M
mo0n
Sv: Hjälp oss?
Har inte tagit mej ut till sörgården, men tagit ut några, det har jag, men helt utan resultat, det har gått bra då som varit med men så fort dom vänder ryggen till så är hon på mej,
Så efter vi flytta till Stöcksjö, så var jag ut och red några gånger, dom första gångerna går bra, men sen när hon inser hur kul det är att galoppera, så drar hon på uta bara f*n och då känner jag att jag har väl ingen koll på henne om hon nu skulle få nå glädje skutt eller så, och då tar jag in henne, och då blir hon skit sur, för i hennes värld är det ju hon som bestämmer så då måste jag ju lyssna på henne, men i min "värld" är det jag som ska bestämma så jag ger mej inte, och då blir hon mer förbannad och lyssnar jag inte, gör hon ALLT för att få av mej, och slutar inte förrän jag ligger i backen, och det är väl inte det roligaste och sitta som "en basketboll på en baskettävling" på henne. Så då gav jag upp, och detta var ändå i början av mars. Sportlovet, = v.10.
Sen har jag väl varit ute 2-3 gånger och ridit barbacka SKRITT.
men sista gången så skulle hon springa och jag ville inte och då ville hon ha av mej. Och då kände jag NÄE detta var sista chansen,
sen när hon slet sej då, och sprang ut på E4:an så tappar man ju ännu mera, Sen blev jag ändå rädd då hon for,
(mina råttor skulle "säljas" v 13 men så sa jag typ bara: Jag önskar ni kunde stanna hos mej livet ut. aa, dagen efter låg båda döda i buren, lite tråkigt, det var som om jag önskade att dom dog,)
(sen en sak till minns jag, men vad det var he minns jag inte :smirk
Och när jag nu stod och sela, så skulle hon ALDRIG stå stilla, och sen fick jag mej en spark för att hon ville iväg, och då sa jag det:
Näe, fy F*n för dej hästjävel, sista gången jag kör dej, sen ska du bort, BORT. Ingen lär ju vilja ha dej, så du ska slaktas,
Jag var bara så ledsen och så less, så jag sa det: Jag önskar du dör.
Och sen blir hon rädd och springer in i väggen, tsm med den som hjälpte mej, sen råkade hon trampa mej på foten med en väldigt tung vikt så jag typ föll ihop och fick vagnen över mej, och då blev hon mer rädd, och drog även in i två soptunnor, så han som hjälpte mej, ramla på dom, och han var så tjurig och skulle INTE släppa så han "släpades" efter och även då soptunnorna följde med men då insåg han att hon blev mer rädd och då släppte han,
Och när jag då visste att hon var påväg ut på E4 fick jag panik.
Och när jag såg sen alla bilar som stannar, saktar in, får jag en känsla att hon är PÅ E4:an, då ångrade jag ALLT jag sa om, slakt, dö,
Och jag tog verkligen tillbaka det.
Och jaa hon lever idag, men nu säger jag väl
" En idiot gör aldrig illa sej "
Har en från Övik som är intresserad, och hon har STOR vana av "knepigare" hästar, och det känns mkt bra.
Har inte tagit mej ut till sörgården, men tagit ut några, det har jag, men helt utan resultat, det har gått bra då som varit med men så fort dom vänder ryggen till så är hon på mej,
Så efter vi flytta till Stöcksjö, så var jag ut och red några gånger, dom första gångerna går bra, men sen när hon inser hur kul det är att galoppera, så drar hon på uta bara f*n och då känner jag att jag har väl ingen koll på henne om hon nu skulle få nå glädje skutt eller så, och då tar jag in henne, och då blir hon skit sur, för i hennes värld är det ju hon som bestämmer så då måste jag ju lyssna på henne, men i min "värld" är det jag som ska bestämma så jag ger mej inte, och då blir hon mer förbannad och lyssnar jag inte, gör hon ALLT för att få av mej, och slutar inte förrän jag ligger i backen, och det är väl inte det roligaste och sitta som "en basketboll på en baskettävling" på henne. Så då gav jag upp, och detta var ändå i början av mars. Sportlovet, = v.10.
Sen har jag väl varit ute 2-3 gånger och ridit barbacka SKRITT.
men sista gången så skulle hon springa och jag ville inte och då ville hon ha av mej. Och då kände jag NÄE detta var sista chansen,
sen när hon slet sej då, och sprang ut på E4:an så tappar man ju ännu mera, Sen blev jag ändå rädd då hon for,
(mina råttor skulle "säljas" v 13 men så sa jag typ bara: Jag önskar ni kunde stanna hos mej livet ut. aa, dagen efter låg båda döda i buren, lite tråkigt, det var som om jag önskade att dom dog,)
(sen en sak till minns jag, men vad det var he minns jag inte :smirk
Och när jag nu stod och sela, så skulle hon ALDRIG stå stilla, och sen fick jag mej en spark för att hon ville iväg, och då sa jag det:
Näe, fy F*n för dej hästjävel, sista gången jag kör dej, sen ska du bort, BORT. Ingen lär ju vilja ha dej, så du ska slaktas,
Jag var bara så ledsen och så less, så jag sa det: Jag önskar du dör.
Och sen blir hon rädd och springer in i väggen, tsm med den som hjälpte mej, sen råkade hon trampa mej på foten med en väldigt tung vikt så jag typ föll ihop och fick vagnen över mej, och då blev hon mer rädd, och drog även in i två soptunnor, så han som hjälpte mej, ramla på dom, och han var så tjurig och skulle INTE släppa så han "släpades" efter och även då soptunnorna följde med men då insåg han att hon blev mer rädd och då släppte han,
Och när jag då visste att hon var påväg ut på E4 fick jag panik.
Och när jag såg sen alla bilar som stannar, saktar in, får jag en känsla att hon är PÅ E4:an, då ångrade jag ALLT jag sa om, slakt, dö,
Och jag tog verkligen tillbaka det.
Och jaa hon lever idag, men nu säger jag väl
" En idiot gör aldrig illa sej "
Har en från Övik som är intresserad, och hon har STOR vana av "knepigare" hästar, och det känns mkt bra.
