var gravid så var tanken på en förlossning helt absurd.
Jag tänkte att jag aldrig någonsin skulle klara av det, och om jag någonsin skulle bli gravid så skulle jag kräva snitt.

I början av graviditeten hade jag svår ångest inför förlossningen, men ju längre tid det gick, ju mindre rädd blev jag.
Till slut så riktigt längtade jag och var väldigt nyfiken på hur det skulle vara.

Du känner ju hur det känns för dig. Men jag råder dig att inte oroa dig för mycket. Man klarar mer än vad man tror. Och är det så att du känner att du inte fixar det så finns det massor av hjälp.

Lycka till!
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Det är väl ingen som slänger av sig trosorna och kastar fram bävern
- Hej här är jag hittar du nått kul?"

Ring och prata med din barnmorskemottagning och be om att få komma dit och prata. En barnmorska du träffat före och under din graviditet kanske inte är en fullt främmande person när det väl gäller?

Själv är jag otroligt rädd för snitt, jag får panik av tanken att inte kunna kontrollera min kropp och ligga helt bedövad och sen är jag väldigt rädd för vad som kan hända med kroppen efteråt.

Lika som min mamma, på förlossningen fick ingen röra henne utan BM skulle bara stå bredvid och sen ta emot bebisen.

Min Bm satt bakom mig (låg på sida) hela tiden och höll varma handdukar emot underlivet hela tiden för att sen ta emot sonen. Upplevde aldrig att hon satt och glodde rakt in i muffen på mig ;)
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Jag vet hur Du menar.... Jag var likadan innan jag blev gravid. När jag väl blev gravid, blev rädslan ännu värre.
Gynundersäkningar var en skräck redan innan och inte blev de bättre :(
MEN, jag var öppen mot min barnmorksa och även gynekologen och de skickade mig på Aurorasamtal tidigt i graviditeten.
Det bästa vara tt jag där fick hjälp att sätta ord på min rädsla och hjälp att planera förlossningen.
Vi skrev tillsammans ett brev som lades i journalen. Där stod mina önskemål, att jag led av painkångest och hade svårt med att människor tar i mig mm.....

Snitt var tyvärr inget alternativ för mig, eftersom jag var lika rädd för smärtan efteråt och att känna mig utlämnade på operationsbordet.

Resulatet blev till slut en underbar dotter som föddes vaginalt :)
Ont, ja.... Men inte i närheten av all den rädsla jag kände innan.
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Några gyn-besök behöver du inte orroa dig för (jag är 30, har 1 barn och har ALDRIG varit på ett gynekologbesök under hela mitt liv), och vad det gäller resten så löser det sig under graviditetens gång :). Jag var jätterädd i början, men efter 9 månader hade man hunnit bearbeta tankarna, prata, läsa på och börjat se fram emot förlossningen!
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Några gyn-besök behöver du inte orroa dig för (jag är 30, har 1 barn och har ALDRIG varit på ett gynekologbesök under hela mitt liv!

*pustar ut*


Ja, det är väl så, när jag väl e gravid så bearbetar man det på ett annat vis....men visst e jag sjukt nervös!!
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

*pustar ut*


Ja, det är väl så, när jag väl e gravid så bearbetar man det på ett annat vis....men visst e jag sjukt nervös!!

Det är fullt normalt. Och det finns massor av bra BM.

Vi planerar ett syskon inom 2½ år (Min son är 6½ mån nu) och jag är redan jätte nervös inför nästa gång!
Ring din BMM imorgon och boka ett besök, det är inget nytt för dem. Du kan säkert ta med din kille också.
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Första "gynundersökningen" jag gjorde under hela graviditeten var när jag var öppen 4 cm :D
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Jag blev inte heller undersökt gynekologiskt en enda gång under hela graviditeten. Inte ens på efterkontrollen.

Bara under själva förlossningen och då för att känna hur öppen jag var.
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Jag hatar också gynbesök och hade förlossningsångest. Men när jag varit gravid ett tag övergick kroppen till att vara 'behållare' och jag ville gärna undersökas för att se att allt var bra. Så för mig vände det. Hade inga gynundersökningar, men gjorde ett vaginalt ultraljud tidigt i graviditeten, och det är ju INTE mysigt, men det var ändå superhäftigt för att jag fick se lilla hjärtat picka. Och när de kollade hur öppen man var på förlossningen var det ju också något man ville veta, så då tänkte jag inte ens på det som gynundersökning. Samma sak under själva utdrivningen, det var så mycket annat som virrade i huvudet att jag tänkte inte på att jag visade upp min (dessutom håriga :o ) muff för hela världen (eller iaf för de 3 som var därinne).

Smärtan var jag livrädd för, innan jag blev gravid, men som många andra så avtog rädslan och ersattes med nyfikenhet när det närmade sig. Skräcken återkom dock på vägen in till BB, då kände jag att jag absolut inte vågade. Men sen när vi väl var inne så hände det ju bara och gick jättebra.

Hoppas du överkommer din rädsla. Om inte annat kan man ju få snitt beviljat pga förlossningsskräck, olika svårt beroende på var man bor, men här är det iallafall inte svårt att få det okejat. Om man nu är mindre rädd för snitt.

Lycka till!
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Om rädslan går över för att man pratar med någon om det så är man nog inte så himla rädd..

Tycker oxå det är jobbigt när folk säger "ut kommer den nog på ett elelr annat sätt" med glimten i ögat :( jo på mig kommer den ut genom att jag tar livet av mig då liksom...

Nu ska jag föda med snitt men om jag inte fått det så vette sjutton...

Lycka till framför allt :)
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Men människor med fobier av rejäla slag "botas" ju så tillvida att man klarar av att möta fobin ...

Så varför skulle det inte fungera på förlossningsrädda?
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Man föds inte med rädsla, det är något man utvecklar under sitt liv och jag tror sjävklart att en duktig person inom just fobier kan bota och leta reda på varför man är rädd och få en att inse att "det inte är så farligt".


Tycker jag märkt tydligt på de (tyvärr oftast mammor) föräldrar som fjantat sig för ormar och spindlar att barnen blir precis likadana, om inte värre!

Vi har lärt oss att det är farligt att åka bil, därför tar vi på oss bälte och kör efter hastighetsbegränsningar.
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Fast vi är inte lika rädd för snabb hastighet som höjder!!

När människan "utvecklades" så var det viktigt att vara rädd för höjder, men höga hastigheterfanns inte då!!

Jag har fått min extrema maskfobi av min mamma. Jag minns fortfarande hennes skrik när vi hittade en daggmask. Jag jobbar på det än...
 
Sv: Hjälp? Vill starta bebisverkstad men...

Ja det är också en grej, vi är ju landdjur, blåsa runt en 100km/h på kurvig liten landsväg, inga problem. Men köra 100km/h på en bro som är 20m bred och inga räcken skulle vi inte precis utsätta oss för, inte ens om bron var rak!
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Måste dela med mig av detta då det känns otroligt jobbigt och min sambo är inget vidare stöd. Jag blev gravid med första barnet i...
Svar
17
· Visningar
4 389
Senast: Voeux
·
Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
26 109
Senast: alazzi
·
Kropp & Själ Jag har hamnat i ett dilemma med mig själv ang trådrubriken. Jag har alltid haft lite svårt för att bli bjuden på saker, ekonomiskt...
2
Svar
34
· Visningar
5 347
Senast: _Taggis_
·
Övr. Barn Jag kommer börja studera nu på Universitetet till hösten, och kommer precis fylla 31 vid starten. Utbildningen är 3 år. Jag och min...
Svar
19
· Visningar
2 487
Senast: Kiwifrukt
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp